Genom en litteraturöversikt har den här studien undersökt vilka teman som förekommer i artiklar om sexualitet publicerade av institutioner i socialt arbete, hur sexualitet benämns i tidigare forskning. Det främsta temat som framkom var utsatthet och risker. Andra teman berörde kompetens och framför allt kompetensbrist, samt normer och samhälle kopplat till styrdokument och kartläggning inom socialt arbete. Vi argumenterade för att om socialarbetare enbart pratar om sexualitet för att undvika risker och utsatthet, konstrueras definitionen av sexualitet inom socialt arbete därefter. Detta kan leda till att det är svårt att veta vad som är en njutningsfull och hälsosam sexualitet och vad som inte är det.  Ingen av artiklarna hade sexualitet som positivt i sitt huvudfokus, detta kan ha flera anledningar. Brist på tid och resurser, fokus på mer högprioriterade ämnen och att sexpositivism är ett nytt fenomen.

Denna studie har undersökt vad som påverkar mellanstadielärares förutsättningar att bedriva sexualundervisning. I och med Lgr22 bytte sexualundervisningen namn till sexualitet, samtycke och relationer och står nu med som en del av skolans värdegrund. Sexualitet, samtycke och relationer ska därför behandlas återkommande genom skolgången. Den tidigare forskningen som har relevans för studien behandlar aspekter av lärares förutsättningar att bedriva sexualundervisning, sexualundervisning i svenska skolan och praktiska förutsättningar för sexualundervisning. Syftet med studien var att med hjälp av ramfaktorteorin synliggöra vad som påverkar mellanstadielärares förutsättningar att bedriva sexualundervisning utifrån förändringarna i Lgr22. För att besvara syftet genomfördes sex stycken semistrukturerade intervjuer med mellanstadielärare på tre olika skolor. Materialet har sedan bearbetats med en tematisk analys. Resultatet visade att det som påverkade lärarnas förutsättningar var tiden, elevgruppen, tillgången till material, relationerna i skolan samt läroplanen. Andra återkommande teman som intervjupersonerna belyste var att samhällsdebatten, lärarnas personliga förutsättningar samt kontinuitet i undervisningen påverkade deras förutsättningar. Ett annat resultat var att läroplansändringarna har påverkat sexualundervisningen genom att flera lärare tycker att det har blivit ett större gemensamt ansvar bland skolpersonalen att arbeta med sexualitet, samtycke och relationer.

Detta examensarbete syftar till att undersöka och få ökad förståelse för hur gymnasieelever upplever sex- och samlevnadsundervisningen i skolan. Med utgångspunkt från aktuellt forskningsläge där ungdomar, sexualitet och undervisning ligger i fokus, har vi knutit an till teoretiker som Giddens och Foucault. Dessa två har utvecklat teorier om människans sexualitet i dagens samhälle men knyter även an till ett historiskt perspektiv. Vilka vi har funnit användbara i vår kunskapsgrund för att problematisera och fördjupa vår syn på sexualiteten.

Min studie är av kvalitativ art med syftet att undersöka om jag med hjälp av dramapedagogik kunde medvetengöra olika normer och i synnerhet normer kring genus, sexualitet, homosexualitet och könsöverskridande identitet i en klass med elever i 13-14 års ålder. Min empiriska del av studien bestod av olika dramapedagogiska övningar och gruppdialog med eleverna. Frågorna var om dramapedagogik kunde fungera som ett verktyg att medvetengöra normer. Vilka kunskaper eleverna hade om normer och om ungdomarna var medvetna om hur de påverkas av olika normer och var de kommer från. Eleverna var indelade i tjej- och killgrupper där jag utgick från ett kritiskt frigörande perspektiv. Jag utgick främst från värderingsövningar och berättande med gruppdialog som metod. Här hämtade jag inspiration från tidigare forskning inom området. Slutsatsen av de dramapedagogiska övningarna med vidhängande diskussioner visade att de normer som blev tydligast och som på olika sätt återkom var att samhället präglas av heteronormen, alltså man och kvinna, att det inte är lika accepterat att vara homosexuell eller trans. Detta gäller både i skolan och i samhället för eleverna. De lyfte också fram normer kring maskulina och feminina värden. De ansåg att normen är att mannen anses ha ett större värde än kvinnan. Eleverna menade att det inte bara påverkar synen på heteronormen, utan även synen kring manlig och kvinnlig homosexualitet och könsöverskridande identitet. Är du homosexuell man eller trans- man ses det som nedvärderande, men är du homosexuell kvinna eller trans- kvinna är det mer accepterande. Vidare blev det synligt att skolans sex- och samlevnadsundervisning är bristfällig. Här visade det sig att tjejerna inte kände till mycket om sin egen eller andra kvinnors sexuella kropp. Den sista normen som dök upp i framför allt berättarövningen och i gruppdialogerna var normer kring manlig och kvinnlig sexualitet. Den manliga sexualiteten lyftes fram som mest synlig och självklar. Den kvinnliga lyftes fram som passiv och enbart mottagande. Detta kopplades återigen till att normen att kvinnan inte är lika mycket värd som mannen. Kvinnan ska bara ”ställa upp” och samtidigt inte ha sex med fler killar. Båda grupperna förklarade att information och kunskap om sex får de via film, internet och framför allt från pornografiska filmer och tidsskrifter. Min studie visar att pedagogisktdrama är en metod som kan användas för att medvetandegöra, bearbeta och därigenom försöka förändra olika normer. I synnerhet normer kring genus, sexualitet, homosexualitet och könsöverskridande identitet. Inom detta område behövs det mer forskning samtidigt som det behövs forskas vidare kring tjejer och deras sexualitet, lika väl som om ungdomar och ”porr”.

Det här är en historievetenskaplig studie vars primära syfte är att med utgångspunkt i muntliga berättelser från barnmorskor som inledde sin yrkesverksamma tid under 1970- och 1990-talet undersöka implementeringen av 1974 års abortlag i vårdrelaterad verksamhet, samt dess inverkan över tid. I ett vidare perspektiv har den även som syfte att undersöka individen i relation till staten och de konflikter som uppstår när beslut och lagstiftning gör anspråk på den enskildes etiska förhållningssätt och värden. / The primary purpose of this historical study is to examine the implementation of the abortion law of 1974 in health-related activities, as well as its impact over time. The material is oral narratives from midwives who began their professional careers in the 1970s and 1990s. In a wider perspective the study also aims to examine the relation between the individual and the state and the conflicts that arise when decisions and legislation claim a person’s ethical standpoint and values.

Detta är en studie som behandlar gymnasieungdomars syn på den sex- och samlevnadsundervisning de upplevt under grundskolans årskurs 7-9. Syftet med undersökningen har varit att få en förståelse för hur ungdomarna upplever att sex- och samlevnadsundervisningen lades upp rent praktiskt, i vilken mån de själva hade inflytande över undervisningen samt vilket innehåll de anser fanns representerat alternativt inte fanns representerat. Vi har också undersökt huruvida undervisningens upplevelser skiljer sig åt mellan tjejer och killar.Vi har använt oss av kvalitativa gruppintervjuer som utgjordes av fyra stycken könshomogena ungdomsgrupper om fem personer, varav två tjej- och två killgrupper. Ungdomarna är alla 18 år och går i gymnasiets tredje årskurs. Resultatet utgörs dels av deras reflektioner om hur de upplevt undervisningen, samt också på deras egna förslag kring hur de själva vill att undervisningen ska läggas upp. Slutsatser vi kommit fram till i vår undersökning är att ungdomarna inte är nöjda med den sex- och samlevnadsundervisning de haft. De anser att det behöver vara en större variation i sättet att arbeta, att undervisningen skall hållas av någon som är kunnig och erfaren vilket de menar inte behöver vara en lärare, samt att eleverna ska ha större inflytande i undervisningens upplägg. Utöver detta har det också framkommit tydliga skillnader mellan killgrupperna och tjejgrupperna när det gäller vad de anser som viktigt i undervisningen. Tjejerna vill i högre grad att undervisningsområdet ska behandla känslor och relationer, medan killarna anser att fokus ska läggas på biologiska aspekter.

No description available.

Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger förhåller sig till, och arbetar med, normer kring kön och sexualitet i skolmiljö. För detta syfte genomfördes djupintervjuer med pedagoger från högstadie- och gymnasieskolor. Frågor ställdes för att ta reda på hur informanterna uppfattar normer kring kön och sexualitet hos elever samt hur de bemöter och hanterar dessa normer i sin undervisning. Frågor ställdes även kring deras syn på skolans uppdrag och struktur för arbetet med normer kring kön och sexualitet. Resultatet analyserades utifrån teoretiska begrepp såsom sexuella script, queer, genus och sexuella värdehierarkier. I studien framkom att pedagogerna tar en tydlig utgångspunkt i skolans värdegrund för att identifiera, arbeta med och utmana vad de uppfattar som ”dåliga normer” hos eleverna. Detta kritiska arbete sker utan att det finns någon uttalad reflektion hos pedagogerna kring att värdegrunden i sig består av normer. En utmaning som pedagogerna lyfter fram i sitt arbete med normer är balansen mellan personligt och privat. Ytterligare en utmaning är att skapa och locka fram diskussioner samtidigt som det måste sättas gränser för vad som får uttalas i klassrummet. I studien framkommer det även att pedagogerna till stor del lämnas ensamma att tolka och implementera värdegrunden – resurser i form av tid, struktur, fortbildning och stöd på skolnivå tenderar att vara bristande. / The purpose of the study was to investigate how teachers relate to, and work with, gender and sexual norms in the school environment. For this purpose, deep interviews were conducted with teachers from high school and upper secondary schools. Questions were asked to find out how informants perceive gender and sexuality norms among students as well as how they respond to and handle these norms in their teaching. Questions were also made regarding their views on the school's mission and structure for work on gender and sexuality norms. The result was analysed based on theoretical concepts such as sexual scripts, queer, social gender and sexual value hierarchies. The study found that the teachers uses the school's fundamental values as a platform to identify, work with and challenge what they perceive to be "bad norms" among the students. This work of challenging norms is done without the teachers explicitly reflecting on the fact that the fundamental values of the school itself consists of norms. A challenge that the teachers highlight in their work on norms is the balance between personal and private. Another challenge is to create and facilitate discussions while setting limits for what can be expressed in the classroom. The study also reveals that teachers are largely left alone to interpret and implement the school's fundamental values. Resources in terms of time, structure, training and school-level support tend to be inadequate.

Studien syftar till att undersöka lärares attityder till den nya kursplanen (lgr11) utifrån sexualitet som centralt innehåll för att på så sätt synliggöra möjligheter och svårigheter för lärarna. Utgångspunkten är de nya skrivningarna om sexualitet i kursplanen för religionsämnet där en del av det centrala innehållet ska vara att behandla hur olika religioner och religiösa riktningar ser på frågor som rör sexualitet. Genom teori och tidigare studier om undervisning om sex och samlevnad i skolan har en intervjuguide utformats och fem lärare i religionskunskap på högstadiet har vid intervju fått delge sina tankar och åsikter om den nya kursplanen utifrån sina egna erfarenheter. Resultatet visar att lärarna är positiva till att undervisa om sexualitet i religionsämnet då de ser ett stort behov från eleverna att få samtala kring detta i skolan med någon vuxen på grund av att eleverna ständigt möter sexualitet i olika former i dagens samhälle. Genom de tydliga formuleringarna i den nya kursplanen känner lärarna att de lättare kan motivera sin undervisning för elever, föräldrar och kollegor. Lärarna ser även stora möjligheter genom kursplanen att i större utsträckning jobba ämnesövergripande än vad de har gjort utifrån lpo94. Men lärarna ser även en del svårigheter med den nya kursplanen. Sexualitet ska behandlas utifrån religionernas syn och lärarna upplever detta som en didaktisk svårighet då religioner är heterogena i sin syn. Lärarna ser även svårigheter med elever och föräldrar med religiösa och kulturella bakgrunder där samtal om sexualitet inte är accepterat.

Denna fallstudie har tagits fram med syfte om att undersöka, diskutera och analysera hur lärare förhåller sig till identitet i relation till historisk spelfilm. Detta syfte har framkommit mot bakgrund i att ge historieundervisningen mening och värde, samt att föra fram läraruppdragets myndighetsutövande och demokratiska fostrande. Studien placerar därmed lärarens sociala roll i anslutning till kulturens inflytande vad gäller elevers livsvärld och identitetsutveckling – att vara och bli, att se sig själv och andra. Studien har följaktligen genomförts med användning av sex stycken kvalitativa intervjuer med historielärare i årskurserna 7-9, vilka kommit att stå som underlag och representation över hur det kan se ut i ett svenskt klassrum år 2014. Därtill har läroplanen tillsammans med vetenskap, teori och forskning kommit att knytas an till intervjuerna för att på så vis underbygga resonemang och resultat. Resultatet av studien visar i sin tur att de intervjuade lärarna allt som oftast väljer att arbeta med historisk spelfilm som komplement i undervisningen. Historiska spelfilmer har då för avsikt att agera likt ett redskap i undervisningen för att visa upp historiska händelser och aktörer på ett sätt som väcker intresse och skapar förutsättningar för upplevelser och medkänsla hos eleverna. Det sker oftast återkopplingar i form av samtal, dialog och diskussioner mellan elever och lärare efter att spelfilmer visats. Spelfilmer problematiseras då efter historiska fakta och trovärdighet i mötet med fiktion men inte ur aspekter som direkt aktualiserar, lyfter eller behandlar vad som visats i relation till identitet – genus, kön och sexualitet. Min slutsats är, mot bakgrund i läroplanen, vetenskap, forskning och teori, att identitet(genus, kön och sexualitet), synen på sig själv och andra, bör närvara i undervisning som berör historia, kultur(historiekultur, populärkultur, medier, masskultur) och berättelser – därmed alltså även historisk spelfilm. Detta då det framkommer i studien att identitet(genus, kön och sexualitet) formas i både social och kulturell kontext och därför även kan påverkas av kulturella konstruktioner. Det förhållningssätt som lärarna uppvisar är i sin tur att behandla identitet i undervisningen, vilket sker mer eller mindre medvetet – dock görs det sällsynt i relation till historisk spelfilm. Istället väljer lärarna att oftast betrakta identitet(genus, kön och sexualitet) som begrepp vilka har för avsikt att ventileras under tematiska förhållanden.