Introduktion: Under 1990-talet upptäcktes bröstcancergenerna BRCA1/2. Kvinnor med mutationer i dessa gener drabbades oftare av bröstcancer. Profylaktisk mastektomi visade sig kunna reducera risken för bröstcancer avsevärt. De kvinnor som valde ingreppet stod inför en omvälvande upplevelse som de saknade tidigare erfarenheter av. Syfte: Att belysa upplevelser, psykosocial påverkan och omvårdnadsbehov hos kvinnor med en förhöjd risk för bröstcancer som har genomgått en profylaktisk mastektomi. Metod: Litteraturstudie baserad på 17 vetenskapliga artiklar vars resultat bearbetades och analyserades. Resultat: Kvinnorna upplevde emotionella och psykologiska påfrestningar både före och efter ingreppet. Många fick en altererad självbild, kroppsuppfattning och sexualitet. Diskussion: En redan föreliggande psykologisk stress och sårbarhet hos kvinnorna försvårade bearbetningen av upplevelsen kring den profylaktiska mastektomin. Kvinnorna behövde ytterligare stöd, uppföljning och information. Reflektion: En medvetenhet om kvinnors emotionella upplevelser och behov kan bidra till att de i större utsträckning får det stöd och den omvårdnad de behöver.

I denna uppsats undersöks huruvida en sexualisering av det svenska samhället har skett de senaste tjugo åren. Med avstamp i tidningen Vecko Revyns frågespalter om sex och samlevnad från åren 1987 och 2010 genomförs en fallstudie. I frågespalterna undersöks frågorna och svaren grundligt, efter ett tematiskt upplägg tas mönster och tendenser fram som kan hjälpa till att besvara den aktuella frågeställningen samt verifiera eller falsifiera den hypotes som också presenteras. Den primära undersökningskällan är således Vecko Revyns frågespalter om sex och samlevnad, utvalda nummer från slutet på årgångarna 1987 och 2010. Tidigare forskning i ämnena media och sexualitet samt samhället och sexualitet återkommer kontinuerligt där bland andra Anja Hirdmans avhandling Tilltalande bilder ingår.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 20 000 personer med en stomi. De vanligaste orsakerna till att personer stomiopereras är att hon eller han lider av Ulcerös Colit, Morbus Crohn eller cancer i tjock- eller ändtarm. Vid en stomioperation leds tarmen ut genom bukhinnan och sys fast på huden. Öppningen täcks med stomibandage som samlar upp avföringen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med en tarmstomi. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes. Elva vetenskapliga artiklar erhölls efter systematisk sökning i databaserna Cinahl, Pubmed och Psykinfo. Studiernas resultat bearbetades och kategoriserades. Resultat: En fysiskt förändrad kropp ledde till psykiska reaktioner och känslor. Det var främst de psykiska upplevelserna som ledde till hinder i vardagen men det uppkom också rent fysiska hinder relaterade till att ha en stomi på buken. Slutsats: Fynden i litteraturstudien tyder på att en förändrad kropp, relaterat till en stomioperation, leder till fysiska och psykiska upplevelser. Upplevelserna beskrivs ofta som hinder i vardagen, många blir socialt isolerade eller lever i rädsla för att stomin ska lossna i en olämplig situation. Sexualiteten blir påverkad och betydelsen av det varierar beroende på person.

”Så länge jag är glad, liksom” är en kvalitativ studie av människors sätt att se på sin egen – och i viss mån även andras – sexualitet. Genom intervjuer med människor med olika sexuell läggning, lyfter den fram de egna erfarenheterna av att vara hetero-, homo- eller bisexuell i Sverige idag. Intervjuerna analyseras och tolkas med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och belyser på så sätt ett antal centrala kategorier. Dessa fokuserar på frågor kring sexualitetens orsaker och vad som anses naturligt samt sexualitet som en del av identiteten.

Hysterektomi är ett av de vanligaste kirurgiska ingreppen kvinnor genomgår och det är vanligt att kvinnans sexualitet påverkas. Sexualiteten är svårdefinierad och inrymmer mer än bara sexuella handlingar, det är en del av att vara mänsklig. Hur kvinnor uttrycker sin sexualitet beror på många olika faktorer så som ålder, samhällsklass och/eller kulturella aspekter. Vårt syfte är att beskriva kvinnors sexualitet efter hysterektomi. En litteraturöversikt baserad på 14 vetenskapliga artiklar där resultaten behandlade hur en hysterektomi påverkade kvinnors sexualitet. Artiklarna var publicerade i olika världsdelar och alla kvinnor i studierna var i vuxen ålder och de hade genomgått ingreppet på grund av benigna anledningar. Den teoretiska referensram som har använts är Joyce Travelbee’s teori om mellanmänskliga relationer. Psykosexuella faktorer som påverkades var bland annat lubrikation, orgasm, sexuell åtrå samt smärta. Hur ingreppet påverkade sexualiteten hos kvinnan skiljer sig mellan individerna och det går inte att säga vilken faktor som drabbas mest. Dessutom så finns det psykologiska och sociala faktorer som har betydelse för kvinnans sexualitet. Hur hysterektomin påverkar kvinnors sexualitet är varierande och individuellt. Vad som inte tas hänsyn till i resultatet är hur kvinnans naturliga åldrande påverkar sexualiteten. Information och utbildning är en viktig del av sjuksköterskans omvårdnad när det kommer till kvinnans sexualitet. Partnern till kvinnan kan ha en avgörande stödjande roll och även de är i stort behov av kunskap. Det finns fortfarande stora brister inom omvårdnaden kring sexualitet och det är vanligt att sjuksköterskor använder tidsbrist som ett argument till varför sexualitet inte kommer på tal. / Hysterectomy is one of the most common surgical procedures women undergo and it is common that the woman’s sexuality is affected. Sexuality is difficult to define and includes more than just the sexual act; it is a part of being human. How women express their sexuality depends on many different factors such as age, social and/or cultural aspects. Our aim is to describe women’s sexuality after hysterectomy A literature review based on 14 scientific articles whose results showing how a hysterectomy affects women's sexuality. The articles were published in different continents and all the women in the studies were adult women who had undergone hysterectomy due to benign causes. The theoretical framework used is Joyce Travelbee´s theory of interpersonal relations. Psychosexual factors that were affected were for instance lubrication, orgasm, sexual desire and pain. How the procedure affected the women’s sexuality differed is individual and it is difficult to say which factor who is most affected by the procedure. Furthermore, social and psychological factors contribute to women's experience of her sexuality. How hysterectomy affects women's sexuality is varying and individual. Women’s natural ageing which affects women’s sexuality is something that is not taken in consideration. Information and education which is included in the task of nursing is according to the women in the study important for them. In addition, women’s partners have an important role in supporting the woman but they are in need of information and knowledge. There are major shortcomings within nursing regarding sexuality and it is common that nurses blame lack of time as a factor why sexuality is not spoken about.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som händer när officiella ideal om jämställdhet och jämlikhet möter vardaglig praxis i den svenska skolan. Genom att intervjua elever och lärare har jag fått deras syn på frågor som rör jämställdhet och jämlikhet i deras tanke och praktik. För att kunna få en mer nyanserad bild utav informanternas berättelser har jag även varit på den skolan där studien bedrivits för att genomföra observationer samt låtit eleverna i klass 8 skriva en kort uppsats om deras tankar kring jämställdhet och jämlikhet. Min undersökning visar att de styrdokument som skolan har beträffande dessa frågor inte tas tillvara på gemensamt sätt för lärarkåren. Konsekvensen av detta kan förstås av att många elever inte har så stor kunskap om begreppen eller verktygen att se dess verkan i deras egen vardag. Det är dock inte enbart problemen för skolan och lärarkåren att skapa en gemensam ståndpunkt utan en stor del av det osynliga motståndet ligger i elevernas egen process av att förhålla sig till normer och normalitet som rör kön, genus, sexualitet och etnicitet.

Syftet med denna uppsats har varit att analysera hur sexualitet görs i relation till kärlek, genus och makt i ett specifikt avsnitt av den senaste realityserien Kungarna av Tylösand, samt vad de diskurser som kommit till uttryck kan säga om samhället idag. Vår läsart har varit diskursanalys och utgångspunkten har varit genusteori. De olika diskurser som vi kunnat identifiera har varit hegemonisk genusdiskurs, maskulinitetsdiskurs, den förväntade sexualitetens diskurs, det sexualiserade språkets diskurs, diskursen kring genus och diskursen kring utseende och kärlek. Med hjälp av tidigare forskning, vår läsart och genusteori har vi funnit att dessa diskurser kan antas vara framträdande även i dagens samhälle. Alla diskurser som vi funnit konstruerar och konstrueras i och genom samhället, samtidigt som det är möjligt att nya diskurser och därmed nya normer utvecklas. Vidare har resultatet också kommit att visa på hur synen på sexualitet förändrats och att det idag råder en mer öppen syn på sexualitet i samhället.

Tidigare studier har visat att sjuksköterskor inte diskuterar sexualitet med sina patienter, trots att behovet finns. Syftet med denna studie var att beskriva attityder hos sjuksköterskor på hjärtintensivavdelningar gällande samtal om sexualitet med hjärtpatienter och undersöka skillnader mellan ett universitetssjukhus och ett länsdelssjukhus samt undersöka samband i attityder för respektive avdelning. Data samlades in med den svenska versionen av instrumentet Sexuality Attitudes and Belifes Survey (SABS). Sextiofem enkäter delades ut, varav 34 besvarades. Huvudresultatet visade att sjuksköterskorna från båda sjukhusen var positivt inställda till samtal om sexualitet med patienterna. Sambanden visade att sjuksköterskorna förstår att sexualitet är viktigt för patientens hälsa men tar sig inte tid att diskutera sexualitet med patienterna. Sjuksköterskorna som förstod att sjukdomar och behandlingar kan påverka patientens sexualitet tyckte samtidigt att sexualitet inte var för privat för att diskuteras. Endast en signifikant skillnad fanns vilket visade att sjuksköterskorna på det ena sjukhuset till högre grad ansåg att sexualitet bör diskuteras med patienterna utan patienternas egna initiativ. De slutsatser som går att dra är att det finns mer behov av forskning inom området, främst för att se vad som påverkar att attityderna ser ut som de gör. / Previous studies have shown that nurses do not discuss sexuality with their patients, even though there is a need of it. The aim of this study was to describe the coronary care unit nurses attitudes regarding discussing sexuality with cardiac patients and to investigate if there are any differences between a university hospital and a district hospital and analyze correlations in attitudes for each department. Data were collected with the Swedish version of Sexuality Attitudes and Belifes Survey (SABS). Sixty-five questionnaires were distributed, of which 34 were answered. The result showed that the nurses from both hospitals were mainly positive against discussing sexuality with their patients. Correlations showed that the nurses understand that sexuality is important for patient health but takes no time to discuss sexuality with patients. The nurses, who understood that disease and treatments can affect patients´ sexuality, did not think that sexuality was too private to be discussed. Only one significant difference was discovered which showed that the nurses in one hospital to a greater extent think that sexuality should be discussed with patients without the patients´ initiative. The conclusion from the study is that there is a need of more research in the area, mainly to see what influences the attitudes to look like they do.

The aim of the study was to focus on well-being and sexuality for a woman in a couple’s relationship. Seven women were interviewed and the analysis was carried out with a phenomenological approach based on lifeworld theory. The respondents reported their lived experiences of well-being. The result is summarized in five constituents: the relationship’s common living-space, looking for companionship, the relationship as touching, the intimacy of the relationship and the importance of other people for the relationship. The basis of the experience of the phenomenon was found in the creation and maintenance of a companionship, a mutual exchange of meaning between two individuals that generated a sensation of being touched and extended outside of the physical spatial limitations. The phenomenon occurred when the risk for being hurt was replaced by trust and self-exposure. The intimacy of the relationship was able to prevent or remove the feeling of exclusion. The companionship of the relationship consisted of living in an existential context, of realizing one’s potential and of planning for the future. The phenomenon’s outer horizon consisted of the feeling of exclusion in not being able to relate to another person. The study is significant in a caring context where communication can include the body as an existential instrument and sexuality as an aspect of quality of life and well-being. Further research in the field can focus on how women cope with a lack of a sense of companionship in a relationship.

Vi ansåg oss ha ett gemensamt intresse kring sex och sexualitet då vi båda vill arbete som sexologer. Ungdomsmottagningen såg vi som det rätta stället att göra vår uppsats på. Syftet vi har med vår uppsats är att titta närmare på två ungdomsmottagningars mål och riktlinjer för att främja sexuell och reproduktiv hälsa hos dagens ungdomar. Skiljer sig deras mål och riktlinjer mot deras faktiska arbete? Vi vill belysa deras skillnader och likheter ur ett forskningsperspektiv som kommer beröra genus och queerteori. För oss var det viktigt att få se en helhet. Vi har genomfört nio intervjuer med personal på två av väst Sveriges ungdomsmottagningar. Med vår empiri har vi skapat oss en uppfattning kring hur dessa båda ungdomsmottagningar jobbar med sexuell hälsa. Vi har genom vår studie kommit fram till att ungdomsmottagningarna har svårigheter i att främja alla ungdomars sexuella och reproduktiva hälsa, då ungdomsmottagningen i vår undersökning visat sig vara heteronormativ och främst riktar sig till heterosexuella tjejer. Ett besök på ungdomsmottagningen kan förbättras genom reflektion över personalens beteende. Utbildning och handledning för ungdomsmottagningens personal är viktig för att öka kvaliteten på dialog om sexuella frågor. Detta i sin tur kan göra de möjligt för personalen att ta upp frågor och arbeta förebyggande för att främja sexuell och reproduktiv hälsa. / As we share an interest in questions about sex and sexuality, and as we both see a future in working as sexologist´s, we chose youth health centres to be our primal area of work for this essay. The intention with this essay is to look more closely at two youth health centres, and their goals and guidlines for improving sexual health for the youth of today. Is there a difference between their goals and guidelines, and their actual area of work? Furthermore, we intend to compare and contrast the two youth health centres, and from an analytical perspective use the theories of queer and sex. For us, a rounded perspective was a priority. We have done nine interwievs with staff from two youth health centres on the west coast of Sweden. Through this empirical material, we have gained a perspective of how these centres are run concerning sexual health. Through our study we have reached the conclusion that youth health centres have difficulties in promoting sexual health of all young people, regardless of sex, as the two youth health centres our study covered is heteronormative and focuses on heteosexual girls. A visit at the youth health centre can be improved through reflection of the way the staff carry out their actions. Education and guidance for staff members are crucial to enhance the quality of the discourse and dialogue concerning the question of sexuality. In return, this can improve the possibility for staff members to raise questions and work preventionaly in the matter of sexual health and reproductive health.