This qualitative study aims to explore the status of gender equality and to provide background to the extensive sexual violence in India from the male perspective through the eyes of seven Gujarati men. The brutal rape of a young student, by whole world known as Nirbayha in December 2012 in the Indian capital, was the tragic event that started a mass reaction in India against the extensive sexual violence and has put the whole worlds light on the unequal conditions of men and women in the country. Being sexually abused as a woman is one extreme expression for female subordination in relation to men, accordingly “men´s violence to women” is a most current topic under social work research today. Social constructions and social structures need to be considered when studying sexual violence as well as gender issues.     This thesis is based on a four weeks minor field study in Mandvi in Gujarat, India, where I conducted the interviews. The result is based on answers towards my main research question How do the interviewed men in Mandvi perceive gender equality, and what do they think of sexual violence? The answers clearly show the gendered thinking of the interviewed men. In the analysis I have tried to interpret and understand the data mainly based on the secondary research questions Are there any perceived connections between sexual violence and gender equality, and if so, how do these look? How do the interviewed men´s perceptions look in relation to earlier research and theoretical frames?  What can be done, in a place such as Mandvi on different societal layers (individual, family, society) to prevent sexual violence? In the analysis I show the data through the mirror of theoretical frameworks and the earlier research, such as social work theory, critical theory, gender theory and contemporary Indian masculinity research. / Denna kvalitativa studie avser att undersöka jämställdhet som bakgrund till det omfattande sexuella våldet i Indien, genom ett manligt perspektiv, utifrån intervjuer med sju män från Mandvi i Gujarat. Den brutala våldtäkten på en student i december 2012 i den Indiska huvudstaden, startade en massreaktion i landet, och satte hela världens ljus på de ojämställda villkoren kvinnor och män lever under. Detta våld är ett tecken på strukturell kvinnlig underordning, vilket liksom mäns våld mot kvinnor är ett mycket aktuellt forskningsämne.      Resultatet baseras på de svar jag fick runt den primära forskningsfrågan, hur männen upplever jämställdhet och vad de tänker om sexuellt våld. I analysen undersöker jag samband däremellan, och diskuterar vad som kan göras på olika samhällsnivåer samt speglar datan genom teorier och tidigare forskning inom socialt arbete, kritisk teori, genusteori samt samtida indisk maskulinitetsforskning.

Sexual violence in armed conflict is not a new phenomenon. Although it has a long history, it's only in recent years from 1990 that is has been given more attention in science and media. I will in my thesis look at the conflicts of former Yugoslavia and Congo (DRC) and I will use two theories to investigate how the use of conflict-related sexual violence best can be explained. The two theoretical frameworks I have chosen are Feminist theory and Rational Choice theory. The conflicts will be at the center of analysis. My aim is to create an awareness of the problem with sexual violence in war and conflict. Feminist theory claims that environment and upbringing are important factors for the creation of gender. Gender is a social and cultural construct. Rational Choice argues that human beings are rational and make decisions that promote self-interest and minimize their own losses. My conclusion is that the social and cultural constructions which, among other things, created a patriarchal society for a long time in both conflicts. Along with traditional family values, this is a strong reason that sexual violence against women occurred during the conflicts. Another reason is the fighting for resources where sexual violence became a means to an end.

Bakgrund: En av tre kvinnor i världen har upplevt sexuellt eller fysiskt våld. Det utbredda våldet som kvinnor utsätts för orsakar allvarliga kortsiktiga och långsiktiga fysiska och psykiska hälsoproblem för kvinnor. Sexuellt våld är ett omfattande folkhälsoproblem. Hälso- och sjukvården möter kvinnor som utsatts för sexuellt våld inom olika instanser och kan vara den första professionella kontakten efter sexuellt våld. Hälso- och sjukvården har skyldigheter att erbjuda adekvat vård och kompetens och kunskap är viktigt. Syfte: Syftet var att beskriva hur kvinnor som utsatts för sexuellt våld upplever hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturöversikt har genomförts. Elva vetenskapliga artiklar insamlades från databaserna PubMed och CINAHL Complete. Likheter och skillnader i artiklarnas resultat identifierades och analyserades. Resultat: Analysen av upplevelser av hälso- och sjukvården hos kvinnor som utsatts för sexuellt våld resulterade i fem teman. Dessa var bemötande, information, delaktighet, vårdmiljö och medicinskt omhändertagande. Diskussion: Metod och resultat har diskuterats. Delar av litteraturöversiktens resultat diskuterades utifrån Callista Roys teori om adaption kombinerat med övrig litteratur, tidigare forskning och författarnas egna reflektioner. Resultatdiskussionen berör aspekter som känsla av upprepad utsatthet, mötet med hälso- och sjukvården, en jämlik hälso- och sjukvård, behovet av adaption, roller och förväntningar, stimuli och hur information skapar delaktighet. / Background: One of three women worldwide have experienced sexual or physical violence. The violence and the abuse that women face causes serious short- and long-term physical and mental problems for women. Sexual violence is an extensive public health problem. Healthcare meets individuals exposed to sexual violence in various healthcare context and have a significant functions for women. Healthcare need to provide adequate/appropriate care and knowledge is important. Aim: The aim of the literature review was to describe how women exposed to sexual violence experience the healthcare. Method: A literature review has been conducted. Eleven original scientific articles were selected from databases PubMed and CINAHL Complete. Similarites and differences were identified and analyzed. Results: The analysis of healthcare experiences of women suffered from sexual violence  resulted in five themes. These were treament, information, patient participation, the health facility environment and medical care. Discussion: Methods and results have been discussed. Parts of the literature review were discussed based on Callista Roys theory of adaptation combined with other literature, previous research and the authors own reflections. Aspects such as secondary victimization, equal healthcare, the importance of adaptation, roles and expectations, stimuli and how to improve patient involvement by information, were highlighted.

Syftet med denna studie är att undersöka hur nya sociala rörelser arbetar förebyggande mot sexuellt våld samt vilka sociala faktorer som påverkar maskulinitetsnormen i relation till sexuellt våld. Studien syftar även till att undersöka hur flerdimensionella maktfaktorer såsom kön, klass, etnicitet och sexuell läggning samverkar i relation till sexuellt våld ur ett intersektionellt perspektiv. Totalt utgår studien från fem semistrukturerade intervjuer med informanter som aktivt arbetar med att förebygga destruktiva maskulinitetsnormer och därmed motverka sexuellt våld. Informanterna representerar organisationer som arbetar med varierande metoder och fokuserar sitt förebyggande arbete på olika samhällsnivåer vilket företräder nya sociala rörelsers mångfald och bredd. Empirin tolkas utifrån kritiska teorier såsom Butlers genusteorier och Connells maskulinitetsteorier och betraktas ur ett intersektionellt perspektiv. Resultatet i denna studie visar att destruktiva hegemoniska maskulinitetsnormer ligger till grund för det sexuella våldets omfattning och att det krävs ett genusförändrande samhällsövergripande och långsiktigt preventivt arbete för att förebygga och motverka sexuellt våld där män behöver vara en del av förändringen. Studien visar också att sexuellt våld inte kan särskiljas från övrigt våld utan är en del av normen som premieras inom den hegemoniska maskuliniteten vilket framhåller att våldspreventivt arbete innebär att förändra maskulinitetsnormen. Maktfaktorerna kön, klass och sexualitet har en central påverkan på maskulinitetsnormerna och har därför relevans för sexuellt våld men behöver tolkas ur flera dimensioner för synliggöra hur förtryckande strukturer samverkar. / <p>2018-01-19</p>

The purpose of this essay is to illustrate how the public conversation about the online campaign #metoo was conducted on the social media platform Twitter in the fall of 2017. Using qualitative content analysis as a method, we studied tweets containing #metoo by identifying how support, criticism and other prominent messages were formulated in the online campaign. Our results showed that support and criticism under #metoo were expressed in many different ways. We identified that support was shown to vulnerable women and the campaign itself. We also identified that several individuals supported the fact that certain groups of men has been publicly accused for committing sexual crimes. The criticism of the campaign has partly shown a resistance against feminists and feminism. We have also found criticism against that white men has been accused for sexual crimes, where these writers mean that the actual perpetrators are of different ethnic or cultural backgrounds. Another criticism has also been raised against the campaign where several writers claim that the campaign has received a defected focus. These writers claim that #metoo has become a platform for publicly accusing individuals, instead of concentrating the campaign on sexual violence and harassment as a social problem. / Syftet med denna uppsats är att belysa hur det offentliga samtalet kring nätkampanjen #metoo förts på den sociala medieplattformen Twitter under hösten 2017. Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys som metod har vi studerat inlägg på Twitter innehållande #metoo, där vi identifierat hur stöd, kritik och andra framträdande budskap formulerats i nätkampanjen. Vårt resultat visar att stöd och kritik som framförs under #metoo på Twitter har uttryckts på många olika sätt. Stöd visas bland annat till utsatta kvinnor och kampanjen i sig, men stöd visas även till att särskilda grupper blivit offentligt uthängda som förövare. Kritiken som uttryckts i kampanjen har bland annat visat på ett motstånd mot feminister och feminism. Vi har även funnit kritik mot att vita män pekats ut där dessa skribenter menar att de faktiska förövarna är av annan etnisk eller kulturell bakgrund. En annan kritik som lyfts mot kampanjen är att den haft fel fokus då den kommit att bli ett forum för att offentligt hänga ut anklagade personer, istället för att koncentrera kampanjen till diskussioner om sexuellt våld och trakasserier som socialt problem.

Under hösten 2017 präglades den nationella och internationella nyhetsrapporteringen till stor del av #Metoo-rörelsen. En rörelse vars mål är att bekämpa det sexuella våld som kvinnor varit offer för. I kölvattnet av de senaste månadernas mediala uppmärksamhet vill vi med den här kandidatuppsatsen påbörja forskning runt fenomenet. Syftet med studien var att genom kvantitativ innehållsanalys som metod utröna hur #Metoo-rörelsen kan komma att framställas i nyhetsformat. Vi har valt att fokusera på den kommersiella tv-kanalen TV4 och deras kvällsnyheter under en fyraveckorsperiod med start den 16 oktober 2017. Inom ramen för gestaltnings-, dagordnings- och nyhetsvärderings- teorierna har vi undersökt hur presentationen av #Metoo-rörelsen kan ta sig uttryck i TV4Nyheterna. Nyhetssändningarna som använts som material för undersökningen har funnits tillgängliga på TV4s hemsida men det går också att hämta allt material på Kungliga Biblioteket i Stockholm. Undersökningen visar bland annat att nära 70 procent av de analyserade sändningarna på TV4Nyheterna berörde #Metoo-rörelsen. En av drivkrafterna till det stora utrymmet för #Metoo-rörelsen i de analyserade sändningarna var att elitpersoner genom sociala och traditionella medier varit aktiva i rörelsen. Studien visar även att alla offer som presenterades i nyhetsinslagen var kvinnor och att 89 procent av förövarna i inslagen var män. För att ge studien vidare bredd valdes två andra aktualiteter ut i en mindre komparativ del: Kataloniens kamp för självständighet från Spanien och USAs president Donald Trumps utspel i sociala medier som även har legat på agendan under studiens gång. Resultatet uppvisade att dessa två aktualiteter givits mindre utrymme än #Metoo-rörelsen.

Bakgrund: Det är ett stort folkhälsoproblem att kvinnor utsätts för sexuellt våld. Det sker ofta i partnerskap därav definieras det inte av kvinnan alltid som övergrepp och mörkertalet är stort. De kvinnor som utsätts kan drabbas av långvarig ohälsa. Tillitsfullt och empatiskt bemötande är hos sjuksköterskan en grundförutsättning i mötet. Det visar att det finns brist i kunskap och förståelse hos sjuksköterskor gentemot kvinnor som utsatts för sexuellt våld.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva sexuellt våldsutsatta kvinnors upplevelser av hälso- och sjukvården.  Metod: En litteraturöversikt har genomförts baserat på elva kvalitativa vetenskapliga artiklar som inhämtats genom systematiska sökningar i databaserna Pubmed och Cinahl Complete.  Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman, upplevelser av bemötandet, upplevelser av omhändertagandet och betydelsen av att prata om sexuellt våld. Kvinnorna hade positiva upplevelser av hälso- och sjukvården när vårdare bekräftade, respekterade, lyssnade och tog dem på allvar. Kvinnorna hade behov av information, delaktighet och att få prata om deras upplevelser. Negativa upplevelser var att de kände sig oförstådda, förbisedda och dömda.  Slutsats: Kvinnorna som blivit utsatta för sexuellt våld upplever hälso- och sjukvården till stor del som kränkande, dömande och med ett oförstående bemötande. Väntan på hjälp upplevdes svår. Brist på kunskap och erfarenhet hos vårdare ledde till att kvinnorna kände sig osäkra i sjukvårdspersonals närvaro. Det förekom även upplevelser som var positiva när sjukvårdpersonalen bekräftade kvinnorna, lyssnade, involverade dem i omvårdnaden och gav tillräcklig information. Det framkom att kvinnlig vårdare föredrogs. Sjuksköterskor borde fokusera mer på att bekräfta kvinnorna, lyssna och vara mer stöttande. / Bakground: It is a major public health problem that women are exposed to sexual violence. It often happens in partnership, therefore it isn´t always defined by the woman as abuse and the number of unknown cases are high. Women are exposed to long-term ill health. The nurse's trusting and empathetic treatment is a fundamental condition for the meeting. This shows that there is a lack of knowledge and understanding among nurses towards women who have been subjected to sexual violence.  Aim: The purpose of the study was to describe sexually abused women's experiences of health care. Method: A literature review has been conducted based on eleven qualitative scientific articles obtained through systematic searches in the databases Pubmed and Cinahl Complete. Results: The results revealed three main themes, experiences of the treatment, experiences of the care and the importance of talking about sexual violence. The women had positive experiences of health and medical care when caregivers confirmed, respected, listened and took them seriously. The women needed information, participation and to be able to talk to about their experiences. Negative experiences were that they felt misunderstood, overlooked and judged. Conclusion: Women who have been subjected to sexual violence experience health care to a large extent as abusive, judgmental and with an incomprehensible treatment. Waiting for help was experienced as difficult. Lack of knowledge and experience among caregivers led to women feeling insecure in the presence of health care professionals. There were also experiences that were positive when the medical staff confirmed the women, listened, involved them in the care and provided sufficient information. It turned out that female caregivers were preferred. Nurses should focus more on confirming women, listening and being more supportive.

Abstract Att ge adekvat stöd och behandling till sexuellt våldsutsatta kvinnor med psykisk ohälsa och substansmissbruk är komplext, Trots att problematiken uppmärksammats sedan mitten av 1990-talet står det klart att bristerna kvarstår. Sedan 2003 är rekommendationen att psykisk ohälsa och substansberoende ska behandlas samtidigt.   Syftet med uppsatsen är att belysa hur professionella inom psykiatrins och socialtjänstens öppenvård upplever möjligheten att erbjuda adekvat vård till våldsutsatta kvinnor med psykisk ohälsa och substansmissbruk samt möjligheten till samverkan med andra aktörer.  Ansatsen i studien är kvalitativ, det vill säga bygger på semistrukturerade intervjuer och tematisk analys. Informanter rekryterades via ett bekvämlighetsurval och sju intervjuer med professionella inom socialtjänsten och psykiatrin genomfördes. Intervjuerna genomfördes utifrån en vinjett av en fiktiv ung kvinna och med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av tematisk innehållsanalys. Resultatet bekräftar tidigare forskning hos de sju informanterna i studien i det att de inte har möjlighet att erbjuda adekvat vård och behandling till sexuellt våldsutsatta kvinnor med psykisk ohälsa och ett substansmissbruk. Därtill är det en organisatorisk utmaning att navigera i en komplex verksamhetsdomän där olika aktörer verkar i stuprör med skilda förklaringsmodeller till hur målgruppen ska bemötas. / Abstract Providing support and treatment to women who have been sexually abused and also have comorbidity of substance abuse and mental disorder is complicated. Despite the fact that the problem has raised attention since the mid 1990's, it is evident that the shortcomings remain. The recommendation from 2003 is that both mental disorders and substance abuse be treated in parallel. The aim of the essay is to illuminate to which extent professionals in psychiatry and the social services experience the possibilities they have to offer adequate care to sexually abused women, while aso having the possibility of co-operation with other agencies.The approach of the study is qualitative, built on semi-structured interviews and thematic analysis. The informants were recruited by means of a comfort sample; seven interviews were conducted with professionals within the social welfare and psychiatric services. Interviews were held concerning a fictional construction about a young woman, using a semi-structured interview-guide. The interviews were transcribed and analysed with the help of thematic content analysis. The information gleaned from the interviews confirms earlier research such that there is a consensus among the interviewees in the study, that they do not have the possibility of offering adequate care to women who have been sexually abused and who have comorbidity of pychiatric disorder and substance abuse. Additionally, to navigate simultaneously in a complex domain of professional services, where representatives for different areas of function work in a cascade of different models-of-explanation on how to approach the patient group,  is a serious organisational challenge.

Syftet med studien är att undersöka likheter och skillnader på hur personer med olika könsidentiteter ser på fenomenet våld i nära relation. Utifrån syftet formulerades två frågeställningar: Vad är våld enligt människor som identifierar sig med olika kön och i vilken utsträckning är människor med olika könsidentiteter utsatta för våld i nära relation. Tidigare studier visar att det finns en utsatthet för våld i nära relation bland både kvinnor och män och att utsattheten mellan könen ser olika ut. Teoretiskt utgår studien från ett feministiskt och intersektionellt perspektiv. Studien är gjord med en kvantitativ metod där en digital enkät besvarats av 136 personer. I enkäten gavs möjlighet för respondenterna att ge mer utvecklade svar i en del öppna frågor för att tillföra en del kvalitativt material till studien. Resultatet visar att det finns skillnader både i vad man anser är våld och hur utsattheten ser ut mellan olika könsidentiteter. Studiens slutsats är att det finns en utsatthets bland respondenterna och det framkommer vad de anser ska definieras som våld i nära relation. Respondenterna tycker det är ett problem som borde uppmärksammas mer och att det inte finns tillräckligt med hjälp att få om man är utsatt.

Bakgrund: Kvinnor som utsatts för sexuellt våld är ett globalt hälsoproblem. Det ökar risken för både fysisk och psykisk lidande. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad av kvinnor som söker vård efter att de blivit utsatta för sexuellt våld. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes där nio kvalitativa artiklar, en kvantitativ artikel samt en mixad artikel granskades. Inga studier utförda i Sverige ingick i de utvalda resultatartiklarna. Huvudkategorier och underkategorier skapades och ett resultat sammanställdes. Resultat: Presenteras i följande huvudkategorier: (1) Känslomässiga reaktioner, (2) Påverkan på sjuksköterskans privatliv, (3) Sjuksköterskans strategier i möte med sexuellt våldsutsatta kvinnor, (4) Betydelsen av sjuksköterskans bemötande och (5) Hinder för möjlighet att bedriva en god omvårdnad. Resultatet visade att det kunde vara psykologiskt påfrestande för sjuksköterskorna att möta sexuellt våldsutsatta kvinnor. Sjuksköterskan hade en viktig roll i bemötandet av dessa kvinnor, men det kunde vara svårt att uppfylla ett gott bemötande och god vård då det var brist på kunskap och tid. Konklusion: Det kan vara psykologiskt påfrestande för sjuksköterskor att möta och ta hand om sexuellt våldsutsatta kvinnor. / Background: Women who have been exposed to sexual violence are a global healthproblem. This increases the risk of both physical and mental suffering. Aim: Toillustrate nurses experiences of caring for women seeking care after they have beenvictims of sexual violence. Method: A general literture review was performed wherenine qualitative articles, one quantitative article and one mixed article were examined.No studies conducted in Sweden were included in the selected result articles. Maincategories and subcategories were created and a result was complied. Result: Ispresented in following main categories: (1) Emotional reactions, (2) The impact onnurse’s private life, (3) The nurse’s strategies in meeting women affected by sexualviolence, (4) The importance of nurse’s treatment and (5) Barriers for optimalnursing. The result showed that nurses can have strong emotional reactions whilecaring for a woman exposed to sexual violence. The nurses have an important role incaring for these women, but it could be difficult to fulfill a good treatment and care asthere was a lack of knowledge and time among the nurses. Conclusion: It can bementally stressful for nurses to meet and care for women exposed to sexual violence.