Bakgrund   Sexuellt våld är ett utbrett folkhälsoproblem som drabbar kvinnor över hela världen. Det sexuella våldet kan komma att påverka kvinnors fysiska och psykiska hälsa livet ut. I vården sker möten ständigt och för hälso- och sjukvårdspersonal ingår det i den professionella hållningen att oavsett omständigheter främja ett gott bemötande gentemot patienten. Hälso- och sjukvården har ett stort ansvar i mötet med sexuellt våldsutsatta kvinnor, då mötet kan komma att påverka kvinnans möjligheter till stöd, återhämtning och tillit till vården. Syfte  Syftet med studien var att beskriva sexuellt våldsutsatta kvinnors upplevelser och erfarenheter av mötet med hälso- och sjukvården. Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes och resulterade i 15 vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna togs fram med hjälp av databaserna CINAHL och PubMed samt via manuella sökningar. De valda artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och analyserades med hjälp av integrerad analys.  Resultat Resultatet visade att positiva upplevelser och erfarenheter präglades av god kommunikation som genomsyrades av empati, respektfullhet och lyhördhet. I sin tur präglades negativa upplevelser och erfarenheter av okunskap hos personalen, dömande attityder och väntetid. Likaså lyftes lugn och avskild vårdmiljö, möjlighet att välja personal samt tillräcklig uppföljning och stöd som faktorer som saknades i mötet.  Slutsats Sexuellt våldsutsatta kvinnor hade både positiva och negativa upplevelser och erfarenheter av hälso- och sjukvården och flera aspekter saknades i mötet. Med hjälp av ökad kunskap om kvinnors utsatthet och förbättrad förståelse för sexuellt våldsutsatta kvinnors upplevelser och erfarenheter kan nya riktlinjer kring omhändertagandet utformas och därmed förbättra vården och lindra lidande. / Background Sexual violence is a widespread public health problem affecting women around the world. Sexual violence may affect women's physical and mental health throughout life. In healthcare encounters occur regularly and for personnel within healthcare, it is part of the professional attitude to promote a rewarding treatment to the patient, regardless of the circumstances. Health services have a great responsibility in the encounter with sexually abused women, as the encounter may affect the woman's opportunities for support, recovery and trust for healthcare. Aim The purpose of this study was to describe sexually abused women’s experience of their encounter with healthcare. Method A non-systematic literature review was conducted and resulted in 15 scientific articles of both qualitative and quantitative design. The articles were retrieved from the databases CINAHL, PubMed and through manual searches. The included articles were reviewed using Sophiahemmet University’s template for quality assessment and the results were analyzed with a thematic analysis approach. Results The results showed that positive experiences were characterized by good communication based on empathy, respect and sensitivity. In contrast, negative experiences were characterized by ignorance among the staff, judgmental attitudes and waiting time. Likewise, a calm and secluded care environment, the freedom to choose staff and sufficient support and follow-up were highlighted as factors that were lacking in the encounter. Conclusions Sexually abused women had both positive and negative experiences of health care, and several aspects were missing in the encounter. With the help of increased knowledge about women's vulnerability and an improved understanding of sexually abused women experiences, new guidelines regarding care can be developed, and thereby improve care and alleviate suffering.

Bakgrund: Sexuellt våld är ett globalt folkhälsoproblem som kan orsaka långsiktiga hälsokonsekvenser för de utsatta kvinnorna. Trots detta finns det få studier gjorda utifrån kvinnornas erfarenheter av bemötandet. Hälso- och sjukvården har en viktig roll där ett gott bemötande kan förebygga att ohälsa utvecklas hos kvinnorna. Syfte: Syftet var att beskriva sexuellt våldsutsatta kvinnors erfarenheter av Hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar, varav nio artiklar med kvalitativ ansats, en artikel med kvantitativ ansats och en artikel med mixad metod. Artiklarna hämtades i databasen PubMed. Huvudresultat: Kvinnornas erfarenheter av Hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande varierade. Brister i bemötandet gjorde att de kände sig otrygga, osedda, obekväma och inte respekterade som en hel person. Bristen ledde till att en del kände sig odelaktiga i sin vård och upplevde sekundär viktimisering, vilket påverkade uppföljningsvården. Resultatet visade även positiva erfarenheter av bemötandet, där kvinnorna blev bemötta med respekt, omtanke, tydlig information, bra stöd och fick möjlighet att vara delaktiga. Det positiva bemötandet stärkte kvinnorna. Fem teman framkom som beskrev kvinnornas erfarenheter. Dessa teman var ”stöd och omtanke”, ”information”, ”delaktighet”, ”viktimisering” samt ”brister i sjukvårdssystemet”. Slutsats: De erfarenheter kvinnorna fick av bemötandet påverkade deras mående under och efter vårdmötet. Sexuellt våld är ett utbrett problem i samhället och det är sannolikt att sjuksköterskor möter dessa utsatta kvinnor i sitt arbete. En ökad förståelse och kunskap om sexuellt våld och bemötande kan främja kvinnornas trygghet och välbefinnande, samt främja hälsa och minska lidande. / Background: Sexual violence is a global public health problem that can cause long-term health consequences for the victims. Despite this, there are few studies based on women's experiences of the treatment and care. Health care has an important role to play where good treatment and care can prevent women from developing ill health. Aim: The aim was to describe sexually abused women’s experiences of the health care professionals. Method: A descriptive literature study based on eleven scientific articles, of which nine articles with a qualitative approach, one article with quantitative approach and one article with a mixed method. The articles were collected from the PubMed database. Results: The women's experience of health services varied. Deficiencies in the treatment made them feel unsafe, unseen, uncomfortable and not respected as a whole person. The deficits led some to feel disconnected from their care and they experienced secondary victimization, which affected follow-up care. The results also showed positive experiences of care, where women were treated with respect, care, clear information, good support and given the opportunity to be involved. The positive treatment empowered the women. Five themes emerged describing the women's experiences. These themes were 'support and care', 'information', 'participation', 'victimization' and 'deficiencies in the health care system'. Conclusion: The experiences women had of being treated by the health care professionals influenced how they felt during and after the health care encounter. Sexual violence is a widespread problem in society and nurses are likely to encounter this patient group in their work. Increased understanding and knowledge of sexual violence and its treatment can promote women's safety and well-being, as well as promote health and reduce suffering.

Utifrån tidigare forskning som studerat korrelationen mellan neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och sexualbrott är denna studies syfte att undersöka hur yrkesverksamma, samtalsbehandlande socionomer arbetar med de risker som ungdomar och unga vuxna med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan löpa i relation till sexualbrott. Det empiriska materialet består av intervjuer med fyra yrkesverksamma socionomer som jobbar inom olika verksamheter med samtalsbehandlande arbetsuppgifter och möter ungdomar eller unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Intervjuerna utgår från en fiktiv vinjett med tillhörande frågor som möjliggör för socionomerna att samtala om sitt arbete utifrån ett verklighetstroget scenario.  Resultatet från studien visade på att respondenterna lade stor vikt vid sitt bemötande med klienter för att bygga relationer med de ungdomar och unga vuxna de möter i sitt arbete. Resultatet pekade på att det, till följd av en specialisering inom välfärden, krävs en samverkan mellan olika verksamheter och att detta lyfts fram som en framgångsfaktor bland socionomerna. När samverkan brister riskerar klienterna att falla mellan stolarna och blir utan korrekt vård. Sammantaget fann resultatet ingen tydlig praxis i vare sig arbetet med att förebygga sexuella övergrepp, eller i arbetet med brottsutsatta. Det gick till viss del att identifiera återkommande arbetsmetoder som förkom inom verksamheterna, men större delen av arbetet bestod av individuella metoder, bedömningar och beslut.

I medier har det larmats om att allt fler unga tjejer som besöker ungdomsmottagningar uppvisar skador efter samtyckt samlag. Studiens syfte var att undersöka fenomenet genom att besvara två frågeställningar om hur ungdomsmottagningar arbetar med unga tjejer (13–25 år) som misstänks ha- eller uppvisar skador till följd av samtyckt sex, samt vilka orsaker de tillskriver skadorna. Detta gjordes genom en kvalitativ ansats utifrån semistrukturerade intervjuer med sex yrkesverksamma på olika ungdomsmottagningar i Sverige. Intervjuerna analyserades genom tematisk analys. Resultatet visade på att skador kan uppstå till följd av fysiologiska besvär som förvärras av penetrerande sex eller av bristande förberedelser inför samlag. Däremot framhävde resultatet gråzoner i ungas samtyckesutövning såsom att ungas samtycke kan undermineras av bristande kommunikation, psykisk ohälsa eller av att sex används i självdestruktivt syfte. Sexualiserade medier och pornografi kan också socialisera unga i skeva föreställningar om sex, och könade sexuella manus kan utgöra en påtvingande drivkraft på unga tjejer att samtycka till samlag. Respondenterna arbetar med fenomenet (1) förebyggande och normativt genom kunskapsspridning, (2) individanpassat med fysiska undersökningar, samtalsstöd och remittering till specialistvård, samt (3) sonderande för att fånga upp sexuellt utsatta ungdomar. Studiens slutsatser är att fenomenets omfattning är svår att avgöra, likaså att urskilja skadornas orsaker som kan grunda sig i samverkan mellan individuella riskfaktorer och strukturella eller normativa samhällsbetingelser. / In the media it has been brought to attention that more and more young girls that visit youth clinics show injuries after having consensual intercourse. The purpose of the study was to investigate the phenomenon by answering two questions relating to how youth clinics work with young girls (13-25 yrs) who are suspected of having or showing injuries after consensual sex, and what causes they attribute these injuries. This was done through a qualitative approach based on semi-structured interviews with six professionals who work at various youth clinics in Sweden. The interviews were analyzed through thematic analysis. The results showed that physiological disorders can be exacerbated by penetrating sex or by lack of preparation before intercourse. On the other hand, the result emphasized gray areas in young people's practice of consent, such as that young people's consent can be undermined by lack of communication, mental illness or by sex being used self-destructively. Sexualized media and pornography can also socialize young people in skewed notions of sex and gendered sexual scripts can be a coercive force for young girls to consent to intercourse. The respondents work with the phenomenon (1) preventively and normatively through the dissemination of knowledge, (2) individually adapted through physical examinations, counselling and referral to specialist care, and (3) probing to reveal sexually vulnerable young people. The study's conclusions are that the extent of the phenomenon is difficult to determine, as well as to distinguish the causes of the injuries that seem to be based on the interaction between individual risk factors and structural or normative societal conditions.

Bakgrund: Sexuellt våld mot kvinnor är ett världsomfattande problem som medför negativa konsekvenser för kvinnors hälsa. Hälso- och sjukvården har ett ansvar att tillgodose våldsutsatta kvinnor en lättillgänglig vård av god kvalitet. Sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnaden av kvinnor som utsatts för sexuellt våld. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av vårdmöten med kvinnor som utsatts för sexuellt våld. Metod: Studien utgörs av en litteraturöversikt av tio kvalitativa originalartiklar. Inkluderade artiklar är av västerländsk härkomst. Resultat: Resultatet presenteras i följande tre huvudteman: (1) Sjuksköterskornas upplevda brister i vårdmötet med sexuellt våldsutsatta kvinnor, (2) Sjuksköterskornas känslomässiga utmaningar i mötet med sexuellt våldsutsatta kvinnor och (3) Sjuksköterskors individuella och gemensamma styrkor i vårdmötet med sexuellt våldsutsatta kvinnor. Konklusion: Sjuksköterskorna upplevde bristande kunskaper i vårdmötet, otillräcklighet i arbetsgruppen och organisatoriska svårigheter i mötet med sexuellt våldsutsatta kvinnor. Sjuksköterskorna upplevde även emotionella otillräckligheter där deras professionella roll utmanades i mötet med sexuellt våldsutsatta kvinnor. / Background: Sexual violence against women is a global issue, which has negative effects on women’s health. Health services are obliged to provide abused women with approachable and adequate care. Nurses have an important role in providing nursing care to sexually abused women. Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experiences of healthcare encounters with women who have been exposed to sexual violence. Method: The method used was a literature review consisting of ten qualitative originalarticles. Included articles are of Western origin. Findings: The findings are presented in the following main themes: (1) Nurses’ perceived shortcomings when meeting women who have been exposed to sexual violence, (2) Nurses’ emotional challenges when meeting sexually abused women and (3) Nurses' individual and joint strengths when meeting sexually abused women. Conclusion: The nurses experienced a lack of knowledge, inadequacy in the workinggroup and organizational difficulties when caring for sexually abused women. The nurses also experienced emotional inadequacies where their professional role was challenged in the encounter with sexually abused women.

This paper considers the legal understanding of due diligence and states’ positive obligations regarding sexual violence. It uses legal dogmatic and legal comparative methods to analyse the European and the Inter-American human rights systems. It also uses a feminist perspective, with a focus on women’s vulnerability. The paper examines the Istanbul Convention and the Convention of Belém do Pará, in addition to case law from the European Court of Human Rights, the Inter-American Court of Human Rights and the Inter-American Commission on Human Rights. In its examination, it illustrates and clarifies the responsibility of states to combat sexual violence and thus violations of women’s human rights. The paper finds that failure by states to act in accordance with due diligence in cases of sexual violence by private actors has been recognized as both torture and infringement of sexual autonomy. This is of great significance in trying to bridge the dichotomy of the public and private spheres, which has characterized human rights. For this reason, the paper concludes that the Convention of Belém do Pará should contain a consensus regulation in the same way that the Istanbul Convention does. This could enable increased accountability regarding due diligence, in order to respond better to the fundamental values of human rights. Moreover, it concludes that the Istanbul Convention should be subject to the jurisdiction of the European Court of Human Rights, in the same way that Belém do Pará is in the Inter-American system. This would strengthen the European system’s accountability in relation to due diligence and sexual violence in many ways. Finally, based on a feminist perspective, the paper argues that in order to effectively combat sexual violence through preventive measures, private actors should be held directly responsible. Treaties relating to due diligence responsibilities should therefore be open for ratification by more actors than just states.

Young women have testified about how they feel forced to agree to hard sex that leaves them with pain and injuries. The aim of this study is to examine if there is a link between pornography and violence in adolescents’ intimate relationships. By using a theory that conducts that pornography consumers develops a sexual callousness, this study has analyzed materials selected through a coding process to answer the research questions and achieve the purpose of the study. A certain connection between pornography and violence was found as adolescents tend to use pornography as a way to get inspired and to learn about sex. When mainstream pornography contains violence and when school offer inadequate sex education, pornography sends out a one-sided depiction of sex that isn’t questioned or challenged. The author reached the conclusion that adolescents today are affected by pornography in a different way than older generations, because of how easily accessible internet pornography is today and because of how pornography has been normalized through media and therefor turned more hardcore. Further studies are considered necessary in order to investigate how the consequences of pornography can be prevented among adolescents, and measures has to be taken to educate teachers in order to give children and adolescents adequate sex education.

The thesis of this essay explores if there is a causation in youth (15-25 years) partnerrelationships between pornography consumption and sexual violence. The analysis includedperspectives of human rights, gender and consent. It has also been examined how to counteractthese issues and who’s responsibility it is to do so. These questions have been asked to sevenprofessionals in non-profit organizations through an interview study. A survey with 19-yearolds in high school about their experiences with pornography and sexual violence was alsomade. Because of low participation in the survey only part of it will be shown in the analysis.To process all the data of the studies, theories of gender and consent have been used. The resultsshowed that youths that contacts the non-profit organisations feel that they need to do whateversexual act that their partner wants them to. They could not always see themselves thatpornography was affecting their relationships and that the acts they were forced to do wasinspired from pornography. The questions asked to the youths played a role in how much of acausation the organisations could see. Pornography is not the only reason that sexual violencehas increased among youths, there are other things contributing, like how the whole society isvery sexualized and is very tolerant to violence in general. The youths had a hard timedetermining what sexual violence is and how complex consent is. Gender norms put pressureon them to act a certain way in their partner relationships and talk a special way about violence,sex and pornography. To see the causation, you need to have the knowledge about violence,gender and how to talk to youths. We cannot stop the use of pornography, but we can learn howto talk to young people about it and work pre-emptive to prevent more issues to evolve. Sexualviolence is a rights issue, but those rights that protect you from violence is not helpful inrestricting pornography. Conventions can be used to put more pressure on the state of Swedento act against these issues. Harmful standards must be prevented and there needs to be supportand openness to talk to youths about these issues.

No description available.

Bakgrund: Sexuellt våld mot kvinnor är ett omfattande samhällsproblem som leder till allvarliga konsekvenser. Samhällets attityder gentemot kvinnor skapar ett stigma som resulterar i att de är mer utsatta vilket speglar statistiken över fall av sexuellt våld. Många kvinnor är oroliga över hur de kommer bli bemötta när de söker vård. Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor som blivit utsatta för sexuellt våld upplever bemötandet inom vården. Metod: Studiens design var en allmän litteraturstudie där tio originalartiklar hittades och användes till grund för resultatet. Resultat: Resultatet presenterades i fem huvudkategorier: kvinnornas upplevelser av sjuksköterskornas attityder, upplevelser av brister i kommunikationen, upplevelser av försämrad tillit till vården, upplevelsen av att inte få adekvat vård och behov av utbildning och kunskap. Huvudfyndet i resultatet visade att det fanns brister i bemötandet då sjuksköterskornas fördomar och attityder påverkar bemötandet gentemot de sexuellt utsatta kvinnorna vilket resulterade i en bristfällig vård. Konklusion: Slutsatsen är att det behövs mer kunskap kring kvinnornas upplevelser av bemötandet samt mer komplex utbildning kring sjuksköterskans attityder och fördomar för att en förändring ska kunna ske. Detta för att sexuellt utsatta kvinnor ska få en bättre och mer heltäckande vård. / Background: Sexual violence against women is a widespread social issue that leads to serious consequences. The societal attitudes towards women creates a stigma of them being more vulnerable, which in turn reflects on the statistics of sexual violence cases. Many women have concerns about how they will be treated when seeking care. Purpose: The purpose of this study was to analyze how women who have been exposed to sexual violence experience the treatment in healthcare. Method: The design of the study was a general literature study where ten original articles were retrieved and used as the basis for the results. Results: Based on the ten scientific articles, five main categories were presented: the women’s experiences of the nurses’ attitudes, experiences of lack in communication, experiences of decreased trust in healthcare, the experience of not receiving adequate healthcare and need of education and knowledge. The main finding in the results showed that there are absent of proper treatment as the nurses’ prejudices and attitudes affect the nurse’s approach towards the sexually assaulted women and this results in poor healthcare. Conclusion: The conclusion is that more research is needed into the nurse’s attitudes and prejudices for a change to take place. In this way sexually assaulted women will receive better and more comprehensive care.