Sexuellt våld i konfliktområden är en företeelse som drabbar såväl kvinnor som män. Med utgångspunkt i nongovernmental organizations informationsmaterial avseende sexuellt våld i konfliktområden kan dock fås bilden av att endast kvinnor drabbas av detta våld. Forskning visar att av 4076 nongovernmental organizations som arbetar med att hjälpa offer för sexuellt eller politiskt våld i konfliktområden är det endast 3 % som på något sätt nämner män som offer för detta sexuella våld och då i regel alldeles kort. Det pågår alltså en omfattande diskriminering mot män som utsätts för sexuellt våld i konfliktområden. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur rapporteringen i svenska dagstidningar genusnormativt förhåller sig vid framställandet av offer för sexuellt våld och huruvida sexuellt våld mot män i konfliktområden är tabubelagt i desamma. Denna undersökning genomförs genom en genusteoretisk kritisk diskursanalys. Uppsatsens analytiska ram är den kritiska diskursanalysen. De teoretiska utgångspunkterna i denna uppsats är diskursanalys och Norman Faircloughs tredimensionella modell. Resultatet visar på en diskrepans i rapporteringen om offer för sexuellt våld i konfliktområden. Dagstidningarnas rapportering är klart strukturellt associerad till kvinnor. Det sexuella våldet mot män beskrivs neutralt och utan värderingar medan sexuellt våld mot kvinnor beskrivs med en större mängd känsloord och värdeyttringar. / Sexual violence in conflict situations is a phenomenon which befalls women as well as men. On the basis of nongovernmental organizations reports regarding sexual violence in conflict situations one might get the picture that it only befalls women. Research show that out of 4076 nongovernmental organizations which are aiding victims of sexual or political violence only 3 % mention men as victims of the previously mentioned violence. Consequently discrimination is taking place against men who are victims of sexual violence in conflict situations.The purpose of the thesis is to inquire into the gender normative nature of the Swedish daily papers reports regarding victims of sexual violence in conflict situations and whether sexual violence against men in conflict situations is taboo in the aforementioned papers. This inquiry will be carried out through a gender theoretical critical discourse analysis. The discourse analysis is the thesis’ analytical framework. The theoretical basis of the thesis is the discourse analysis and Norman Faircloughs three dimensional model. The results show a discrepancy in the reports of victims of sexual violence in conflict situations. The daily papers reports are clearly structurally associated with women. The sexual violence against men is described neutrally and without values while the violence against women is described with a greater amount of feelings and values.

Föreliggande uppsats är en kvalitativ innehållsanalys om sexuellt våld i nyhetsmedia. Syftet med uppsatsen är att belysa hur nyhetsmedia konstruera bilder av kvinnor och män som har varit utsatta för, vad de valda dagstidningarna, rubricerar som våldtäkt samt att undersöka hur begreppet våldtäkt används i de utvalda artiklarna. Urval och empiri består 21 artiklar från fyra valda dagstidningar: Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Uppsatsen genomsyras av tre teoretiska perspektiv: socialkonstruktivism, viktimisering och dagordningsteorin. Uppsatsens centrala resultat är att våldtäktsmyter om både våldtäktsoffer och våldtäkter är utbredda på olika sätt i samhället. Både uttalanden som bekräftar såväl som motsäger våldtäktsmyter återfinns i artiklarna. Resultatet är spretigt och visar att sexuellt våld är ett tämligen komplext och svårfattligt begrepp samt ämne. Det har uppdagats att våldtäktsoffer konstrueras på olika sätt i artiklarna men att bekräftande av våldtäktsmyter inte är dominerande. Därav är den mest betydelsefulla slutsatsen av uppsatsen att resultatet pekar på en positiv förändring av hur offer för sexuella övergrepp och/eller våldtäkter framställs i nyhetsmedia. / This study is a qualitative content analysis about sexual violence in news media. The study aims to illustrate how news media construct portrayals of women and men that have been victims of, what the selected newspapers define as rape. The study also intended to analyse how the term rape is used in the selected articles. The empirical data consist of 21 articles, selected from four Swedish newspapers: Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. Three theore-tical perspectives have been used throughout the study: social constructivism, victimology and agenda theory. The results has shown that society's perception regarding rape victims and rape are influenced by well known rape myths. Both confirmative as contradictory comments connected to rape myths are to be found in the articles. The results has no given patterns, which shows the complexity and obscurity in the subject of sexual violence. In addition, the results have displayed that rape victims are constructed in different ways in the articles. Our conclusion is that it seems to be a positive progress in development about how victims of sexual assaults and/or rape are portrayed in news media.

Bakgrund: Enligt WHO har en tredjedel av alla unga kvinnor rapporterat att deras första sexuella möte skett genom tvång. Under 2018 var det 22 500 sexualbrott som anmäldes i Sverige. Sexuellt våld mot unga kvinnor kan få långvariga konsekvenser i form av försämrad fysisk- och mental hälsa. MeToo-rörelsen startade 2017 och beskrivs som ett globalt upprop mot sexuella trakasserier och övergrepp mot kvinnor. Syfte: Var att beskriva unga kvinnors uppfattningar om sexuellt våld efter MeToo. Metod: Studien var en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Datainsamling gjordes via enkäter som delades ut på en ungdomsmottagning. Enkäten bestod av frågor/påståenden om sexuellt våld och MeToo. Data beskrevs med deskriptiv statistik och analyserades med Chi2 test. Resultat: Totalt svarade 103 unga kvinnor. En majoritet av deltagarna ansåg att sexuellt våld var allt ifrån sexuell förnedring till att någon tar på ditt könsorgan mot din vilja. Det sågs ingen signifikant skillnad mellan bakgrundsfaktorer och uppfattning av sexuellt våld. Majoriteten av deltagarna hade hört talas om MeToo, 97.1% (n=99). Endas ett fåtal av deltagarna (2.1%) ansåg att MeToo förändrat deras sätt att se på sexuellt våld. Av deltagarna var det 35.1% (n=34) som ansåg att det blivit lättare att prata om sexuellt våld efter MeToo. Endast 14.6% (n=14) skulle berätta för ungdomsmottagningen om de blivit utsatta för sexuellt våld. Konklusion: Studien ger en ökad förståelse för unga kvinnors sätt att prata om sexuellt våld samt deras uppfattning om sexuellt våld efter MeToo. Genom att uppmärksamma och prata om sexuellt våld kan det bidra till att tabustämpeln på lång sikt försvinner och att den som blivit utsatt inte ska känna skam eller skuld. / Background: According to WHO a third of all young women has reported that their first sexual encounter happened under duress. In 2018 more than 22 500 sexual offences were registered in Sweden. Sexual violence towards young women may have long-lasting effects such as impaired physical- and mental health. The MeToo movement saw the light of day in 2017 and has been described as a global uprising against sexual harassment and assault on women. Aim: The purpose of this paper was to describe young women’s views on sexual violence after the emergence of the MeToo movement. Method: In this paper a cross-sectional study with a quantitative approach. Data collection was made through questionnaires which was handed out at a youth guidance centre. The questionnaire consisted of questions/assumptions regarding sexual violence and the MeToo movement. The data was then described with descriptive statistics and analysed through a Chi2 test. Result: 103 women in total answered the questionnaire. Everything, from sexual humiliation to someone touching your genitals against you will, was considered an act of sexual violence by a majority of the participants. There were no significant differences when regarding factors, such as, age, lifestyle factors and conception of sexual violence. A majority of the participants had heard about the MeToo movement, 97.1% (n=99). However, only a few of the participants (2.1%) answered that the MeToo movement had changed their views on sexual violence. 35.1% (n=34) of the participating women answered that it has become easier to talk about sexual violence after the emergence of the MeToo movement. Only 14.6% (n=14) of the participants would report an act of sexual violence to the youth guidance centre. Conclusion: This study provides us with a greater understanding on how young women talk about and view sexual violence in the wake of the MeToo movement. In order to break the taboo regarding sexual violence through speaking about it and bringing it to light we might also be able to eliminate the feelings of shame that many victims feel.

Sexuellt våld är ett utbrett problem bland unga tjejer. Enligt en nationell studie har nästan en tredjedel av tjejerna på gymnasiet blivit utsatta för sexuella övergrepp. Användandet av nya teknologier för att utöva sexuella övergrepp är ett fenomen som diskuteras i större utsträckning idag. För att kunna möta dessa unga tjejer som blir utsatta för sexuellt våld krävs det professionella som har kunskap om våldets mekanismer och konsekvenser. Den här kandidatuppsatsen utforskar hur professionella tolkar och förstår digitalt sexuellt våld, samt hur deras tolkningar påverkar deras förhållningssätt till problematiken. Empirin består av fyra kvalitativa intervjuer med professionella som arbetar med unga tjejer som har blivit utsatta för sexuellt våld via internet. Tre av informanterna använde sig av ett feministiskt förhållningssätt för att förstå hur män utnyttjar skeva maktförhållanden för att utnyttja unga tjejer. Flera av informanterna menade att sexuellt våld via internet tycks drivas av samma mekanismer som det sexuella våld som existerar utanför internet. Två av informanterna kunde dock identifiera en relevant skillnad. De menade att det finns en föreställning att det som är digitalt skulle vara mindre verkligt och att det därför skulle vara lättare att värja sig från sexuellt våld som är digitalt. Detta kan skapa ytterligare skam och skuld hos de som blir utsatta. Informanterna menade att sexuella övergrepp är präglade av skam som gör att både yrkesverksamma och utsatta kan uppleva det som svårt att ta upp ämnet. Informanterna ansåg att det enskilt viktigaste i arbetet med unga är att konsekvent ställa frågor om sexuellt våld. / Sexual violence is a widespread problem among young girls. According to a national study, almost a third of high school girls have been sexually abused. The use of new technologies for the facilitation of sexual violence is being discussed to a greater extent today. To be able to meet these young girls who are exposed to sexual violence, it requires professionals who have knowledge of the mechanisms and consequences of violence. This bachelor thesis examines professionals' interpretations and attitudes towards digital sexual violence. The thesis includes qualitative interviews with four professionals who work with young girls who have been exposed to digital sexual violence. Three of the informants used a feminist approach to understand how men use skewed power relations to exploit young girls. Several of the informants believed that digital sexual violence seems to be driven by the same mechanisms as the sexual violence that exists outside the Internet. However, two of the informants were able to identify a relevant difference. They argued that there was a perception that digital phenomenon is less real and that it would therefore be easier to defend oneself from sexual violence that is digital. This can create further shame and guilt in those who are exposed. The informants said that sexual abuse is characterized by shame, which means that both professionals and adolescents exposed to violence may find it difficult to address the subject. The informants considered that the single most important thing in the work with young girls is to consistently ask questions about sexual violence.

I denna uppsats studeras berättartekniken kring ett sexuellt övergrepp och dess konsekvenser i Fredrik Backmans roman Björnstad (2016). Syftet är att undersöka hur Backmans berättare med skiftande fokalisering utmanar de tidigare traditionerna av en litterär skildring av en våldtäkt, samt bidrar till en mer omfattande framställning av brottet. Frågeställningarna är anpassade till en narratologisk studie med ett traumateoretiskt perspektiv. Berättelsen placeras i den rådande våldtäktsdiskursen som diskuterar fenomen som skuldbeläggning och tystnadskultur.  Genom närläsning av passager har analysen använt sig av narratologins begreppsmodell för att förklara hur våldtäkten samt dess efterdyningar skildras ur ett traumateoretiskt perspektiv. Sammanfattningsvis visar studien på att Backmans berättarteknik skiljer sig från de traditionella formerna av traumaskildringar i litteraturen. De estetiska verktyg som förespråkas inom forskningsområdet finns att se i berättelsens olika narrativ, samt synliggörandet av de orättvisa förutsättningarna som råder inom våldtäktsdiskursen idag.

Män som utsatts för sexuellt våld är ett ämne som erhåller lite uppmärksamhet både inom forskning och i vardagligt tal. Att analysera skriven medias framställning av sexuellt våldsutsatta män har så vitt jag vet inte utförts i en svensk vetenskaplig kontext innan, vilket gör denna studie unik i sitt slag. Studiens primära syfte var att undersöka hur män som utsatts för sexuellt våld framställs i skriven media. Jag ville se huruvida media bekräftar eller förkastar de sociala myterna kring ämnet. Vidare så var målet med studien att ytterligare belysa ämnet för att lyfta upp det för diskussionen och fördjupa förståelsen och kunskapen för ämnet. Fyrtio journalistiska artiklar samlades in genom en systematisk litteratursökning och har utgjort det empiriska materialet i studien som sedan bearbetades genom en form av diskursanalys. De myter som testades var; Män som utsatts för sexuellt våld är extremt ovanligt – framställs som sensationellt och med skepticism, Definitioner om det sexuella våldet mot män – präglas av grovt fysiskt våld, hot, ofta med vapen och droger, Det sexuella våldets könstypiska uppdelning – händelsen framställs som en kontrast mellan femininiteter och maskuliniteter, De efterföljande konsekvenserna – dessa förminskas eller negligeras och offer bemöts negativt av omgivningen. Resultatet visade att myterna till väldigt stor del bekräftades i den mediala framställningen, i synnerlighet ämnets ovanlighet, det fysiska våldet, offerbeskyllningen och det skeptiska bemötandet/rapporteringen. Varför ämnet framställs på ett visst sätt analyseras och presenteras med tidigare forskning som teoretisk bakgrund. / Men who suffered from sexual violence are an issue that receives little attention, both within research and colloquially. Analysing the depiction of sexually abused men in written media has not, as far as I know, been done in a Swedish scientific context before, which makes this study unique in its kind. The primarily aim of this study has been to examine how sexually abused men are depicted in written media. I wanted to see whether the media confirms or rejects the social myths that surround the subject. Furthermore has the ambition with the study been to enlighten the issue to make it a subject for discussion so the knowledge and the understanding can be deepened. The empirical material of forty journalistic articles was gathered in through a systematic literature search and processed via a type of discourse analysis. The tested myths were; Men who suffered from sexual violence are extremely unusual – portrayed as sensational and with scepticism, Definitions of the sexual violence against men – characterized by severe violence, threats, often with weapons and drugs, The stereotypical sex segregation of sexual violence – The event is portrayed as a contrast between masculinity and femininity, The subsequent consequences – are diminished or neglected, the victim is met with negativity by its surrounding. The result showed that de myths were widely confirmed in the depiction of media, especially the phenomenon’s unusualness, the physical violence, the victim blaming and the sceptical approach/reporting. Why the subject is portrayed in a special way has been analysed and presented with the precious research as a theoretical background

Våld i ungas parrelationer är ett problem som, i Sverige, endast undersökts i ett fåtal studier. Syfte: Att undersöka förekomsten av olika typer av våld i ungas parrelationer, dess samband med självskattad hälsa samt behovet av stöd och förebyggande åtgärder. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie. En webbenkät skickades ut under våren 2023 till studenter vid högskola eller universitet i åldern 18–25 år. Chitvåtest, Fisher’s exact test, Mann-WhitneyU-test samt binär logistisk regression användes för att analysera insamlade data. Resultat: Totalt besvarade 120 studenter enkäten. Av dem med erfarenhet av parrelationer hade 60,4% (n=64) blivit utsatta för någon typ av våld av sin partner. Deltagare som utsatts för våld hade fem gånger högre risk att skatta sin hälsa som någorlunda jämfört med deltagare som inte varit utsatta (justerad OR=5,40, 95% KI: 1,42–20,56). De som utsatts för psykiskt våld hade tre gånger högre risk att skatta sin hälsa som någorlunda jämfört med dem som inte varit utsatta för psykiskt våld (justerad OR=2,96, 95% KI: 1,04–8,42). För att förbättra stödet till unga samt för att minska och förebygga våld i ungas parrelationer efterfrågades information till unga om vad som räknas som våld samt diskussioner kring normer, sunda förhållanden, sex och porr. Slutsats: Utsatthet för våld i ungas parrelationer har samband med sämre självskattad hälsa, särskilt avseende psykiskt våld. Det finns förbättringspotential i stödet till unga och för det långsiktiga förebyggande arbetet där information om våld och diskussioner om normer, relationer och sexualitet är viktiga delar / <p>Betyg i Ladok 230608.</p>

The aim of the study was to examine social workers experiences regarding the relationship between emotional labor and professional approach as well as the importance of the professional approach to sexual offenders. The used method was a qualitative interview study with a targeted selection of seven social workers who had experiences of working with sexual offenders. The study was implemented by semi-structured interviews and the emipirical data was analyzed through a thematic analysis. The study’s result showed that a professional approach was indeed a important part of their work, especially when it came to being objective and respectful despite the clients violent crimes of a sexual nature. It was also found that the social workers felt that the professional approach could be affected by the emotional challenges that came with their work. The social workers used strategies to maintain their professional approach in situations that were found emotionally challenging. / Studien syftade till att undersöka socialarbetares erfarenheter gällande relationen mellan emotionellt arbete och professionellt förhållningssätt samt vilken betydelse de upplever att ett professionellt förhållningssätt har, i arbetet med utövare av sexuellt våld. Som metod användes en kvalitativ intervjustudie med ett målstyrt urval av sju socialarbetare med erfarenhet att arbeta med utövare av sexuellt våld. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och insamlade data analyserades genom tematisk analys. Resultatet visade att socialarbetarna ansåg att ett professionellt förhållningssätt var viktigt i deras arbeten och detta genom bland annat att vara objektiv och respektfull trots klienternas våldsbrott av sexuell karaktär. Det framkom även att socialarbetarna upplevde att det professionella förhållningssättet kunde påverkas av de känslomässiga utmaningar som kom med arbetet. Socialarbetarna använde sig av strategier för att bibehålla det professionella förhållningssättet i känslomässigt utmanande situationer.

Studien är en kvalitativ undersökning av hur kvinnor som blivit utsatta för sexuellt våld framställs i våldtäktsdomar utifrån ett genusperspektiv. Frågeställningarna som studien utgår ifrån är; - Hur framställs kvinnor som blivit offer för våldtäkt i domar utifrån ett genusperspektiv?- Hur beskriver männen som blivit dömda för våldtäkt relationen mellan könen i domen utifrån ett genusperspektiv? Den teoretiska ramen utgår ifrån Hirdmans genussystem, samt radikalfeminismen perspektiv på sexuellt våld. I studien användes tretton våldtäktsdomar från år 2021 som analyserades med hjälp av metoden tematisk analys, som syftar till att analysera kvalitativa data. Resultatet av studien visar att kvinnor framställs utifrån stereotypa könsnormer i våldtäktsdomar. Fokus läggs på hur kvinnan reagerade före, under och efter våldtäkten och trovärdigheten hos kvinnan bedöms utifrån stereotypa normer angående hur kvinnan ska vara. Studien visade även att männen beskriver relationen mellan könen utifrån ett heteronormativt synsätt. Männen ser kvinnan som objekt, och flera av de såg inte att det de gjorde var fel. I samtliga fallen försökte männen neutralisera brottet och ursäkta det på olika sätt. Denna studie ger oss en förståelse för hur makt och kön är kopplat och hur kvinnor än idag underordnas männen. / The study is a qualitative study of how women who have been subjected to sexual violence are portrayed in rape convictions from a gender perspective. The issues on which the study is based are; - How are women who have been victims of rape presented in sentencing from a gender perspective?- How do the men who have been convicted of rape describe the relationship between the sexes in the sentencing from a gender perspective? The theoretical framework is based on Hirdman´s gendersystem, as well as radical feminism’s perspective on sexual violence. The study used thirteen rape convictions from the year 2021, which were analyzed using the method of thematic analysis, which aims to analyze qualitative data. The results of the study show that women are portrayed on the basis of stereotypical gender norms in rape convictions. The focus in the convictions is on how women reacted before, during and after the rape and the credibility of the women is assessed on the basis of stereotypical norms regarding how the women should be. The study also showed that men describe the relationship between the sexes from a heteronormative approach. The men in the convictions consider women as objects, and many of them did not find that what they were doing was wrong. In all cases, the men tried to neutralize the crime and excuse it in various ways. This study gives us an understanding of how power and gender are linked and how women are still subordinates to men.

Studien utforskar hur svenska nyhetsmediers rubriksättning medverkar till mediediskursen om mäns våld mot kvinnor. Genom feministisk kritisk diskursanalys undersöks hur rubrikers struktur konstruerar ansvar och skuld genom våldtäktsmyter och språkliga funktioner. Transitivitetsanalys utgör grunden för att studera de språkliga funktionerna och kombineras med teorin om våldtäktsmyter. Studien granskar rubriker från Sveriges fyra största nyhetstidningar: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet när de rapporterar om våldtäktsfall som begåtts i Sverige.  Resultatet visar att det i rubrikerna förekommer våldtäktsmyter som tillsammans med språkliga funktioner, som nominalisering och passiv form, bidrar till en nedtoning av förövarens ansvar samt ger en ensidig bild av våldet. Studien visar även att skuldbeläggning av både offer och förövare sker genom uppseendeväckande titlar och omständigheter samt språkliga funktioner, vilket även ses bidra till ett upprätthållande av våldtäktsmyter. Myterna ter sig dock något mer diskreta jämfört med tidigare studier varför deras existens kan ses som mer raffinerad.  Synligheten av brottet och de inblandades könstillhörighet ses som en avgörande faktor i att skildra den strukturella samhällsproblematiken som det sexuella våldet utgör. Studien visar att en förändring av rubrikernas struktur och språk kan utgöra en omgående skillnad i hur ansvar och skuld konstrueras i mediediskursen om mäns våld mot kvinnor. / The study explores how the headlines of Swedish news media contribute to the media discourse on men's violence against women. Through feminist critical discourse analysis, it examines how the structure of headlines constructs responsibility and guilt through rape myths and linguistic functions. Transitivity analysis forms the basis for studying the linguistic functions and is combined with the theory of rape myths. The study examines headlines from Sweden's four largest newspapers: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, and Svenska Dagbladet when reporting on rape cases that have occurred in Sweden.  The results show that the headlines contain rape myths that, together with linguistic functions such as nominalization and passive voice, contribute to downplaying the perpetrator's responsibility and provide a one-sided view of the violence. The study also reveals that blaming both the victim and the perpetrator occurs through sensational titles and circumstances, as well as linguistic functions, which are also seen to contribute to the perpetuation of rape myths. However, the myths appear somewhat more discreet compared to previous studies, which is why their existence can be seen as more refined.  The visibility of the crime and the gender identity of those involved are seen as crucial factors in depicting the structural societal problem that sexual violence represents. The study suggests that a change in the structure and language of headlines can make an immediate difference in how responsibility and guilt are constructed in the media discourse on men's violence against women.