Pornografi konsumeras dagligen av många, samtidigt ses det som en riskfaktor för milda attityder till sexuellt våld. Pornografins skadliga konsekvenser är omdiskuterat och det föreligger brister gällande kunskapen om dess samband med sexuella attityder. Den aktuella studien syftade till att undersöka attityder gällande sexuellt våld mot kvinnor relaterat till pornografikonsumtion och kön. En tvärsnittsdesign användes och datainsamling genomfördes via en webbenkät där totalt 449 respondenter deltog (130 män; 319 kvinnor). Resultatet påvisade ett signifikant positivt samband mellan attityder till sexuellt våld och pornografikonsumtion bland män men inte bland kvinnor. En signifikant skillnad i attityder påvisades mellan de med hög respektive låg pornografikonsumtion bland kvinnor men inte bland män. Män hade mildare attityder till sexuellt våld och högre pornografikonsumtion än kvinnor. Slutligen hade de som ofta konsumerade pornografi med våldsinslag mildare attityder än de som sällan gjorde det. För att motverka pornografins skadliga konsekvenser är ett förslag att reglera produktion och konsumtion av pornografi, samt satsa på normkritisk sexualundervisning i skolan. / Pornography is daily consumed by many, at the same time it is regarded as a risk factor for more positive attitudes towards sexual violence. The harmful consequences of pornography is controversial and there is a lack of knowledge regarding its relationship with sexual attitudes. The purpose of the present study was to examine attitudes toward sexual violence against women related to pornography consumption and gender. A cross-sectional study design was used and the data were collected through an online survey with a total of 449 respondents (130 men; 319 women). The results showed a significant positive relationship between attitudes toward sexual violence and pornography in men but not in women. A difference between those who had a high respectively low pornography consumption were found in women but not men. Men had more positive attitudes toward sexual violence and also reported a higher consumption compared to women. Finally, individuals who often consumed violent pornography had milder attitudes than those who rarely did so. To counteract the harmful consequences of pornography, a suggestion is to regulate the production and consumption of pornography as well as investing in norm-critical sexual education in school.

Bakgrund: Att kvinnor utsätts för sexuellt våld är ett globalt problem. Kvinnor uppleva skuld och skam efter att ha utsatts för sexuellt våld vilket kan bidra till att de undviker att söka vård. Vårdpersonalen har en viktig roll i mötet med sexuellt våldsutsatta. Mötet bidrar till kvinnors uppfattning av vården och dess läkningsprocess utformas av mötet. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sexuellt våldsutsatta kvinnors erfarenheter av mötet med vårdpersonalen inom olika vårdinstanser. Metod: Allmän litteraturöversikt som inkluderar 11 originalartiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Redovisas i kategorier: Utmaningar i mötet och Det goda mötet. Utmaningar i mötet beskrivs i underkategorier: Att känna uppgivenhet och misstro samt Att vara till besvär. Det goda mötet beskrivs i underkategorier: Att uppleva stöd samt Att uppleva medkänsla och lyhördhet. Slutsats: Det finns förbättringsmöjligheter i vården gällande vårdpersonals möte med sexuellt våldsutsatta kvinnor. Vissa kvinnor upplever mötet som vårdande men majoriteten upplevde mötet som icke vårdande till följd av att vårdpersonal bland annat visade brist på empati. Genom att utöka kunskap och forskning av mötet med sexuellt våldsutsatta kvinnor möjliggörs förbättring av omvårdnad till denna patientgrupp. / Background: Women subjected to sexual violence is a global problem. Women can experience shame and guilt. This contributes to women not seeking healthcare. Healthcare staff has an important role in meeting with women who have suffered sexual violence. The meeting contributes to women's perception of healthcare and the healing process is shaped by the meeting. Aim: The aim of this study was to describe women's experiences of meeting with healthcare staff after being subjected to sexual violence in care agencies. Method: Literature review that included 11 original articles with a qualitative approach. Results: Presented in categories: Challenges in the meeting and The good meeting. Challenges in the meeting are described in subcategories: Feeling abandoned and distrustful and Being an inconvenience. The good meeting is described in subcategories: Feeling support and Feeling compassion and sensitivity in the meeting. Conclusion: There are improvements regarding healthcare staff encounters with women subjected to sexual violence. Some women experience the meeting as caring, the majority experience the meeting as non-caring due to healthcare staff’s lack of empathy etcetera. By expanding knowledge and research of the encounter with women who experienced sexual violence enables improvement of nursing.

Syftet med studien är att undersöka hur tjejer berättar om erfarenheter av sexuellt våld. Det empiriska materialet består av bloggberättelser av anonyma författare som uppger att de är i åldern 14-25 år. Materialet har analyserats med hjälp av en narrativ analys. Vidare har materialet analyserats utifrån en sammanvävning av poststrukturalistiska och fenomenologiskt inriktade perspektiv och feministisk teori. Fokus ligger på hur genus iscensätts och hur förkroppsligade erfarenheter framställs i berättelserna. Uppsatsen visar på att tjejerna enligt sina beskrivningar ofta inte vetat om de ska definiera sina upplevelser som våldtäkt direkt efteråt. Det förstås som att sexuell subjektivitet förhandlas i relation till kulturella normer och dominerande diskurser om sexualitet. Dessa presenterar ofta tjejer som passiva och killar som sexuellt drivande i relation till tjejer. Dock framträder varierade beskrivningar av erfarenheter av sexuellt våld, där ifrågasättande av kulturella diskurser om det passiva och nedtystade våldtäktsoffret delvis kan urskiljas. Omdefinitioner av våldtäkt sker ibland över tid genom att benämna det så i efterhand.

Bakgrund  Sexuellt våld är ett utbrett samhällsproblem med kort- och långsiktiga effekter på både den fysiska och psykiska hälsan. Hälsokonsekvenserna är många men innefattar bland annat depression, trauma, oönskad graviditet och sexuellt överförbara infektioner. Sjukvårdspersonal har en betydande roll, dock är ofta kunskap och erfarenhet för att identifiera och bemöta sexuellt utsatta kvinnor bristfälliga.  Syfte  Syftet var att beskriva hur den sexuellt våldsutsatta kvinnan upplever vårdmötet med vårdpersonal samt vad hon har för vårdbehov efter övergrepp.  Metod  I denna icke-systematiska litteraturöversikt ingår 19 vetenskapliga originalartiklar av både kvantitiv och kvalitativ design. De har hämtats från databaserna PubMed och CINAHL, genom ett flertal sökordskombinationer. Artiklarna har kvalitetsgranskas utifrån Sophiahemmets Högskolas bedömningsunderlag. De har sedan analyserats med stöd av en integrerad analys.  Resultat  Viktiga aspekter i vårdpersonalens bemötande med sexuellt våldsutsatta kvinnor, för att främja läkning, är respekt, integritet, bekräftelse och att värna kvinnans självbestämmande. Sexuellt våldsutsatta kvinnor sårbarhet i vården relaterar till normer och lagar, samt hur hon förhåller sig till förövaren. Det finns behov av specialiserad vård. Resultatet är indelat i tre huvudkategorier, nämligen Upplevelsen av att söka och få vård, Den sexuellt drabbade kvinnans sårbarhet i vården och Behov att bli tagen på allvar.  Slutsats  Resultatet visar att vårdpersonal har en betydande roll för att främja läkning när de möter sexuellt våldsutsatta i vården. Positiva upplevelser kan lägga ett fundament till återhämtning samtidigt som negativa upplevelser istället kan leda till återupplevelse av trauma samt fördröjd eller utebliven vård. Bemötandet i vården kräver närvaro och känslighet för att vården ska upplevas respektfull och medkännande. Resultatet visar också att sexuellt våldsutsatta kvinnor efterfrågar, och har övervägande positiva upplever av, specialiserad vård. / Background  Sexual violence is a common problem in today’s society followed by physical and psychological health effects both short- and long term. The health consequences are many but include depression, trauma, unwanted pregnancy and sexually transmitted infections. Healthcare professionals play a significant role, however, they often lack the knowledge and experience to identify and respond to sexually vulnerable women.  Aim  The purpose of this study was to describe how the sexually abused woman experiences the encounter with health professionals and her care needs following abuse.  Method  This non-systematic literature review includes 19 original scientific articles of both quantitative and qualitative design. These have been retrieved from the databases PubMed and CINAHL, by several keyword combinations. All articles have been quality reviewed on the basis of Sophiahemmet University's assessment data. They have been analyzed with an integrated analysis.  Result  Important aspects of the care staff's interaction with sexually abused women, in order for it to increase healing, are respect, integrity, confirmation and safeguarding the woman's self- determination. Sexually abused women are particularly vulnerable because of aspects regarding norms and lawsystems, as well as how she relates to the perpetrator. There is a need for specialized care. The results are divided into three main categories, namely The experience of seeking and receiving care, The sexually abused woman's vulnerability in health care and The need to be taken seriously.  Conclusion  The results show that healthcare professionals have a significant role in facilitating healing when encountering sexually abused people in healthcare. Positive experiences can lay a foundation for recovery at the same time as negative experiences can lead to revictimization as well as delayed or absent care. The interaction requires presence and sensitivity for the care to be experienced as respectful and compassionate. The results also show that sexually abused women demand, and have positive experiences of, specialized care.

Denna studie fokuserar på hur fenomenet sexuellt våld beskrivs som problem i det sociala arbetets fält. Dess syfte är att undersöka hur de som i sin yrkesutövning möter sexuellt våld uppfattar och definierar problemet. Studien utfördes ur kvalitativ ansats och genomfördes medelst halvstrukturerade intervjuer, vars resultat sedan analyserades genom genusteori och feministiska perspektiv. Dess övergripande resultat visar att problemet sexuellt våld i socialt arbete förstås som ett särskilt svårt och känsligt problem med tydliga kopplingar till föreställningar om kön. Det beskrivs som nära knutet till andra typer av våld men särskiljs genom sin anknytning till sex och sexualitet. Av studien framgår vikten av att utmana vår förståelse av genus och att söka mer kunskap om problemet sexuellt våld för att kunna arbeta vidare med problemet på ett adekvat sätt. / This study focuses on how the phenomena of sexual violence is formulated as a problem within the field of social work. The purpose of the study is to examine how those who face the problem of sexual violence in the execution of their duties perceive it and and define it. The study was performed from a qualitative viewpoint and was conducted through semi-structured interviews, the results of which were consequently analyzed using gender theory and feminist perspectives. The overall result indicates that the problem of sexual violence is considered an especially complicated and sensitive subject, and largely subject to individual respondents conceptions about gender. Sexual violence is generally perceived as closely linked to other types of violence, but also differentiated by its connection to sex and sexuality. This study reveals the importance of challenging our understanding of gender and of seeking additional knowledge in order to further our understanding of sexual violence in order to appropriately work with it in the future.

Vi lever i en värld där slaveri har tagit en ny form. Den typen av slaveri vi lär oss om i historieböckerna har avskaffats ändå fortsätter slaveriet idag genom bland annat sexhandel. Denna studie är en kvalitativ informantundersökning som syftar till att ta reda på hur svenska ideella organisationer ger stöd och skydd till kvinnor som har blivit utsatta för människohandel för sexuella ändamål, samt vilka förklaringsmodeller som finns till problemet människohandel för sexuella ändamål bland dessa organisationer. Studien har även undersökt vilka förbättringsområden som kan urskiljas i arbetet för stöd och skydd till offer för människohandel för sexuella ändamål. Studien baseras på semistrukturerade samtalsintervjuer från 4 olika svenska ideella organisationer som på olika sätt är aktiva aktörer i arbetet med människohandel för sexuella ändamål. Resultatet kastar ljus på att det finns en efterfrågan av sexuella tjänster som är en av orsakerna till att industrin av människohandel för sexuella ändamål finns idag. Brottsligheten kan även förklaras som en typ av könsbaserat våld som grundar sig i ett patriarkalt och ojämlikt samhälle. Civilsamhället har en viktigt och avgörande roll för att kunna bekämpa denna typ av brottslighet och inte minst bidra med stöd och skydd till människohandelsoffer. Ett människohandelsoffer har både akuta och långsiktiga behov som behöver mötas. Studien redogör för civilsamhällets stöd och skyddsinsatser som erbjuds till offer för människohandel för sexuella ändamål och vilka förutsättningar som finns i Sverige för att ta del av dem.

Denna uppsats undersöker hur personer som utsatts för sexuellt våld upplever den hjälp, stöd och vård som samhället tillhandahåller. Syftet är att betrakta detta utifrån ett genusperspektiv för att undersöka hur föreställningar om sexualitet och kön påverkar möjligheten till hjälp, stöd och vård. Uppsatsens empiriska material består av två kvalitativa delstudier. Den första delstudien är genomförd med hjälp av en enkät via Google formulär som spridits på sociala medier, där 89 personer svarar. Den andra delstudien syftar till att ge en fördjupad förståelse om det valda ämnet och empirin är insamlad genom mailkontakt med de personer som i den tidigare delstudien samtyckt till att svara på fler frågor. För att analysera denna empiri används följande teorier och begrepp: Pierre Bourdieus (2004) teori om det symboliska våldet, Simone de Beauvoirs (2017) teori om det andra könet samt Erving Goffmans (2011) begrepp stigma. I resultatet synliggörs hur föreställningar om sexualitet och kön mynnar ut i patriarkala strukturer, vilka påverkar den utsatte på flera plan då det kommer till att söka och få tillgång till hjälp, stöd och vård. Resultatet visar även på socialtjänstens osynlighet i sammanhanget och att få personer valt att vända sig dit för att få stöd. Utöver detta synliggör resultatet att god kompetens och ett gott bemötande är nyckeln för att den utsatte ska vara behjälpt av stöd och vård. / This essay examines how people who have been subjected to sexual violence experience the help, support and care that society provides. The purpose is to look at this from a gender perspective to examine how conceptions of sexuality and gender affect the possibility of help, support and care. The essay's empirical material consists of two qualitative sub-studies. The first sub-study was conducted using a survey via Google form that was distributed on social media, in which 89 people responded. The second sub-study aims to provide a deeper understanding of the chosen topic and the empirical data is collected through e-mail contact with the people who in the previous sub-study agreed to in-depth interviews. To analyze this empiricism the following theories and concepts are used: Pierre Bourdieu's (2004) theory of symbolic violence, Simone de Beauvoir's (2017) theory of the second sex and Erving Goffman's (2011) concept of stigma. The result highlights how conceptions of sexuality and gender result in patriarchal structures, which affect the vulnerable at several levels when it comes to seeking and accessing help, support and care. The result also shows that Social Services, in this context, are perceived as invisible and that the majority of the respondents choose not to request support from them. In addition to this, the result shows that good skills and good care are the key to the victim being assisted by support and care.

No description available.

Conflict related sexual violence is a phenomenon that has come to light since world war II, however it is only in recent years that conflict related sexual violence has been discussed in larger forums. In recent years the subject of Conflict related sexual violence has been researched and brought to light in media. This thesis aims to study the conflict related sexual violence in Democratic Republic of Congo (DRC). The method applied on this thesis was a comparative feminist study. The theoretical framework used in this study is liberal feminism and radical feminism. In this study a comparison between the two feministic focuses has been the main object. The result of the study found that both radical feminism and liberal feminism can explain conflict related sexual violence. Radical feminism main concepts in their theory is sexual oppression that women face. Liberal feminism focus on inequality in the society between the sexes. In the result it was found that both perspectives of feminism could explain the sexual violence as something structural. There is inequality between the sexes in a societal level therefor sexual violence can be used as a way to maintain power.

Sexuellt våld i konfliktområden är en företeelse som drabbar såväl kvinnor som män. Med utgångspunkt i nongovernmental organizations informationsmaterial avseende sexuellt våld i konfliktområden kan dock fås bilden av att endast kvinnor drabbas av detta våld. Forskning visar att av 4076 nongovernmental organizations som arbetar med att hjälpa offer för sexuellt eller politiskt våld i konfliktområden är det endast 3 % som på något sätt nämner män som offer för detta sexuella våld och då i regel alldeles kort. Det pågår alltså en omfattande diskriminering mot män som utsätts för sexuellt våld i konfliktområden. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur rapporteringen i svenska dagstidningar genusnormativt förhåller sig vid framställandet av offer för sexuellt våld och huruvida sexuellt våld mot män i konfliktområden är tabubelagt i desamma. Denna undersökning genomförs genom en genusteoretisk kritisk diskursanalys. Uppsatsens analytiska ram är den kritiska diskursanalysen. De teoretiska utgångspunkterna i denna uppsats är diskursanalys och Norman Faircloughs tredimensionella modell. Resultatet visar på en diskrepans i rapporteringen om offer för sexuellt våld i konfliktområden. Dagstidningarnas rapportering är klart strukturellt associerad till kvinnor. Det sexuella våldet mot män beskrivs neutralt och utan värderingar medan sexuellt våld mot kvinnor beskrivs med en större mängd känsloord och värdeyttringar. / Sexual violence in conflict situations is a phenomenon which befalls women as well as men. On the basis of nongovernmental organizations reports regarding sexual violence in conflict situations one might get the picture that it only befalls women. Research show that out of 4076 nongovernmental organizations which are aiding victims of sexual or political violence only 3 % mention men as victims of the previously mentioned violence. Consequently discrimination is taking place against men who are victims of sexual violence in conflict situations.The purpose of the thesis is to inquire into the gender normative nature of the Swedish daily papers reports regarding victims of sexual violence in conflict situations and whether sexual violence against men in conflict situations is taboo in the aforementioned papers. This inquiry will be carried out through a gender theoretical critical discourse analysis. The discourse analysis is the thesis’ analytical framework. The theoretical basis of the thesis is the discourse analysis and Norman Faircloughs three dimensional model. The results show a discrepancy in the reports of victims of sexual violence in conflict situations. The daily papers reports are clearly structurally associated with women. The sexual violence against men is described neutrally and without values while the violence against women is described with a greater amount of feelings and values.