Sexuellt våld drabbar en stor del av den kvinnliga befolkningen i världen och ger allvarliga konsekvenser där posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), depression och känslor av skuld ofta ses. Livsvärld definieras som den subjektiva värld en människa erfar vid exempelvis förändringar som sker i livet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors livsvärld efter sexuellt våld. Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt där sju vetenskapliga artiklar granskades, kodades och tematiserades. I Kvinnors förändrade livsvärld framkom att kvinnorna fortfarande var kvar i traumat, att kvinnorna förlorat sin samhörighet när de känt skam över händelsen, att kvinnorna hade känslor av kränkning och hade olika inställning till livet efter det sexuella våldet. I Kvinnors livsvärld vid avslöjande upplevde kvinnorna ett hot mot jaget genom att de inte blivit bekräftade eller förbisedda vid ett avslöjande men också att de kunde få en känsla av tillhörighet när de fick stöd från familjen eller samhället vid ett avslöjande. Sjuksköterskan kan med sin övergripande kunskap om kvinnors livsvärld lindra lidandet samt underlätta tillfrisknandet för de som utsatts för sexuellt våld. För att stötta sjuksköterskor rekommenderas vidareutbildning med mer förståelse för kvinnors livsvärld inom olika vårdinrättningar samt att riktlinjer tydliggörs och nyttjas. / Sexual violence affects a large proportion of the female population and causes serious consequences like post-traumatic stress disorder (PTSD) and depression. The lifeworld is defined as the subjective world the person experiences and can describe feelings after a certain event. The aim of this literature study was to describe the lifeworld of women after sexual violence. A general literature review was conducted where seven scientific articles were analyzed and thematized. In Women's changed lifeworld , women were still in trauma, women lost their affinity when they felt ashamed of the incident, the women had feelings of violation, and had different attitudes to the life after sexual violence. In Women's lifeworld upon disclosure, women experienced a threat to the self, because they were not confirmed or overlooked when disclosing, but also that they could have a sense of belonging when they received support from the family or society when disclosing. The nurse, with overall knowledge of the lifeworld can alleviate suffering and facilitate recovery for women who are victims of sexual violence. To support nurses, further training in understanding women’s lifeworld is recommended in various healthcare establishments and guidelines need clarification and utilization.

Bakgrund: Sexuellt våld innebär att kränkningar och/eller handlingar har en sexuell ton. Det finns kvinnor som upplever detta fenomen dagligen och är i behov av vård för att få stöttning med sina psykiska eller fysiska besvär. För att på bästa sätt stötta en kvinna som utsatts för sexuellt våld krävs tillit mellan sjuksköterskor och kvinnan. Detta i sin tur kräver att sjuksköterskor arbetar personcentrerat, ser kvinnan i sin helhet och är lyhörd gentemot henne.  Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda kvinnor på en akutmottagning efter att de utsatts för sexuellt våld. Metod: I arbetet med denna litteraturstudie har material från kvalitativa artiklar redovisats. Analysen är gjord enligt Fribergs dataanalys.   Resultat: Studien resulterade i tre huvudteman vilka var inverkan på egen psykisk hälsa, vara kvinnans advokat samt se sin roll som betydelsefull. De följs av subteman som beskriver varje huvudtema mer ingående. Slutsats: Det är en utmaning att vårda kvinnor som utsatts för sexuellt våld. Kvinnorna kan känna lidande och behöver stöttning av sjuksköterskor. Sjuksköterskor påverkas av mötet och behöver känna sig trygga i sin roll för att ge ett gott bemötande. För att minska tabun kring sexuellt våld behöver ämnet lyftas mer.

Bakgrund Sexuellt våld förekommer dygnets alla timmar, världen över och är idag ett erkänt jämställdhetsproblem. Sexuellt våld är ett stigmatiserat område med olika attityder kring, på såväl individnivå som samhällsnivå. Vården utgör en central roll i att upptäcka och vårda personer som utsatts. Sjuksköterskan kan vara den första personen en som utsatts för sexuellt våld möter och detta möte kan vara avgörande för patientens välmående och återhämtning. Syftet Syftet var att belysa sjuksköterskors attityder i mötet med patienter som utsatts för sexuellt våld. Metod Litteraturöversikten genomfördes med induktiv ansats baserat på tio sammanställda artiklar; tre kvantitativa och sju kvalitativa från databaserna Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature Complete och Public Medline. Artiklarna sammanställdes med en modifierad tematisk innehållsanalys där resultatet diskuteras utifrån Madeleine Leininger Transkulturella omvårdnadsteori.  Resultat Resultatet presenteras utifrån tre huvudteman och två underkategorier i varje huvudtema. 1. Sjuksköterskors förutfattade meningar om den som utsatts för sexuellt våld, 2. Sjuksköterskors inställning till sin ansvarsroll i vårdandet av den som utsatts för sexuellt våld och 3. Organisatoriska och strukturella förutsättningar för sjuksköterskors synsätt gentemot den som utsatts för sexuellt våld. Sammanfattning Variationen av attityder hos sjuksköterskor i mötet med patienter som utsatts för sexuellt våld är stor. Flertalet sjuksköterskor uppfattar att patienter själva bär ansvar om förövaren ingår i bekantskapskretsen. Resultatet visar att sjuksköterskor i hög grad har förutfattade uppfattningar gentemot patienterna vilket resulterar i att sjuksköterskor bedömer och riktar tvivel gentemot patientens trovärdighet. Däremot lyfter flera sjuksköterskor vikten av att aldrig misstro, skuldbelägga eller döma patienten oavsett omständigheter. Flertalet sjuksköterskor uppfattar dessutom kunskapsmässiga och organisatoriska brister för att kunna vårda patienter som utsatts för sexuellt våld och ett bristande intresse att ta det vidare. / Background Sexual violence occurs at all hours, all over the world. Sexual violence is an acknowledged cause of gender inequality. Sexual violence is a stigmatized area with various attitudes at both individual and societal levels. Healthcare plays a central role in identifying and caring for individuals who have been exposed to sexual violence. The nurse may be the first individual that a person who has been exposed to sexual violence meets. This interaction can be crucial for the victims well- being and recovery. Aim The aim was to describe nurses' attitudes in the interaction with patients who have been exposed to sexual violence. Method The literature review was conducted with an inductive approach based on ten articles; three quantitative and seven qualitative from the Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature Complete and Public Medline databases. The articles were compiled with a modified thematic content analysis, and the results are discussed based on Madeleine Leininger's Transcultural Nursing Theory. Results The results are presented based on three main themes and two subcategories in each main theme. 1. Nurses' preconceived notions about those who have been exposed to sexual violence, 2. Nurses' attitudes towards their responsibility in caring for those who have been exposed to sexual violence, and 3. Organizational and structural conditions for nurses' perspectives on those who have been exposed to sexual violence. Summary The variation in attitudes among nurses in the encounter with patients who have been exposed to sexual violence is significant. Most nurses perceive that patients themselves bear responsibility if the perpetrator is an acquaintance. The results show that nurses have preconceived notions about patients, resulting in nurses assessing and doubting the patient's credibility. However, several nurses emphasize the importance of never distrusting, blaming, or judging the patient regardless of circumstances. Moreover, most nurses perceive a lack of knowledge and organizational gaps in caring for patients who have been exposed to sexual violence and a lack of interest in pursuing it further.

Unga sexualförövare är ett växande samhällsproblem, enligt ett flertal källor saknas kunskap om adekvata behandlingsmetoder för denna förövargrupp. Något som är nödvändigt både för att minimera antalet offer och återfall. Genom systematisk kunskapsöversikt undersöks vilka evidensbaserade behandlingsmetoder som finns att tillgå för unga sexualförövare. Detta görs genom att systematiskt söka efter tidigare forskning berörande ämnet inom olika databaser med ett antal sökord. I resultatet fick tre tidigare studier gällande behandlingsmetoderna Multisystemic Treatment och Interpersonal Skills Program, tillräckligt starkt vetenskapligt stöd för att behandlingarna skulle kunna användas i praktiken.

Bakgrund: Sexuellt våld är ett samhällsproblemen som skapar och upprätthåller ojämställdhet mellan kvinnor och män. Sexuellt våld är ett globalt problem och innebär ofta ett trauma för den drabbade. I Sverige var det år 2022 lika stor risk att utsättas för sexuellt våld som att drabbas av en hjärtinfarkt. Syftet: Att beskriva upplevelsen av mötet med vårdpersonal hos kvinnor som utsatts för sexuellt våld. Metod: Författarna har gjort en litteraturstudie med induktiv ansats genom kvalitativ manifest innehållsanalys för att på bästa sätt beskriva upplevelsen. Resultat: Analysen resulterade i 4 kategorier: ”Stöd i mötet stärker kvinnor som utsatts för sexuellt våld”, ”God kommunikation och delaktighet är av största betydelsen”, ”Att känna sig missförstådd och inte bli tagen på allvar” samt ”Bristande kunskap, fördomar och attityder förvärrade situationen” Slutsats: I mötet med vårdpersonalen fanns både positiva och negativa upplevelser. Brister i kommunikationen och vårdpersonalens okunskap resulterade i större trauma och mer lidande för dessa kvinnor. Det var tydligt att upplevelsen av mötet med vårdpersonal var av stor betydelse. Ökad kunskap om kvinnornas upplevelser av mötet kan ge ökad förståelse för denna typ av trauma och främja vårdpersonalens arbete för att kvinnor som utsatts för sexuellt våld ska få en så god och adekvat vård som möjligt.

Denna uppsats undersöker hur sexuellt våld mot kvinnor i Sverige framställs på Avpixlat, en nyhetssida som ofta betecknas som rasistisk. Syftet har delvis varit att undersöka hur olika grupper i Sverige tillskrivs rollerna våldtäktsman, beskyddare och våldtäktsoffer i enlighet med Theresa Wobbes (1995) beskrivning. Det har även undersökts hur etnicitet, genus och sexuellt våld kopplas ihop. Media anses ha stor påverkan i hur sexuellt våld beskrivs och uppfattas och därför har studien gjorts genom kritisk diskursanalys av artiklar och kommentarer på Avpixlat. Studiens resultat visar att våldtäktsmannen nästan uteslutande beskrivs som en rasifierad muslimsk man, betingad av sin kultur och religion att begå sexuella övergrepp. Förekomsten av vita män som förövare förnekas dock inte men de ses som individuella avvikare vars handlingar inte är kulturellt betingade. Vita män tillskrivs beskyddarrollen och förväntas försvara vita kvinnor från överfall men många män anses inte ta sitt ansvar som beskyddare. Offerrollen tillskrivs uteslutande vita flickor och kvinnor och fastän det finns en generell avsky mot sexuella övergrepp verkar det finnas många anledningar att ifrågasätta huruvida offren verkligen är “oskyldiga”. Kvinnor som till exempel röstar “fel” eller umgås med “fel” människor fråntas rätten till offerstatus. Detta har lett till slutsatsen att frågan om sexuellt våld inte lyfts som ett avståndstagande från mäns våld mot kvinnor, utan för att sexuella övergrepp utförda av rasifierade män ses som en attack mot den vita nationen och därmed de vita männen.

Studiens syfte är att utifrån en kvalitativ- och explorativ utgångspunkt undersöka vilka attityder och referensramar till sex som kommer till uttryck bland ungdomar i 15-16 års ålder. Utifrån syftet ställs följande frågeställningar:  Vilka föreställningar kring sex kommer till uttryck bland unga tjejer och killar?  Hur beskriver de gränsen mellan normalt sexuellt beteende och övergrepp? Genom ett diskursanalytiskt och genusteoretiskt angreppssätt analyseras hur ungdomar i fokusgrupper resonerar kring sex i relation till kön och genus. Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt grundar sig i det socialkonstruktivistiska och feministiskt poststrukturalistiska förhållningssätt som ser människans verklighet som socialt konstruerad och i ständig förändring. I analysen är avsikten att fånga skillnader och likheter i hur killar och tjejer uttalar sig kring sexualitet samt vilken betydelse kön och genus har för deras uttalanden. I analysen framgår en ojämlik och genusnormativ uppfattning av sexualitet mellan tjejer och killar där tjejers sexualitet beskrivs av ungdomarna som väsensskild och sekundär från killars som primärt står i centrum. Killars sexualitet utgör normen vars ramar främst gynnar dem och vilket tjejer måste förhålla sig till. Detta blir tydligt i ungdomarnas förståelse av sexuella övergrepp där tjejerna beskrivs bära det yttersta ansvaret i att påvisa sin ovilja till sex för att ett övergrepp ska anses vara giltigt. Ett ansvar som tjejerna inte alltid tycks ha helt enkelt att hantera. Svårigheter med att ibland avvisa och säga nej till sex beskrivs bottna i oro för negativa konsekvenser som resulterar i att det inte är ovanligt att som ung tjej ha sex mot sin vilja.

No description available.

No description available.

Detta arbete syftar till att studera hur det talas om kulturella orsaksförklaringar till mäns våld mot kvinnor i den svenska debatten. För att exemplifiera används hedersvåld från män med bakgrund i Mellanöstern samt våldtäkt från män med bakgrund i Sverige som utgångspunkter. Detta sker genom en komparativ litteraturstudie med en konstruktivistisk kunskapssyn som bas. Resultatet visar att de som förespråkar att hedersvåld skulle vara kultur gärna poängterar att det närmaste kollektivet stödjer gärningsmannen. De understryker även att föreställningar om mångfald inte får gå före individers mänskliga rättigheter. Debattörerna som istället är motståndare till att hedersvåld skulle vara kultur poängterar det universella i problemet mäns våld mot kvinnor. Man menar att könsmaktsordningen borde vara i fokus. Något annat anses vara en konsekvens av främlingsfientlighet. De som förespråkar att våldtäkt skulle vara kultur menar att olika samhälleliga instanser bagatelliserar problemet och indirekt även legitimerar agerandet. Media och rättsväsende skuldbelägger kvinnan samt har fördomar om att en våldtäktsman inte kan vara vanlig. Andra, som är motståndare till att våldtäkt skulle vara kultur, påtalar istället med emfas att det är en traumatisk barndom och en känsla av utanförskap som leder till brottet. Några menar även att våldtäkt är en del av människans naturliga biologi. Vid en jämförelse av de båda samtalen framkommer att debattörerna använder helt olika argument när de talar om hedersvåld respektive våldtäkt. Detta beror i mångt och mycket på att kulturbegreppet används på skilda vis. Debatterna har emellertid också gemensamma nämnare i det att förövarna sällan har tillräckligt med distans för att erkänna sina gärningar. Det förekommer även ett unisont skuldbeläggande av den utsatta kvinnan från omgivningen. Många argument handlar dessutom om ifall man kan dela upp världen i ett ”vi och dom” eller inte. Slutsatsen är att det är vanskligt att fastna i ett tänkande som säger att ett problem antingen är kultur eller inte alls. Det är viktigt att se till samspelet mellan kulturer samt individer och strukturer. Man bör även hitta en balans mellan ett dynamiskt och ett statiskt kulturbegrepp eftersom ansvaret då fördelas mer nyanserat.