Studiens syfte är att undersöka hur barn positioneras av sina föräldrar i kommersiella samarbeten på Youtube och Instagram, samt om logiken för respektive medie har betydelse för hur barnen blir positionerade. Studien har inspirerats av tidigare forskning kring fenomenet sharenting, där vi ville göra en djupdykning i ämnet. För att förstå hur föräldrarna väljer att framställa sina barn, men även barnens inställning till att medverka, har vi använt oss av en retorisk textanalys där vi analyserat tal och kroppsspråk. I analysen har vi undersökt hur tre svenska influencers positionerar sina barn med hjälp av retoriska verktyg. Studien visade bland annat att barn positioneras olika beroende på dess ålder och medvetenhet kring hur ett kommersiellt samarbete går till. Även mediernas logiker var avgörande för hur barnet positioneras då Instagram och Youtube har olika funktioner som främjar olika beteenden, dock finns det även likheter då största delen av de positioneringstyper vi identifierat förekom på båda plattformarna. Sökord: Instagram, Youtube, sociala medier, sharenting, positionering, kommersialisering, Influencers, barn, medialiserad barndom   Rubrik: Kommersialisering på barnens bekostnad - en studie om hur barn positioneras på sociala medier Författare: Emmy Åman & Hanna Håkansson   Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp Konst, kultur och kommunikation (K3) Fakulteten kultur och samhälle Malmö universitet Handledare: Ulrika Sjöberg Examinator: Tindra Thor Vårterminen 2021 / The aim of this study is to investigate how children are positioned by their parents in commercial collaborations on Youtube and Instagram, and if the media logics affects how the children are positioned. The study has been inspired by previous research on the sharenting phenomena, where we wanted to dig deeper into the subject. To achieve comprehension in how parents choose to present their children, but also understanding attitudes of the children who participate, we have approached a rhetorical analysis focused on speech and body language. In the analysis we examined how three Swedish influencers positions their children by using rhetorical implements. The results of the study showed how children can be positioned differently depending on their age and awareness of how a commercial collaboration takes place. The media logics were also decisive for how the children were positioned, depending on the functions of the platforms who promotes different behaviours. However, there are also similarities in the identified positions as they occurred on both platforms. Keywords: Instagram, Youtube, social media, sharenting, positioning, commercialization, influencers, children and medialized childhood.   Heading: Commercialization on the expense of children – A study in how children are positioned on social media. Author: Emmy Åman & Hanna Håkansson   Final Exam Project in Media and Communication Studies School of Arts and Communication (K3) Faculty of Culture and Society Malmö University Supervisor: Ulrika Sjöberg Examiner: Tindra Thor Spring of 2021

No description available.

Denna uppsats är baserad på en kvalitativ studie utförd med syftet att bidra till förståelse för föräldrars dilemman kring sharenting och deras sätt att hantera dem. Definitionen av ordet dilemma, i denna uppsats, är att föräldrarna står mellan två olika val där båda valen kan leda till både positiva och negativa konsekvenser för barnet eller föräldrarna själva. Begreppet sharenting är enligt Statens medieråd (2021) när innehåll på barn publicerats på digitala plattformar av vuxna människor som tar hand om barnen, exempelvis föräldrareller lärare. Begreppet är en sammansättning av de engelska orden parenting och sharing, och det finns ingen svensk översättning. Forskningsfrågan undersöktes genom tolv semistrukturerade intervjuer med föräldrar som har minst ett barn i åldrarna 0–10 år samt kännedom om sociala medier. Studien identifierar tre dilemman: Att välja mellan att presentera sig själv eller att skydda sitt barns integritet. Att välja mellan att publicera innehåll trots ovisshet om konsekvensernaeller att avstå från att dela. Att välja mellan att konsumera andra föräldrars inlägg på sociala medier, som kan bidra till stärkt föräldraskap men också minskad självkänsla, eller att avstå från att konsumera. Dessutom identifierades två problem som föräldrarna står inför. Dessa problem är att det inte finns tydliga riktlinjer för hur man som förälder ska dela på sociala medier och att andra människor publicerar bilder på ens eget barn. De tillvägagångssätt som föräldrarna använder för att hantera ovanstående dilemman och problem är att avstå naket innehåll, undvika känsliga situationer, inte visa ansikten och att inte skriva om barnen specifikt, gällande problem i föräldraskapet. Andra tillvägagångssätt är att tänka utifrån barnets perspektiv, vad de hade kunnat läsa om sig själva utan att ta illa upp, och att tänka utifrån sig själv för att förstå vad barnet kan tycka är okej.

The study, from a prosumer perspective, has examined the activities of parents on Facebook, as well as how the City of Malmö can proactively work to prevent trust crises and the spread of rumors. Using method triangulation, the study was conducted through five qualitative individual interviews, a focus group and a document analysis of Malmö city's communication policy. The results presented in the study highlight the need for mutual relationship building to meet the communication and information needs of parents in today's digital landscape. The study concludes that for the City of Malmö to meet people's needs and expectations, there is a requirement for adaptation and adjustment to both digital and societal developments. Likewise, it is necessary for parents to adapt and change within the modern era. / Studien har, utifrån ett prosumentperspektiv, undersökt vårdnadshavares aktiviteter på Facebook, samt hur Malmö stad kan arbeta förebyggande för att förhindra förtroendekriser samt ryktesspridning. Studien har med hjälp av metodtriangulering utförts genom fem kvalitativa individuella intervjuer, en fokusgrupp och en dokumentanalys av Malmö stads kommunikationspolicy. Resultatet som presenteras i studien är behovet av ömsesidigt relationsskapande för att tillgodose vårdnadshavares kommunikations- och informationsbehov i dagens digitala landskap. Studiens slutsats är, för att Malmö stad ska kunna möta människors behov och förväntningar krävs en förändring och anpassning till såväl den digitala utvecklingen som den samhälleliga utvecklingen. Likaså är det nödvändigt för vårdnadshavare att anpassa sig till och förändra sig i takt med den moderna eran.

Sharenting is a new term used to define the action of parents posting about their children online. Social media provides parents with an easy to use outlet for image distribution to all family and friends that simultaneously archives the images into a digital baby book. While convenient, once publicly posted anyone can gain access to the images of the children. Instagram is a favorable social media channel for sharenting. A popular hashtag on Instagram, #letthembelittle, contains 8 million posts dedicated to child imagery. A set of 300 randomly selected images under the hashtag were coded. Images tended to contain personal information such as the child’s name, age, and location. Communication Privacy Management and Uses and Gratifications theories provided the theoretical frameworks for this study. The results suggested a possibly dangerous pattern of parental oversharing that could negatively impact the child and the child’s safety.

Frankrike är det första landet i världen att ta ställning till barns exponering i marknadsföring. I april år 2021 tillträdde den världsunika lagen som ska skydda barn från att utnyttjas av andra parter i marknadsföringssammanhang. Det är brist på tidigare forskning som undersöker barn som exponeras i marknadsföring av influencers på sociala medier och i relation till etiska och moraliska ställningstaganden. Syftet med denna studie är att bidra till forskningen genom att undersöka föräldrars ställningstaganden till barn som exponeras i marknadsföring av influencers på sociala medier och vilka etiska och moraliska dilemman som det bidrar till. Studien grundas i en deduktiv forskningsansats och en kvalitativ datainsamling där empiriska data samlas in från urvalet föräldrar och därigenom en fokusgrupp och sju enskilda intervjuer. Resultatet visar att innebörden av etik och moral skiljer sig mellan individer, att barns intresse i marknadsföring inte är prioriterat och att barn i marknadsföring på Instagram leder till mer uppmärksamhet åt influencers och företag. De etiska och moraliska dilemman som framkallas av att barn exponeras i marknadsföring på Instagram är individbaserat och baseras på den enskilda individen. Föräldrarna tar ställning till att barn som exponeras av influencers på sociala medier är oetiskt och omoraliskt, men när de själva delar bilder och filmer på sina egna barn är det etiskt och moraliskt korrekt. Därmed kommer det att fortsätta vara dilemman tills det finns tydliga riktlinjer samt forskning inom marknadsföring med barn. / The first country in the world to take a stand on children’s exposure in marketing is France. The world-unique law was adopted in April 2021 to protect children from being exploited by other parties in marketing contexts. There is a lack of previous research that examines children’s exposure by influencers and in relation to ethical and moral positions. The purpose of this study is to contribute to the research by examining parents' attitudes towards children who are exposed in marketing by influencers on social media and what ethical and moral dilemmas it contributes to. The study is based on a deductive research approach and a qualitative data collection where empirical data is collected from the sample of parents and thereby a focus group and seven individual interviews. The results show that the meaning of ethics and morals is different between individuals, that children’s interest in marketing is not a priority and that children in marketing on Instagram lead to more attention to influencers and companies. The ethical and moral dilemmas caused by children's participation in marketing on Instagram are individual-based. The parents take a stand that children exposed by influencers on social media are unethical and immoral, but when they share photos and videos on their own children it is ethical and moral correct. This will continue to be dilemmas until there are clear guidelines and research in marketing with children.