Examensarbete, Konstnärlig kandidatutbildning Musiker Jazz

This bachelor thesis is about writing and producing music for the specific purpose of being used in American drama television shows. It began with an analysis of a number of different television shows and how they use popular music. Based on that analysis, I then wrote seven songs that were supposed to work in a similar scenario. I also recorded and arranged three of these songs.

Musikproducenten som fonogramproducent The Music Producer as a Record Producer   I denna undersökning har jag kombinerat rollen som musikproducent med en fonogramproducents arbete med syftet att testa på att utöka mina egna kunskaper. För att göra detta har jag tagit fram en musikprodukt i genren singer-songwriter efter en referens och underlaget för denna studie har varit böcker, artiklar, hemsidor och praktisk erfarenhet.   Med hjälp av detta underlag har jag redogört för de båda rollernas arbete samt för referensalbumet:s arbetssätt. Jag har även gjort en analys av det klingande materialet för att kartlägga mina erfarenheter och saker som jag upplever för att sedan applicera detta på mitt egna skapande. Detta arbete mynnade sedan ut i ett uppdrag som jag arbetade utefter.   Mitt skapande har baserats kring redan färdiga låtar som jag arrangerat och producerat ihop. Processen bestod av förproduktioner, inspelning mixning och pre-mastring som gjordes i enlighet med projektets uppdragsbeskrivning.   Resultatet hamnade i låtar vars sound är nära referensen, samt tankar och reflektioner kring rollkombinationen i praktiken.

Denna uppsats handlar om att skriva låtar utifrån tre förutbestämda strategier. Jag valde att skriva med utgångspunkt från strategierna skriva texten först, utgå ifrån en trumloop och utgå ifrån textmässig hook i låtformen AADA.Förhoppningen med de givna förutsättningarna var att främja skapandeprocessen, korta startfasen, minska självkritiken, utveckla textskrivandet, bredda typen av karaktär på låtar och till sist variera den typ av form som låtarna vanligtvis utmynnar i. Under mitt arbete har jag kommit fram till att tydliga ramar underlättar och för arbetet framåt. / <p>Bilaga: 1 CD</p>

No

Det här projektet handlar om att utveckla mitt låtskrivande och vikten av att få både input och output från mina medmusiker och därigenom inspiration till att komponera och arrangera. Jag skriver låtar i genren pop/singer-songwriter men då jag själv är violinist har jag valt att spela med bara stråkinstrument och sång. Bandet består av mig som sjunger och spelar fiol, en cellist och en violinist som även sjunger. I arbetet kan man läsa om processen genom komponerande, arrangerande och repeterande av de fyra låtarna jag har skrivit. Målet är att skriva låtar, arrangera dem, repetera dem, spela in dem i studio, mixa låtarna och sedan spela dem på en konsert. Dessutom finns det ett mål att utvecklas musikaliskt och personligt och våga stå för den musik jag skriver. Nu finns låtarna upplagda på internet (http:// soundcloud.com/violinne) och jag är mycket nöjd med resultatet. / This project is about developing my songwriting and the importance of getting both input and output from my fellow musicians and thereby inspired to compose and arrange. I write songs in the genre of pop / singer-songwriter but as I myself am a violinist, I have chosen to play with only stringed instruments and vocals. The band consists of me singing and playing the violin, a cello and a violin player who also sings. In this project, you can read about the process by composing, arranging and repeating the four songs I've written. The goal is to write songs, arrange them, repeat them, record them in the studio, mix songs and have a public play. There is also a personal goal to evolve musically and personally, and self courage of the music I write. Now there are songs uploaded on the Internet (http://soundcloud.com/ violinne) and I am very happy with the results. / <p>Bilaga: 1 CD</p>

Syftet med denna studie var att försöka förstå hur elever som studerar på Singer/Songwriterprogrammet upplever att bedömning påverkar deras musikskapande. Genom fyra kvalitativa intervjuer med elever som studerar på Singer/Songwriter har jag sökt efter elevernas egna beskrivningar av deras upplevelser av skapande kopplat till bedömning. Materialet från intervjuerna analyserades sedan med hjälp av begrepp och teori från symbolisk interaktionism där fokus ligger på människan och dennes upplevelse. Deweys teorier om lärande har legat till grund för hela studien. Studien visar att eleverna som intervjuades upplevde att betyg inte är något viktigt i deras undervisning. Enligt eleverna är det inte betyg som motiverar dem trots att flera av dem har höga betyg i musikkurser. Motivationen kommer ifrån att det är roligt att musicera och att lära sig. Studien visar också att både kreativitet och betyg kan betyda olika saker för olika elever. Lärare kan ta till sig att elevers motivation gynnas av glädjen i musiken och att elever befinner sig i olika roller som påverkar deras sätt att se på sin undervisning.

Cette thèse, référée à une approche psychodynamique, se propose d’explorer etd’interroger les processus psychiques impliqués dans la création de chanson(s), parl’association de deux volets différents et complémentaires : d’une part, par le biais de rencontres avec des auteur(e)s-compositeur(rice)s-interprètes s’exprimant à propos de leur travail de création artistique de chanson(s) (étude théorico-clinique) ; et, d’autre part, à travers l’initiation d’un atelier thérapeutique hebdomadaire de création de chanson(s), l’atelier « créachan(t)son(s) », avec des personnes âgées valides vivant en institution (recherche-action). Elle s’inscrit ainsi dans une démarche oeuvrant pour une application pratique des recherches dansles domaines de la psychologie clinique et des psychothérapies à médiation(s) artistique(s). En référence aux écrits de Grimbert (1996, 2002) et à l’aune du modèle théorico-clinique du Moi-Peau développé par Anzieu (1985), cette recherche met en lumière la mobilisation des différentes fonctions du Moi-Peau à travers la création artistique comme la création artthérapeutique de chanson(s). Tout en soulignant la multidimensionnalité intrinsèque et singulière du médiateur qu’est la chanson. Il en résulte de multiples perspectives d’avenir : autant dans le domaine de la recherche, par les nécessaires enrichissements d’un corpus théorique afférent à la création artistique de chanson(s) qui reste à découvrir et à construire ; que dans le champ de la pratique clinique, par l’initiation de propositions alternatives originales et pertinentes quant à l’accompagnement psychothérapeutique des sujets âgés résidant en EHPAD, la création artthérapeutique de chanson(s) en constituant résolument une.Des considérations donc d’importance, pour le présent comme pour l’avenir. / This thesis, based on a psychodynamic approach, will explore and ask the psychicprocesses involved in songwriting, through two different but complementary sections. On the one hand, through the exploration of the very act of creating by means of meeting singerssongwriters while trying to explain the creative process (theoretical-clinical research) ; on the other hand through the practice of weekly songwriting music therapy sessions with elderly people living in nursing home (practice research). This thesis is part of a global approach which works for a practical application of the researches in clinical psychology and art-psychotherapy domains. In reference to Grimbert (1996, 2002) and to the Skin-Ego theoretical-clinical model developed by Anzieu (1985), this research highlights the different uses of the Skin-Ego functions through artistic creation and art-therapeutic creation, and emphases the singular and intrinsic multidimensionality aspects of the song media. It brings also future prospects. In the research domain, it shows the needs to complement the dedicated songwriting theoretical corpus and in the clinical practical domain, it opens original and alternative possibilities of therapeutic way to care for the elderly people living in nursing home ; therapeutic songwriting being definitively one of them.

This doctoral thesis is about female rock musicians who are involved in two Swedish non-profit feminist music associations; Rockrebeller, which is situated in Uppsala and She´s Got the Beat in Umeå. The aim of the study is to analyze how the informants describe their lives as rock musicians and as active participants in these feminist music associations. The main issues are musicianship, identity, feminism and gender. The empirical material consists of in-depth interviews with ten informants – five from Umeå and five from Uppsala – and these interviews are complemented by a number of participatory observations. The focus of thesis is on the informants’ self-presentations: their stories and experiences. One central theme is the ways that the informants’ different identities are interlaced and closely knit together in different ways: as feminists, as musicians and as active participants in the associations. Two major themes in my thesis are music and politics and they can be regarded as two sides of the same coin; in order to make it easier for women to play rock music they have become involved in the associations, and this relationship is regarded as a form of political work. The informants have been influenced by punk and Riot Grrrls Movement – a feminist movement that is associated with punk bands and fanzines is sometimes seen as representative of a "third wave feminism". All the informants are members of rock bands, but many are also engaged in other projects, for instance in the role of a singer-songwriter, and these different identities as musicians are often seen as complementary to each other. Rock bands are generally considered to be fascinating but insecure experiences because bands tend to split up with time. Those who are also active musicians outside of the band (most often guitarists) usually regard their own individual identity as musicians as the most important thing; a safe harbor that is always there. Their ideological beliefs are for instance visible in a common vision of the ideal rock band as democratic, anti-hierarchic and where an equality of opportunity exists. Rock music is in some ways used as an expression for an alternative way of life, of rebellion, and is seen as politically subversive. One of the ambivalences of the source material is the kind of identity politics that the associations represent and whose purpose is to improve the gender equality in the field. There is a well-known dilemma involved in this practice; how is it possible to navigate from a marginalized, subordinated position, without using the method of categorizing that may increase the probability of reproducing their own marginalization? Their life as rock musicians is described as enjoyable rewarding, and as a means of expressing their cultural belonging and ideological beliefs, such as feminism. However, the overall picture highlights the pleasures of creating and making music, which serves as an explanation why they strive to make rock music more accessible for women. The descriptions of being in a band and performing on stage are varied and on the whole complex. The group dynamics of the band are portrayed as very meaningful but also trying at times, and playing in front of an audience is described as everything between ecstasy and a nerve-wrecking experience. However, there is an overall adaptation to the norms surrounding rock music; a sense that one has to adjust oneself in order to function as a rock musician. The informants´ statements generally emphasize gender, but from time to time they identify themselves with other male amateur rock musicians.