Matematikundervisningen i Sverige är i hög grad läromedelsstyrd och valet av läromedel påverkar vilken undervisning eleverna får ta del av. Utbudet av läromedel är stort och ett av de läromedel som de senaste åren har blivit populärt är Singma. Singma är ett läromedel inspirerat av matematikundervisningen i Singapore, ett land som har haft höga resultat på internationella kunskapsmätningar. Syftet med följande uppsats är att synliggöra hur fem lärare som undervisar i matematik i årskurs 1–3 upplever läromedlet Singma. Intentionen är att uppsatsen ska bidra med kunskap som kan ge lärare en mer nyanserad bild av ett läromedels styrkor och svagheter. Materialet består av fem kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med lärare som arbetar med Singma i årskurs 1–3. Studien är inspirerad av fenomenologi och datamaterialet har analyserats enligt en fenomenologisk sjustegsmodell. Resultatet visar att lärarna upplever att Singma främst ger dem stöttning i att planera och genomföra undervisning som utvecklar elevernas begrepps-, problemlösnings-, resonemangs- och kommunikationsförmåga. Singma stöttar även i att planera och genomföra undervisning i helklass och grupper. Resultatet visar att läromedlet främst ger upphov till utmaningar när det gäller elevernas självständiga arbete. Lärarna upplever att eleverna har svårt att arbeta självständigt på grund av att uppgifterna består av mycket text och stor variation. Slutsatsen är att Singma är ett läromedel som stöttar lärare som vill att matematikundervisningen till stor del ska bestå av gemensamt arbete. Läromedlet stöttar även lärare som vill att undervisningen ska utgå från konkret material och visuella representationer. / Mathematics education in Sweden is to a high degree controlled by teaching materials and the choice of teaching material influences which education the students will receive. The range of teaching materials is large and one of the teaching materials that lately has become popular is Singma. Singma is a teaching material inspired by mathematics education in Singapore, a country that has had high results on international knowledge tests. The aim of this study is to depict how five teachers who teach mathematics in grades 1–3 experience the teaching aid Singma. The intention is that the essay will contribute knowledge that can give teachers a nuanced picture of the strengths and weaknesses of a teaching material. The data consists of five qualitative, semi-structured interviews with teachers who work with Singma in grades 1–3. The study is inspired by phenomenology and the data has been analyzed according to a phenomenological seven-step model. The results show that the teachers experience that Singma mainly provides them with support in planning and implementing teaching that develops students' conceptual, problem-solving, reasoning and communication skills. Singma also supports planning and implementing whole class and group activities. The results show that the teaching material mainly gives rise to challenges when it comes to the students' independent work. The teachers feel that the students find it difficult to work independently because the tasks consist of a lot of text and great variety. The conclusion is that Singma is a teaching material that supports teachers who primarily want the mathematics lessons to consist of whole class and group activities. The teaching material also supports teachers who want the teaching to be based on concrete material and visual representations.

Singapores sätt att bedriva matematikundervisning kom till Sverige 2015 under namnet Singaporemodellen. Syftet med studien är att få kunskap om Singaporemodellen och hur den används i skolans tidigare år, samt synliggöra hur modellen förhåller sig till Lgr11. Studien baseras dels på en granskning av lärarhandledningarna till läromedlet Singma matematik som genomgående bygger på Singaporemodellen. Den baseras även på semistrukturerade intervjuer med en av författarna till Singma matematik och med lärare i grundskolans tidigare år som arbetar med läromedlet. Resultatet visar att lärarna arbetar med modellen genom att använda läromedlets lektionsstruktur med ett problemlösande förhållningssätt och ett stort fokus på att samtala och resonera. Studien visar även att arbetssättet är influerat av Vygotskijs teorier om hur barn lär och att Singma matematik ger eleverna möjlighet att utveckla de fem matematiska förmågorna.

Att i sin undervisning uppnå att elevernas behov tillgodoses och att de ges förutsättningar för ett effektivt och optimalt lärande kan ses som en utmaning. Ett sätt att arbeta med det är att välja ett läromedel som stöttar läraren i det arbetet. Ett läromedel som kan användas med syfte att förbättra kvaliteten på matematikundervisningen är Singma som bygger på den metod som används för att undervisa i Singapore. Examensarbetets syfte var därför att undersöka hur lärare differentierar matematikundervisningen i mellanstadiet vid användning av den så kallade Singaporemodellen genom läromedlet Singma. Detta genomfördes genom en kvalitativ studie där intervju och observation användes som metod för datainsamling. Datan analyserades med hjälp av Tomlinsons ramverk för differentiering. Utav ramverkets tre nivåer så riktades detta arbete till att undersöka den tredje nivån för hur lärare differentierar utifrån elevers olika behov. Den tredje nivån innefattar elevers beredskap, intresse och lärandeprofil. Undersökningen genomfördes på två skolor där totalt tre lärare studerades i deras arbete. Den insamlade datan resulterade i tre slutsatser. Dels att lärarna kombinerade att utgå från läromedlet med att blanda in annat material vid sin differentiering.  Dessutom genomfördes lektionerna generellt sett så som de var planerade. Slutligen drogs slutsatsen att såsom Singaporemodellen används i Sverige genom läromedlet Singma inte är komplett för att täcka alla aspekter kopplade till beredskap, intresse samt lärandeprofil hos elever. Som en del av läraryrket är det viktigt att vara medveten kring de styrkor och svagheter som respektive läromedel har. Där kan denna studien ses som ett redskap för lärare att navigera, specifikt kopplat till Singaporemodellen.

Denna studie ämnar undersöka på vilka sätt läromedlet Singma är utformat för att utveckla elevers problemlösningsförmåga. Studien syftar också till att undersöka lärares generella upplevelse och uttryckta användning av Singma samt av hur lärarna beskriver att läromedlet ger dem förutsättningar att utveckla elevers problemlösningsförmåga. Studien utgörs av en läromedelsanalys av Singma och en teoretisk tematisk analys av lärares upplevelser av läromedlet. Resultatet av läromedelsanalysen ger slutsatsen att Singma skulle kunna anses vara utformat på ett sätt som möjliggör utvecklandet av elevers problemlösningsförmåga. Resultatet av den tematiska analysen belyser flera olika faktorer som påverkar lärares upplevelse av Singma samt möjligheter och utmaningar med läromedlet. Slutsatsen av den tematiska analysen visar på vikten av utbildning om läromedlet samt att lärare och elever behöver ompröva sin syn på matematikundervisning vid arbete med Singma.

Arbetet handlar om hur matematiklärare i Sverige upplever implementeringen av läromedlet Singma i sin undervisning. Syftet med studien är att undersöka hur ett urval lärare verksamma i F-3 upplever implementering av ett läromedel från en annan kultur till sin matematikundervisning. I inledningen för den här uppsatsen presenteras utgångspunkter utifrån lärarnas manöverutrymme och från forskning för detta arbete. Genom kvalitativa intervjuer har datamaterialet insamlats från åtta verksamma matematiklärare från olika skolor i Sverige. Materialet som samlades in vid intervjuerna analyserades genom en tematisk analys. Studiens resultat visade att det går att implementera läromedlet Singma i undervisningen, men det kräver att lärare fattar intelligenta beslut i sitt manöverutrymme för att kunna bedriva undervisningen. Resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning och det teoretiska perspektivet, vilket leder till slutsats och relevans till lärarprofessionen. Avslutningsvis diskuteras studiens metod och förslag på vidare forskning ges.

Matematik är en av de viktigaste och mest grundläggande vetenskaperna som människan dagligen använder. Det är därför viktigt att elever får stora möjligheter att utveckla kunskaper inom ämnet i skolan. Tidigare forskning beskriver att de viktigaste kunskaperna skolan bör utveckla inom ämnet är, problemlösningsförmågor, resonemangsförmågor och förmågan att räkna på rutin. De pekar dock ut att möjligheten att utveckla problemlösningsförmågan och resonemangsförmågan sällan förekommer, därför väljer vi att göra en studie där vi analyserar matematikläromedel kopplat till dessa förmågor, för att undersöka vilka möjligheter eleverna i Sverige får för att utveckla dessa kunskaper. Syftet med studien är att belysa hur elevers möjligheter att utveckla tankeprocesser i matematik framställs i svenska matematikläromedel i grundskolans årskurs 6. Vi väljer att göra en kvantitativ innehållsanalys med hjälp av pragmatismen. Först analyserar vi tre serier av matematikläromedel och kategoriserar böckernas uppgifter i fem följande kategorier, Resonemangsuppgifter, problemlösningsuppgifter, rutinuppgifter, digitala uppgifter och övriga uppgifter. Dock är resonemangsuppgifter och problemlösningsuppgifter de vi lägger fokus på resterande uppgiftstyper är inkluderade för att kunna se en procentsats av alla olika typer av uppgifter. All data som samlas in skrivs in i ett excelark som sedan räknar ut procentsatserna för alla kategorier i varje bokserie. För att sedan validera att uppgifterna kategoriserats rätt görs ett stickprov på 20 sidor ur varje serie med hjälp av ett randomiseringsverktyg. Studiens resultat visar att elevernas möjligheter att utveckla tankeprocesser i matematik framställs i olika grad i samtliga läromedelsserier. De som alla böcker har gemensamt är att rutinuppgifter är den uppgiftstyp som förekommer mest frekvent och resonemangsuppgifter förekommer minst frekvent. Matematik gamma innehåller 79,1% rutinuppgifter, 13,7%problemlösningsuppgifter och 7,2% resonemangsuppgifter. Boken Mera Favorit matematik innehåller 68,3% rutinuppgifter, 28,8% problemlösningsuppgifter, 1,4% resonemangsuppgifter men även 1,5% övriga uppgifter. Singma matematik är den matematikbok som innehåller flest rutinuppgifter, hela 80,1%. Singma matematik är även den serien som innehåller minst andel resonemangsuppgifter med sina 0,6%. Problemlösningsuppgifter utgör 19,3% av boken Singma matematik, vilket innebär att nästan var femte uppgift är utformad som en problemlösningsuppgift.