Målet med denna uppsats var att undersöka vilka kommunikativa strategier personer inom PR- och informationsbranschen arbetar efter för att bygga upp och stärka sina personliga varumärken i sociala medier. Studiens huvudfråga lyder ”Vilka kommunikativa strategier använder människor inom PR- och informationsbranschen för att stärka sitt personliga varumärkesbyggande i sociala medier?”. Syftet med studien var tudelat, dels ville vi bidra med djupare förståelse kring vad det finns för drivkrafter bakom personligt varumärkesbyggande i sociala medier och dels ville vi bidra med nya infallsvinklar och ett nytt empiriskt material till den samhällsvetenskapliga forskningsfronten. Studiens teoretiska ramverk utgår från varumärkesteori, Erving Goffmans teori om självpresentation samt Pierre Bourdieus teori om kapital och social positionering. Studien är genomförd med kvalitativa metoder, för det första har vi tagit del av aktuell forskning på områdena sociala medier och personligt varumärkesbyggande, vi har även gjort en innehållslig kartläggning av tio digitala personliga varumärken samt genomfört intervjuer med personerna bakom varumärkena. När vi i uppsatsen använder begreppet sociala medier syftar vi enbart på bloggar och microbloggverktyget Twitter. Resultatet för denna studie visar att respondenternas strategier för digitalt personligt varumärkesbyggande skiljer sig åt, strategierna skiljer sig även beroende på socialt medium. Somliga respondenter uppger att de genomgående arbetar strategiskt både på Twitter och med sin blogg medan andra menar att de inte har några strategier alls. Oavsett hur stort utrymme de strategiska baktankarna får går det att skönja likheter i samtliga respondenters varumärkesbyggande. Utifrån dessa likheter har vi identifierat fem idealnormer och strategier för personligt varumärkesbyggande för personer verksamma inom PR- och informations-branschen: att tydligt identifiera sin yrkesidentitet och sina personliga egenskaper, att utelämna privat och ofördelaktig information, att skriva om ett avgränsat ämnesområde, att visa på aktualitet och kunskap inom branschen samt att nätverka med personer inom branschen. Dessa har legat till grund när vi konstruerat följande tre idealtyper för respondenternas varumärkesbyggande: reporter, kommentator och kåseriskribent. Sammanfattningsvis har vi kunnat konstatera att personligt varumärkesbyggande i sociala medier tillskrivs allt större värde inom PR- och informationsbranschen. Värdet ligger i möjligheten att stärka sin position i förhållande till andra inom branschen, för att lyckas med detta krävs en utmejslad strategi och kunskap om hur man på bästa sätt paketerar sig själv.

Den unga kvinnokroppen som bärare av dolda kulturmönster kan betraktas som ett informationssystem över den kultur vi lever i. Idag är unga kvinnor alltmer utlämnade till starka marknadskrafter och identitetsarbetet har komplicerats av en rad olika faktorer. Uppsatsen är en studie av unga kvinnors identitetsarbete när de som myndiga fått tillträde till krogens ”scen” och hur de där performativt uppträder och blir avbildade på bild av de vimmelfotografer som klubbarna vid Stureplan är utrustade med. Bilderna publiceras sedan på olika webbsidor där man kan gå in och betrakta/bedöma varandra. Fenomenet med vimmelbilderna och det faktum att en stor del av meningen med att gå ut handlar om just dessa bilder/artefakter, har varit utgångspunkten för min undersökning. Genom att studera bilderna på webbsidan w w w.stureplan.s e och samtala med fem unga kvinnor som rör sig ute på Stureplan och regelbundet blir fotograferade har jag försökt komma åt hur man använder denna ”scen” som ett sätt att skapa sin identitet, utpröva sin kvinnlighet och ges möjlighet att betrakta sig själv utifrån en manligt konstruerad blick och hur medveten man är om denna. De teoretiska utgångspunkterna har framförallt varit feministiska, om blickens politik, representationens villkor och konventioner. Joan Riviéres teorier om Kvinnlighet som maskerad är den teori som jag fördjupat mig i mest och utgått ifrån i mina slutsatser. Jag har inlett varje kapitel med citat från (Veckorevyns chefredaktör) Ebba von Sydows stilbok Ebbas stil, som riktar sig till unga kvinnor, och ger goda råd om hur man blir en framgångsrik ”stureplansprinsessa”. Det är uppenbart att vimmelbilderna fyller funktionen av en ”spegel” i de unga kvinnornas identitetsarbete, de blir här så att säga objekt för dubbla blickpositioner – en kombination av narcissism och voyeurism. Jag har också fått uppfattningen att de använder sig av masker och förväntade roller som ett sätt att skydda och distansera sitt sanna jag och bemästra den ångest det innebär att leva i en värld där de förmodas bli begränsade på grund av sitt kön. Det blir för kvinnorna ett sätt att gemensamt ta kontroll över maskeraden och ha makten över deltagandet och på så vis kunna vandra ut och in i den. I den gestaltande delen av mitt arbete har jag fokuserat på hur man didaktiskt kan arbeta med bildkonventioner och identitetsfrågor inom bildämnet. Genom att manipulera blickpositioner, seendekonventioner har jag försökt vända på begreppen över hur vi är inlärda att se på bilder. Jag har iscensatt olika fotografier för att lyfta fram hur präglade vi är av representationen av manligt och kvinnligt på bild och se vad som händer om vi vänder på seendekonventionerna. Jag tror att det är nödvändigt att som bildlärare ständigt lyfta frågor om bildkonventioner, att ha ett kritiskt förhållningssätt och en reflexivitet omkring bilder och vad bilder gör med oss. Varje bild i mitt gestaltningsarbete är tänkt att kunna vara uppslag till en elevövning utifrån en specifik frågeställning på detta tema. / BI/Konst

Uppsatsen undersöker varför unga kvinnor och män använder Instagram, hur de väljer att framställa sig där och om man kan se några likheter och/eller skillnader. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem kvinnor och fem män i åldern 23-30 år som alla är användare av Instagram. I uppsatsen har även informanternas tio senaste publicerade bilder tagits i beaktning som en kompletterande del till intervjuerna. För att genomföra undersökningen har vi använt oss av Uses and Gratifications och identitetsteorier. I relation till teorierna har det empiriska materialet tematiserats för att sedan analyseras. För att kunna se potentiella skillnader mellan de två könen används de som två variabler. Resultatet av studien visar på att både unga kvinnor och män i åldrarna 23-30 år använder Instagram för att hålla sig uppdaterade om vad andra människor gör och som ett tidsfördriv. Vi kunde även se vissa skillnader i hur kvinnorna respektive männen ville framstå på Instagram. Kvinnorna var mer måna om att framstå som trevliga och mysiga, och männen ville framställa sig själva som roliga. Genom informanternas tio senaste bilder kunde vi se att miljöbilder och bilder på personer var absolut vanligast bland både kvinnorna och männen att publicera.

Nätdejting har blivit ett vanligt sätt för människor att träffa kärlekspartners på. Den här studiens fokus ligger på personers självpresentationer på en stor svensk nätdejtinghemsida. Studiens syfte är att studera skillnader i hur män respektive kvinnor beskriver sig själva på en nätdejtinghemsida och om någon variation finns i relation till ålderskillnader. Studien använder sig av två frågeställningar: hur beskriver kvinnor respektive män sig på en nätdejtninghemsida och vilka skillnader som finns mellan olika åldersgrupper.   Genom en kvalitativ och induktiv ansats har metoden kvalitativ textanalys med netnografiska inslag använts i analys av självpresentationer av 30 kvinnor och 30 män i åldrarna 18-51. Datainsamlingen har skett genom medlemskap på hemsidan och kopplat till detta reses och diskuteras etiska problem som ofta associeras med netnografiska studier. Självpresentationerna har noggrant analyserats för att räkna ord enligt bestämda teman och söka efter mönster i texterna.   Studiens huvudsakliga resultat är att det finns en artskillnad gällande sättet kvinnor och män beskriver sina arbeten. Kvinnorna i studien beskriver sina yrken i högre utsträckning med tydliga kopplingar till glädje medan männen tenderar att beskriva sina arbeten på ett statusladdat sätt, ofta med hjälp av titlar och detaljer kring arbetsuppgifter. Vidare kan studien påvisa skillnader mellan kvinnor och mäns självpresentation i relation till vänner och familj där kvinnorna beskriver det temat med fler ord. Det verkar också finnas ett samband mellan ålder och arbete beroende av kön; ju äldre männen är ju mindre behandlas professionella teman, bland kvinnor går sambandet åt motsatt håll. Datainsamlingen skedde under hösten 2016.

Denna uppsats ämnar öka förståelsen för individers identitetsskapande på den sociala medie-plattformen Instagram. Som digital kanal fyller den en viktig funktion för marknadskommunikation i dagens samhälle. Vem som helst kan numera driva marknadsföring online, privatpersoner som företag. I denna studie kommer vi att se till hur utvalda profiler använder sig av Instagram för att kommunicera sina personliga varumärken. Studien är avgränsad till att undersöka fyra kända svenska profilers Instagramkonton: Fredrik Eklunds, Zara Larssons, Kenza Zouitens och Zlatan Ibrahimovics. Då studien utfördes hade de tillsammans över tolv miljoner följare. I uppsatsen undersöker vi studieobjektens publicerade bildmaterial och utifrån materialet utförs en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys. I den kvantitativa analysen undersöker vi trender i det publicerade bildmaterialet och i den kvalitativa utförs en semiotisk bildanalys med syfte att på ett djupare plan kunna besvara studiens frågeställning. Uppsatsens teoretiska ramverk behandlar vetenskapliga artiklar och forskningslitteratur om sociala medier, personliga varumärken, självpresentation och kommunikationsstrategier. Utifrån vår analys kan vi utläsa trender i profilernas bildpublicering som visar på att de främst fotograferar i arbetsrelaterade miljöer med sig själva i fokus för att inspirera sina följare. Vi kan också se att individerna strategiskt arbetar för att kommunicera den mest förmånliga sidan av sig själva till sina mottagare. Dessa olika komponenter är det som driver studieobjektens framgångsrika personliga varumärken på Instagram. / This paper intends to increase the understanding of the individual’s identity on the social medium Instagram. As a digital channel it fills an important function of marketing in today's society. Anyone can now operate online marketing, both individuals and companies. In this study we will investigate how selected profiles use Instagram to communicate their personal brands. The study is restricted to examining the Instagram accounts of four known Swedish profiles: Fredrik Eklund, Zara Larsson, Kenza Zouiten and Zlatan Ibrahimovic. When this study was conducted they had over twelve million followers together. In this paper we will investigate the study objects’ published footage, and based on the material we will conduct a quantitative content analysis and a qualitative text analysis. In the quantitative analysis we intend to examine trends in the published photo material, and in the qualitative we will conduct a semiotic analysis to gain a deeper level of understanding of what the strategic communication behind the photos looks like. The theoretical framework is based on scientific articles and research literature on social media, personal branding, self-presentation and communication strategies. Based on our analysis we can identify trends in the profiles’ publications of images showing that they mostly shoot photos in working environments with focus on themselves, to inspire their followers. We can also see that the individuals are strategically working to communicate the most favorable side of themselves to their followers. These different components are what run the study objects’ successful personal branding on Instagram.

Syfte:Syftet med studien är att undersöka hur en grupp kvinnliga användare av sociala medier känner inför relationen stress och sociala medier. Det som har tolkats av mig är kvinnornas egna berättelser av upplevelser och känslor kopplade till användandet av sociala medier. Metod:Undersökningen baserades på tillvägagångsättet hos en fokusgruppintervju men höll formen av ett förtroligare samtal. Eftersom ämnet för undersökningen ansågs falla inom ramen för frågor av känslig art, valdes den traditionella intervjuformen bort. Det var viktigt att deltagarna i studien kunde känna trygghet i gruppen och med forskaren. Fyra deltagare medverkade i undersökningen, med forskaren som observatör. Deltagarna visste på förhand vad de skulle få samtala kring för ämnen, för att de skulle hinna fundera kring ämnet. Samtalet spelades in med en diktafon för att underlätta senare renskrivning och tolkningsarbete. Samtalet tog 90 min med en paus i mitten. Resultat:Studiens resultat pekar mot att det finns en koppling mellan sociala medier och stressrelaterade känslor och symtom. Utgångspunkten för mig var att undersöka om sociala medier på något vis kan skapa känslor av stress hos användarna. Dock visar undersökningen att deltagarna känner sig mer stressade av att inte ha möjlighet att logga in och hålla sig uppdaterade och tillgängliga på sociala medierna. Jag tolkar detta som att det hos deltagarna har vuxit fram nya behov av att ständigt vara informerad, uppkopplad och närvarande online. När detta behov inte kan uppfyllas samtalar deltagarna om att de alla kan få känslor som kan beskrivas som panik, rastlöshet, maktlöshet och oro.

Sociala medier, och särskilt Facebook, skiljer sig mycket från de äldre medierna (tidningar, radio, TV etc.) då det är plattformar där “vanliga människor”, utan journalistisk skolning, har möjlighet att uttrycka sig inför stora publiker. Det sker en form av paradigmskifte i vad som anses retoriskt effektivt och därmed hur vi ska presentera oss själva. Jag ser att rollen en administratör tar på en Facebooksida skiljer sig mycket från rollen en journalist på en tidning får när de skriver. De presenterar sig på skilda sätt och Facebookadministratören håller sig i regel mer personlig och nära sina läsare. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur retoriska strategier för självpresentation, ethos och persona används idag inom Facebook som är ett relativt modernt medium. Det är en casestudy med den statliga myndigheten Livrustkammarens Facebooksida som exempel. Detta för att de skapat ett rykte kring sig om att vara roliga och effektiva i sin kommunikation.

Detta är en kvalitativ undersökning som avser att studera arbetstagares utformning av sin självpresentation på sociala medier, och vilka effekter arbetsplatsen kan ha. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har vi samlat in vår empiri, och intervjuerna vi har genomfört har varit med anställda som arbetar med IT. Utifrån Goffmans dramaturgiska teori, som är en gren av den symboliska interaktionismen, förklarar vi hur en bakre- och främre region korsas på sociala medier. Vi har observerat att man varken är privat eller offentlig på sociala medier utan snarare befinner i någon slags gråzon mittemellan. Detta har bidragit till att det utformats strategier för hur man skall hantera riskerna och möjligheterna med sociala medier. Med hjälp av Lyons studier kring övervakning på Internet, kan en del strategier förstås då det framgått att man censurerar sig själv gentemot offentligheten i sin självpresentation. Studien visar även att det inte bara handlar om att skydda sig själv från offentligheten, utan också att vara en intressant person som sticker ut i sin självpresentation. För att sticka ut har respondenterna utformat strategier så som att provocera och att skriva meningsfulla texter, och dessa strategier ser vi som expressiva- och subjektiva handlingar. Sociala medier ses som ett positivt interaktionsverktyg samtidigt som det finns en undermedvetenhet kring problem i både exponering och i den svårhanterliga gråzonen.

This thesis presents studies and results for three questions regarding young women and their usage of smartphones related to their self-presentation and personal sphere in public spaces. Six young females signed up to participate after they were asked to be without their smartphone for approximately two hours in public spaces. The reason why we thought this would be beneficial was since this would give the participants the chance to reflect on their normal usage whilst in public. The participants were later, in the interview, questioned about their overall experience and were asked questions considering the different themes of the study. The results of the study show that the functions most used in a smartphone are communication and music. Results for self-presentation show that smartphones play a major part in young females lives and they use their smartphone in order to present themselves in a certain way. It was acknowledged that some individuals find it important to present themselves as not being lonely, and to achieve this they use their smartphone in order to seem like they are interacting with someone even in situations when they are not. Lastly results of the third theme show that young females use their smartphones in different ways in order to protect their personal sphere, by for example listening to music, holding their phone visible or by calling someone.

The aim with this work is to understand and point out how significant Facebook is for teenager´s identity-construction. Through interviews with six teenagers, three boys and three girls in the age of sixteen and seventeen, I investigated how teenagers use Facebook and what purpose these interviewees put out to be members at Facebook. The interview-material then was analyzed from selected sociological/social psychology theories and also previous research. The study showed that the interviewees self-presentations for the sake of their awareness was more characterized of reflexivity than spontaneity. Because of their broad audience they choose to not write or publish too private information about themselves on Facebook. Despite a reflexive approach the identity-construction on Facebook could be affected of other people in a negative direction. The study also showed that the teenagers had conflicting emotions about being members at Facebook.