Sammanfattning   Syftet med studien har varit att undersöka lärares förhållningssätt till maskinanvändning i trä- och metallslöjdsundervisningen. Maskiner har blivit ett självklart hjälpmedel och en del av läromiljön i trä- och metallslöjdsalen. Utrustningen i trä- och metallslöjdsalen är en av grundbultarna som undervisningen vilar på och avgör vilken sorts slöjduppgifter och vilka metoder som används. Det betyder att verktyg och maskiner får en viktig roll för undervisningen.   I studien har fyra halvstrukturerade intervjuer genomförts med trä- och metallslöjdslärare från olika delar av landet. För att få en referensram till lärarnas förhållningssätt har jag fördjupat mig i gällande styrdokument, kursplanen för slöjd i Lgr11 samt kommentarmaterialet för kursplanen i slöjd. Relevant forskning kring ämnet har granskats och allmändidaktisk teori har använts. Resultatet visar att förhållningssättet varierar. Till övervägande del anser informanterna att maskinerna är ett nödvändigt hjälpmedel i trä- och metallslöjd, framför allt för lärarna själva. Ur undervisningssynpunkt ansågs maskinerna stärka självkänsla och medvetenhet kring säkerhet hos eleverna. Dock fördes motsatta resonemang kring vikten av att lära sig grunderna i slöjd innan maskiner används i undervisningen. En av informanterna lyfte de pedagogiska fördelarna med att eleverna lär sig behärska ett mindre antal verktyg och lär sig se möjligheten att slöjda utan att ha en fullt utrustad verkstad.

<p>Titel: Singellivet – en önskad eller oönskad frihet?</p><p>Författare: Isabelle Collin & Sabina Remmert</p><p>Handledare: Christoffer Kindblad</p><p>Examinator: Marta Cuesta</p><p>Typ av arbete: C-uppsats i sociologi</p><p>Syfte: Syftet blir i denna undersökning att få en ökad förståelse av varför de kvinnor</p><p>och män i åldrarna 25-35 år lever som singlar och vad de vill bevara i sina liv. Även att se på vilka yttre faktorer som påverkar denna status och dess fortlevnad.</p><p>Problemformulering: Vår huvudfråga som vi utgår ifrån är; Vad avgör valet mellan att</p><p>leva som singel eller ingå i en tvåsamhet?</p><p>Teoretiska perspektiv: Den teoretiska referensramen har skapats utifrån sociologiska teorier inom området mänskliga beteenden i grupp och individuellt.</p><p>Metod: Studien är en fallstudie med ett hermeneutiskt synsätt. Detta val har lett till att en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer.</p><p>Empiri: Vi har ställt frågor kopplade till singellivet samt även några frågor om</p><p>tvåsamheten. Tio intervjupersoner, varav fem kvinnor och fem män deltog. De svar vi fått fram har vi använt oss utav som en grund inför analysen.</p><p>Slutsatser: Våra informanter är måna om att uttrycka sin självständighet. Vidare gör de</p><p>skillnad på vad en misslyckad samt lyckad singel är. De lever ett aktivt liv vilket innebär umgås med vänner och gå ut. De anser att ha andra singelvänner omkring sig är mycket viktigt. Alla har en önskan om tvåsamheten i framtiden.</p>

Titel: Singellivet – en önskad eller oönskad frihet? Författare: Isabelle Collin & Sabina Remmert Handledare: Christoffer Kindblad Examinator: Marta Cuesta Typ av arbete: C-uppsats i sociologi Syfte: Syftet blir i denna undersökning att få en ökad förståelse av varför de kvinnor och män i åldrarna 25-35 år lever som singlar och vad de vill bevara i sina liv. Även att se på vilka yttre faktorer som påverkar denna status och dess fortlevnad. Problemformulering: Vår huvudfråga som vi utgår ifrån är; Vad avgör valet mellan att leva som singel eller ingå i en tvåsamhet? Teoretiska perspektiv: Den teoretiska referensramen har skapats utifrån sociologiska teorier inom området mänskliga beteenden i grupp och individuellt. Metod: Studien är en fallstudie med ett hermeneutiskt synsätt. Detta val har lett till att en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer. Empiri: Vi har ställt frågor kopplade till singellivet samt även några frågor om tvåsamheten. Tio intervjupersoner, varav fem kvinnor och fem män deltog. De svar vi fått fram har vi använt oss utav som en grund inför analysen. Slutsatser: Våra informanter är måna om att uttrycka sin självständighet. Vidare gör de skillnad på vad en misslyckad samt lyckad singel är. De lever ett aktivt liv vilket innebär umgås med vänner och gå ut. De anser att ha andra singelvänner omkring sig är mycket viktigt. Alla har en önskan om tvåsamheten i framtiden.

Sammanfattning       Syftet med min studie har varit att undersöka lärares uppfattningar om hur olika undervisningsmetoder främjar mer självständiga elever på trä och metallslöjden. Jag har fördjupat mig i gällande styrdokument och tagit del av den nationella utvärderingen av grundskolan (slöjd) som genomfördes 1992 och 2003. Relevant forskning kring självständigt arbete har granskats. Därefter har halvstrukturerade intervjuer genomförts med sex trä- och metallslöjdlärare och observationer i respektive lärares klassundervisning. Jag har även kopplat mina studier till vad läroplanerna 1962, 1969, 1980 och 1994 säger om självständigt arbete. Resultatet visar att alla lärarna som deltog i min studie använde sig av gemensamma genomgångar, enskilda utförliga instruktioner, diskuterade problem och design med eleverna, använde arbetsbeskrivningar, skisser, ritningar och litteratur för att få mer självständiga elever. Studien tar också upp metoder som elever använder sig av för att bli mer självständiga. Resultatet visade att en stor del av eleverna valde att lösa problemen själv och att hjälpa varandra. Vad som förvånade mig i min studie var resultaten från slöjdforskarna Borg (1995), Hartman, Thorbjörnsson, Trotzig (1995) och pedagogen Svenssons (2000) studier. De menade att slöjdlärarna haft svårigheter ända sedan läroplanen 1962 att klara av vissa delar av styrdokumenten (framförallt självständighetskraven) i undervisningen.

Studien har genomförts i syfte att undersöka vad en arbetsmetod som utgår från aktivitetslådor kan tillföra elever i undervisningen av textilslöjd. Forskningsfrågorna har varit: Hur arbetar eleverna med aktivitetslådorna i textilslöjden? Hur kan de fungera i undervisningen av textilslöjd? Vilka personliga förmågor kan arbetet med aktivitetslådor ge elever övning i? Undersökningen har utförts genom att observera tre elevgrupper vid tre tillfällen, på två olika grundskolor. De observerade eleverna svarade efter avslutad övning på tre frågor och samtliga deltagare fyllde i en ”känsloenkät”. Resultatet visade att aktivitetslådorna skapade nyfikenhet hos eleverna och att detta motiverade till arbete. Det visade sig att eleverna övade sig i samarbete, att kommunicera med varandra samt att självständigt lärande kräver självtillit. Läraren fick ta rollen som en handledare och i vissa fall räckte det att stötta eleverna i deras lärande.

Syfte: Att beskriva personcentrerad vård utifrån vårdpersonalens perspektiv i omvårdnaden av personer som lever med demens. Metod: Litteraturöversikt med 11 vetenskapliga artiklar varav 6 stycken kvantitativa och 5 stycken kvalitativa vilka sammanställdes och ledde fram till resultatet. Resultat: Resultatet visar att i personcentrerad omvårdnad ska vårdpersonalen se människan framför sjukdomen, se personens individuella behov, önskemål och intressen. Vårdpersonalen är med och skapar meningsfulla aktiviteter efter förmåga med hjälp av personernas delaktighet eller genom ta tillvara på livshistorien. Personer som lever med demens är delaktiga i sin omvårdnad och vårdpersonalen stödjer deras självständighet. En personcentrerad miljö är anpassad efter personens unika behov med personliga tillhörigheter som gör att personen känner igen sig och därmed stärker dennes identitet.  Slutsats: Den personcentrerade omvårdnaden kan med sitt förhållningssätt öka livskvaliteten och välbefinnande för personer som lever med demens genom att se hela människan och individanpassa omvårdnaden. Andra aspekter som kan öka livskvalitén är ta tillvara personens resurser, livshistorien från individen och att vårdpersonalen kan söka information från anhöriga för att få en mer rättvis och nyanserad bild av personens intressen, smak och vad denne gillar samt inte gillar. Den personcentrerade vården betonar att meningsfulla aktiviteter och miljön spelar en viktig roll för individens upplevelse av välmående och livskvalitet.

Syftet med vår studie är att öka förståelsen för familjhemsföräldrars syn på sitt uppdrag att fostra det placerade barnet. Vi har en kvalitativ ansats på vår studie och vår datainsamling gjordes med hjälp av intervjuer med familjehemsföräldrar. I vår studie medverkar fyra familjehemsföräldrar som alla har olika erfarenheter av att vara familjehem. Vårt resultat visar att familjehemsföräldrar tycker att det är viktigt att stötta det placerade barnet i att utveckla självständighet, goda relationer samt färdigheter. Familjehemsföräldrarna betonar vikten av att förmedla sunda värderingar, människors lika värde samt acceptans inför andra människor. De uttrycker att det är viktigt att barnen får med sig sociala kunskaper, lär sig anpassa sig till andra samt utvecklar en självtillit.Vårt insamlade material kopplades sedan till teorin Self-determination theory som handlar om att människan har tre grundläggande psykologiska behov; självständighet, relationer samt kompetens. Dessa är nödvändiga för att individen ska kunna utvecklas och fungera optimalt.

Att flytta hemifrån innebär både möjligheter och ansvar för sig själv och sitt boende. För unga vuxna med funktionsnedsättning kan detta bli en stor utmaning som, enligt olika studier, kräver stöd från olika håll. Övergången till vuxenlivet utmanar även individens förmåga att klara sig själv. Självständighet kan ses utifrån olika aspekter och påverkas av olika omständigheter. Kvalitativa intervjuer med fem unga vuxna genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Syftet var att belysa upplevelser av transitionen till vuxenlivet för unga vuxna med rörelsehinder. Resultatet visar att intervjupersonernas transition till vuxenlivet innebar en omvälvande process, men att de ändå upplevde sig självständiga trots krånglig byråkrati och en mycket tidskrävande process. Upplevelsen av självständighet kan även kopplas till omgivningens attityder. Resultatet och tidigare forskning stämmer överrens i många avseenden, men visar samtidigt på avsaknad av svensk forskning inom området.

The purpose of this study is to investigate how a sample of adults with an intellectual disability uses information and communication technologies (ICT), and to see whether these people can be strengthened in their everyday life through ICT. To get answers to the questions posed in this paper interviews were made. The interviews are semi-structured so that the context to some extent is bounded. Questions which highlights the more widely aspects of ICT are set with the help of subject areas. The results show that these people in many ways are strengthened in their use of ICT. There's perceived difficulties in the usage, but there are mainly opportunities expressed in the narratives. For example, one person uses ICT to bridge the problems that arise when difficulties to read and write exists. The social aspects of ICT is mentioned as important in this study by most informants.

<p>Under tonårstiden förändras relationen mellan förälder och tonåring. För att en sådan förändring ska kunna ske behöver tonåringen ha tillgång till privatliv, aktiviteter utanför hemmet, kamrater samt utrymme för eget beslutsfattande. Syftet var att undersöka möjligheter till förändring av relationen mellan ungdomar med funktionshinder och deras föräldrar. Undersökningen var kvalitativ och datainsamlingen gjordes med semistrukturerade djupintervjuer. Informanterna var tio ungdomar i åldern 15-20 år och sju föräldrar. Ungdomarna hade olika rörelsehinder, synskador och kognitiva funktionshinder. Data analyserades med tematisk analys. Resultaten visade varierande möjligheter till förändring. Flera hinder kunde identifieras. Kamratrelationer var ett problematiskt område, oavsett funktionshinder, likaså möjligheten till beslutsfattande. Vidare fanns tendenser till överbeskydd och infantilisering, såväl från föräldrarnas sida som från samhället. Resultaten diskuterades utifrån tanken att samhällets syn på funktionshinder försvårar föräldrarnas strävan att göra ungdomarna självständiga. Inlärningsteorier användes som teoretisk ram för förståelse av olika förhållningssätt. Slutligen diskuterades hur föräldrar på olika sätt kan medverka till att relationen förändras.</p>