No description available.

Bakgrund: Globalt påverkas miljontals människor av psykisk ohälsa och Japan har en högförekomst, särskilt inom psykiatrisk slutenvård. Sjuksköterskor spelar en nyckelroll i att minska psykiskohälsa genom personcentrerad vård. Trots globalt erkännande som utvecklingsfrågor stämmer befintligforskning inte alltid överens med klinisk praxis. Sjuksköterskestudenters perspektiv är av vikt för enframtida jämlik vård.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters upplevelser av att möta patienter med psykiskohälsa i Japan.Metod: För att besvara studiens syfte tillämpades en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats.Datainsamlingen analyserades med tematisk analys enligt Braun och Clarke.Resultat: Två teman identifierades: Stigmatisering av psykisk ohälsa och dess inflytande i vården, ochStörre förståelse för psykisk ohälsa.Slutsats: Psykisk ohälsa är en särskilt framträdande samhällelig hälsoutmaning i Japan. Utmaningarsom brist på kontinuitet i vården och otillräcklig kompetens för att hantera psykiska tillståndunderstryker behovet av förbättrad utbildning. Stigmatisering begränsar patientautonomi ochkomplicerar effektiv vård. Forskningen understryker behovet av ökad samhällelig kunskap i Japan ompsykisk ohälsa och föreslår ytterligare studier utifrån patientperspektiv för att förbättra vårdkvaliteten.

<p>Män är en minoritet i sjuksköterskeyrket. Att som man arbeta inom vården leder till komplexa situationer. Manliga sjuksköterskor beskriver att de känner sig utanför, har svårt att tänka sig att åldras i yrket och känner att deras sexualitet ifrågasätts. Studiens syfte var att beskriva manliga sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters upplevelser av att vara man i vården. Metoden som användes var litteraturstudie. I resultatet ingår tio granskade artiklar, en kvantitativ och nio kvalitativa. Resultatet redovisas i sju teman: upplevelser av att lära sig bli sjuksköterska, att möta allmänhetens reaktioner, upplevelser av krav på att vårda ”såsom kvinnor gör”, ensam man i kvinnornas värld, ”män för med sig manlighet till vården”, sexualisering av manliga sjuksköterskor och deras beröring, ”män knuffas framåt av sina kvinnliga kollegor”. Männen upplevde att utbildningen inte förberedde dem för problem kring könsroller. Misstron mot manliga sjuksköterskor upplevdes som frustrerade. Att vara annorlunda ger männen mer uppmärksamhet, något som upplevs både som positivt och negativt. Bilden av män som starka och tekniskt kunniga påverkar deras arbetsuppgifter. Beröring är laddat och undviks eftersom det skulle kunna leda till anklagelser om övergrepp. Manliga sjuksköterskor upplever att de inte förväntas arbeta kvar som sjuksköterskor, utan uppmuntras av kollegor att gå vidare till ledarskapsställning.</p>

Introduktion: HIV/AIDS orsakas av ett virus som kallas humant immunbristvirus, viruset är kroniskt och smittar via kroppsvätskor och blod. År 2015 levde 36,7 miljoner människor i världen med HIV. Sjukvårdspersonal har skyldighet att ge lika vård till alla patienter oavsett sjukdom. Attityder kan ändra eller skapa känslor, beteenden och tankegångar hos personer. Då sjuksköterskestudenter är framtidens vårdgivare är det viktigt att belysa attityderna. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskestudenters attityder till omvårdnad av patienter med HIV/AIDS. Metod: Litteraturstudien grundades utifrån Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Tio artiklar inkluderades i resultatet. Resultat: Tre huvudkategorier framkom: undvikande och vägran, empati samt vilja och ovilja. Resultatet visade att sjuksköterskestudenterna hade låg nivå av undvikande och vägran. Sjuksköterskestudenterna upplevde rädsla vid omvårdnad av patienter med HIV/AIDS. Sjuksköterskestudenterna visade hög vilja och empatiska tendenser då de hade attityden att alla patienter hade rätt till lika vård. Slutsats: Resultatet visade att sjuksköterskestudenter hade en hög nivå av empati och en låg nivå av undvikande. Undvikandet påverkades av risken att bli smittad samt stigmatisering. Rädslan av att bli smittad var hög, trots rädslan hade sjuksköterskestudenterna en hög nivå av vilja. Utmärkande för resultatet var att sjuksköterskestudenter vill, men vågar inte med anledning av rädslan.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka kunskaper om munhygien och munhygienhjälpmedel hos sjuksköterskestudenter i termin fyra och fem vid högskolan i Kristianstad. Metoden som har använts är en kvantitativ empirisk studie med enkät som datainsamling. Enkäten omfattade frågor angående sjuksköterskestudenternas kunskaper om munhygien och munhygienhjälpmedel. Enkäten hade fasta svarsalternativ. I studien inkluderades 113 enkäter. Av sjuksköterskorna angav 97,3% att den främsta orsaken till tandborstning är att avlägsna bakterier. Gällande rutiner kring tandborstning angav majoriteten att tänderna bör borstas två gånger per dag (96,4%), i två minuter (69%). Respondenterna (51,4%) angav att tänderna bör borstas mjukare vid blödande tandkött. Samtliga studenter (100%) angav att approximal rengöring utförs för att avlägsna bakterier mellan tänderna och 73,4% ansåg att tandtråd bör användas vid trånga approximalrum. Av respondenterna ansåg 90,7% att tungskrapa bör användas för att avlägsna bakterier på tungryggen. Vid frågan om fluorets främsta nytta svarade 92,7% att fluor motverkar hål i tänderna. Slutsatsen är att flertalet av sjuksköterskestudenterna i termin fyra och fem vid högskolan i Kristianstad besitter relativt goda kunskaper om munhygien och munhygienhjälpmedel. För att ytterligare öka kunskaperna inom munhygien och munhygienhjälpmedel krävs mer utbildning inom området oral hälsa.

This Master’s thesis is connected to an interdisciplinary field between humanities and health care; “humanistic medicine” or “humanistic nursing”. The object of the investigation is nursing students’ experiences of reading fiction and autobiographies as course literature. In semi-structured interviews a group of students talk about their reading. A central issue is whether there is a difference in the way the students describe their reading of fiction during the nursing programme compared with their statements about their reading of other more scientific texts. Another question is if reading of fiction and autobiographies makes it possible for nursing students to develop compassion and empathy and if this has any impact, in the students’ opinion, on their future meetings with patients? According to Nussbaum and Rosenblatt the reading of fiction, especially novels, provides readers with the opportunity to identify and sympathize with narrative characters. These abilities could help the reader to understand the needs and aspirations of other human beings. The theoretical framework in the analysis of the interviews is based upon Nussbaum’s and Rosenblatt’s theories concerning the reader-text relation. The result of the investigation is that it is possible to understand nursing students’ explanations about what the reading of this special fictional course literature means to them in correlation with these theories. Reading fiction during nurse training gives insight and knowledge about individual experiences of illness and can, according to the informants, be a help in understanding future patients.

<p>Sammanfattning</p><p><em>Syfte:</em> Syftet med denna uppsats var att undersöka orsaker till varför människor söker sig till sjuksköterskeyrket samt att ta reda på sjuksköterskestudenters uppfattningar kring vad som är sjuksköterskans viktigaste egenskaper. Syftet var också att ta reda på studenternas föreställningar kring yrket.</p><p><em>Metod:</em> Studiens design var av en deskriptiv tvärsnittstyp. Data samlades in genom en enkätundersökning bland de sjuksköterskestudenter (n=94) i termin ett vid Uppsala Universitet som var närvarande under en helklassföreläsning i februari 2009. Svarsfrekvensen var hög (n=90). Resultatet sammanställdes deskriptivt i statistikprogrammet SPSS.</p><p><em>Resultat:</em> Resultatet visar att det som främst lockar dagens sjuksköterskestudenter till yrket är viljan att arbeta med människor och att utbildningen ger möjlighet till vidareutbildning inom yrket. Studenterna ansåg att sjuksköterskans viktigaste egenskap var att vara kunnig, samtidigt som hon ska vara empatisk och trygg. Studenterna trodde att en av de mest förekommande företeelserna för sjuksköterskan på en vårdavdelning var dokumentation.</p><p><em>Slutsats:</em> Resultatet visar att studenterna söker sig till utbildningen av olika orsaker och att deras uppfattningar om vad som är en bra sjuksköterska och vad yrket innebär är skiftande. Majoriteten är dock överens om att yrket är mångsidigt och kräver en bred kompetens samt en förkärlek till att hjälpa människor.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p><em>Nyckelord:</em> omvårdnad, sjuksköterskestudenter, uppfattningar, förväntningar, yrkesroll</p> / <p>Abstract</p><p><em>Aim: </em>The aim of this study was to investigate the reasons for application to nursing school and to find out the students' perceptions about what the nurse characteristics are. The aim was also to examine nursing students' perceptions about the profession.</p><p><em>Method:</em> The study design was descriptive cross-sectional. Data were collected through a survey among nursing students (n = 94) in the first term at Uppsala University who attended at a whole class lecture in February 2009. The response rate was high (n = 90). The results were compiled in the descriptive statistics program SPSS.</p><p><em>Findings:</em> The findings show that the main attraction to the profession among nursing students today is the willingness to work with people, and the fact that the education provides opportunities for further studies in the profession. The students felt that the nurse's main characteristics was to be knowledgeable as well as empathetic and safe. The students' thought that one of the most common phenomenons in a ward was documentation.</p><p> </p><p><em>Conclusion:</em> The findings show that students are applying to nursing school for various reasons and that their perceptions of what a good nurse is and what the profession entails is vary. The majority, however, agree that the profession is diverse and requires a broad expertise and a passion to help people.</p><p> </p><p><em> </em></p><p><em> </em></p><p><em> </em></p><p><em> </em></p><p><em> </em></p><p><em> </em></p><p><em>Key words:</em> nursing, nursing students, perception, expectations, role of profession</p>

Ledarskapet är en del av sjuksköterskans arbete och ingår i sjuksköterskans profession. Sjuksköterskestudenterna behöver vara förberedda för rollen som arbetsledare. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskestudenters uppfattningar om sin framtida yrkesroll som arbetsledare. Datamaterialet består av intervjuer med tio sjuksköterskestudenter som studerar på en högskola i Västsverige.  Åldern på sjuksköterskestudenterna varierar mellan 22 och 38 år. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades. En kvalitativ analysmetod valdes för att analysera insamlad data. Efter genomförd analys kunde fyra huvudkategorier urskiljas. Huvudkategorierna är sjuksköterskans ansvar, samarbeta, förberedelse och personlig lämplighet. Under dessa huvudkategorier framkom åtta underkategorier. Resultatet visar att sjuksköterskestudenterna upplever att de inte är tillräckligt förberedda för rollen som arbetsledare. Sjuksköterskestudenterna anser att sjuksköterskans ansvar innebär att ge information och undervisning till patienter, studenter och kollegor samt att leda och fördela arbetet. Sjuksköterskestudenterna upplever att samarbete innebär att arbeta tillsammans med alla yrkeskategorier, vara flexibel samt att verka för en god kommunikation i arbetslaget. De upplever att de saknar ledarskapsutbildning och pedagogiska kunskaper. Sjuksköterskestudenterna anser att personlig lämplighet påverkar ledarskapsrollen. / Leadership is part of the nurse's work and included in the nurse profession. Nursingstudents need to be prepared for the role as a leader. The aim of the study is to describenursing students’ perceptions of their future professional role as a leader. The data materialconsists of interviews with ten nursing students studying at a college in western Sweden.The age of nursing students varies between 22 and 38 years. The interviews were recordedand transcribed. A qualitative analysis method was chosen to analyze the data gathered.After the analysis were four main categories identified. The main categories are the nurse'sresponsibility, cooperate, preparation and personal quality. Under these main categoriesemerged eight subcategories. The result shows that nursing students perceive that they areinadequately prepared for the role as a leader. Nursing students believe that the nurse'sresponsibility to provide information and education to patients, students and colleagues andto lead and share the work. Nursing students felt that collaboration involves workingtogether with all professions, be flexible and to promote good communication in the team.They feel that they lack management training and educational skills. Nursing studentsthink that personal quality affect leadership role.

Män är en minoritet i sjuksköterskeyrket. Att som man arbeta inom vården leder till komplexa situationer. Manliga sjuksköterskor beskriver att de känner sig utanför, har svårt att tänka sig att åldras i yrket och känner att deras sexualitet ifrågasätts. Studiens syfte var att beskriva manliga sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters upplevelser av att vara man i vården. Metoden som användes var litteraturstudie. I resultatet ingår tio granskade artiklar, en kvantitativ och nio kvalitativa. Resultatet redovisas i sju teman: upplevelser av att lära sig bli sjuksköterska, att möta allmänhetens reaktioner, upplevelser av krav på att vårda ”såsom kvinnor gör”, ensam man i kvinnornas värld, ”män för med sig manlighet till vården”, sexualisering av manliga sjuksköterskor och deras beröring, ”män knuffas framåt av sina kvinnliga kollegor”. Männen upplevde att utbildningen inte förberedde dem för problem kring könsroller. Misstron mot manliga sjuksköterskor upplevdes som frustrerade. Att vara annorlunda ger männen mer uppmärksamhet, något som upplevs både som positivt och negativt. Bilden av män som starka och tekniskt kunniga påverkar deras arbetsuppgifter. Beröring är laddat och undviks eftersom det skulle kunna leda till anklagelser om övergrepp. Manliga sjuksköterskor upplever att de inte förväntas arbeta kvar som sjuksköterskor, utan uppmuntras av kollegor att gå vidare till ledarskapsställning.

Sammanfattning Syfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka orsaker till varför människor söker sig till sjuksköterskeyrket samt att ta reda på sjuksköterskestudenters uppfattningar kring vad som är sjuksköterskans viktigaste egenskaper. Syftet var också att ta reda på studenternas föreställningar kring yrket. Metod: Studiens design var av en deskriptiv tvärsnittstyp. Data samlades in genom en enkätundersökning bland de sjuksköterskestudenter (n=94) i termin ett vid Uppsala Universitet som var närvarande under en helklassföreläsning i februari 2009. Svarsfrekvensen var hög (n=90). Resultatet sammanställdes deskriptivt i statistikprogrammet SPSS. Resultat: Resultatet visar att det som främst lockar dagens sjuksköterskestudenter till yrket är viljan att arbeta med människor och att utbildningen ger möjlighet till vidareutbildning inom yrket. Studenterna ansåg att sjuksköterskans viktigaste egenskap var att vara kunnig, samtidigt som hon ska vara empatisk och trygg. Studenterna trodde att en av de mest förekommande företeelserna för sjuksköterskan på en vårdavdelning var dokumentation. Slutsats: Resultatet visar att studenterna söker sig till utbildningen av olika orsaker och att deras uppfattningar om vad som är en bra sjuksköterska och vad yrket innebär är skiftande. Majoriteten är dock överens om att yrket är mångsidigt och kräver en bred kompetens samt en förkärlek till att hjälpa människor.               Nyckelord: omvårdnad, sjuksköterskestudenter, uppfattningar, förväntningar, yrkesroll / Abstract Aim: The aim of this study was to investigate the reasons for application to nursing school and to find out the students' perceptions about what the nurse characteristics are. The aim was also to examine nursing students' perceptions about the profession. Method: The study design was descriptive cross-sectional. Data were collected through a survey among nursing students (n = 94) in the first term at Uppsala University who attended at a whole class lecture in February 2009. The response rate was high (n = 90). The results were compiled in the descriptive statistics program SPSS. Findings: The findings show that the main attraction to the profession among nursing students today is the willingness to work with people, and the fact that the education provides opportunities for further studies in the profession. The students felt that the nurse's main characteristics was to be knowledgeable as well as empathetic and safe. The students' thought that one of the most common phenomenons in a ward was documentation.   Conclusion: The findings show that students are applying to nursing school for various reasons and that their perceptions of what a good nurse is and what the profession entails is vary. The majority, however, agree that the profession is diverse and requires a broad expertise and a passion to help people.               Key words: nursing, nursing students, perception, expectations, role of profession