Background: Nursing students who undergo undergraduate education are trained theoretically and practically to become licensed nurses. During the work-based part of the education, nursing students meet patients in the health care system and are expected to provide the patient with good and safe care. Problem: Analysing patients' experiences on whether nursing students provide good-quality care by promoting health and reducing suffering. Purpose: The purpose was to describe the patient's experience of being cared for by nursing students. Method: A general literature review based on eleven scientific articles, where a majority were of a qualitative approach. Results: The patient's experience of the care provided by nursing students was largely positive. The patient described nursing students as caring, interested and responsive, and willing to communicate and spend time together. In some cases, the experience was negative, and the patient could experience a lack of trust in the care provided by nursing students. Emotions such as anxiety and dissatisfaction could also occur when nursing students acted with uncertainty or had insufficient communication skills. Conclusion: By contributing knowledge about the patient’s experience of care provided by nursing students, the understanding of the phenomenon can increase and lead to improved care. This is done by taking advantage of what is experienced positively and improving what is experienced negatively by the patient.  Keywords: Care, Experience, Patient, Student nurses, Work integrated learning

Syftet med denna studie var att undersöka hur rökande sjuksköterskestudenter ser på sin rökning relaterat till den kommande yrkesrollen. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex rökande sjuksköterskestudenter på en skola i södra Sverige. Intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys och fyra teman framkom: Rökande sjuksköterskor kontra yrkesrollen, preventionsarbetet, sjuksköterskan som rollmodell och rökningens påverkan av sjuksköterskans viktigaste egenskaper. Resultatet visade att det råder en samstämmighet bland rökande sjuksköterskestudenter vad gäller synen på sjuksköterskans ansvar att arbeta preventivt mot rökning. Det framkom även att det kan skapas problem när sjuksköterskan ska arbeta med detta och samtidigt röker. Det reflekterades dock inte så mycket på hur dessa eventuella problem skulle kunna lösas bland informanterna / The purpose of this study was to explore how smoking nursing students look upon their smoking habits related to their future vocational role. Qualitative interviews were performed with six smoking nursing students at a school in the south of Sweden. The interviews were analysed using content analysis and four themes emerged: Smoking nursing versus the vocational role, preventive meatures, the nurse as a role model and the effects of smoking on the most important qualities of the nurse. The results showed that there is a mutual understanding about the responsibility of nurses to work with prevention of smoking. It also showed that there can be problems when nurses smoke and simultaneously should work with smoking prevention. How to prevent this from happening were not discussed among the informants.

Bakgrund: En student ska visa förmåga att undervisa och informera olika grupper samt att utföra handledande uppgifter för att erhålla sjuksköterskeexamen. Handledning av studenter ses som en central funktion och enligt kompetensbeskrivningen ska sjuksköterskan ha förmåga att undervisa, handleda och bedöma studenter. Syfte: Syftet var att kartlägga hur sistaterminsstudenter som färdigutbildade sjuksköterskor ansåg sig vara förberedda inför uppgiften att undervisa, handleda och bedöma studenter. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes från sjuksköterskeprogrammet på Malmö högskola. Materialet analyserades med en modifierad version av Burnards innehållsanalys. Resultat: Resultatet grundade sig på sju intervjuer och visade sig i totalt fem huvudkategorier, den samlade teoretiska yrkeskunskapens inverkan, sjuksköterskeprogrammets pedagogiska inverkan, VFU:s inverkan, tidigare pedagogiska erfarenheters inverkan och vad studenterna behöver mer av. Konklusion: Samtliga informanter kunde identifiera faktorer som kunde ha hjälpt dem att känna sig förberedda, men även faktorer som de kände att de hade behövt mer av. Det visade sig att teorin från skolan upplevdes som bristfällig när det gällde förberedelser inför att handleda, undervisa och bedöma studenter. Däremot upplevde informanterna att verksamhetsförlagda utbildningen var det som gav mest förberedelse. Nyckelord: bedöma, beredskap, handleda, sjuksköterskestudenter, undervisa / Background: A student should show the ability to educate and inform different groups and to carry out supervising data to obtain a degree in nursing. Supervision of students is seen as a central function and according to competence description the nurse should have the ability to instruct, supervise and assess students.Aim: The aim of the study was to identify how the final semester students as fully trained nurses considered themselves prepared for the task of teaching, supervising and assessing students. Method: Semi-structured interviews were conducted from the nursing program at Malmö University. The material was analyzed by a modified version of Burnard content analysis. Results: The results are based on seven interviews and appeared in a total of five major categories: The impact of overall theoretical professional knowledge, the educational nursing program impact, the impact of clinical education, the impact of previous educational experience unit and what the students need more of. Conclusion: All of the informants were able to identify factors that may have helped them to feel prepared but also the factors that they feel they would have needed more of. It turned out that the theoretical from the school experiences deficient in prior to mentor, teach and assess students. However the informants experienced that the clinical education was what gave them the best preparation. Keywords: assessment, nursing students, preparedness, supervising, teaching

Introduktion: Definitionen av hot och våld är bred, allt från verbala hot till fysiskt våld. Praktisk inlärning i form av klinisk utbildning ingår i sjuksköterskeutbildningen där sjuksköterskestudenterna får lära sig att hantera en rad olika situationer. Sjuksköterskestudenter, tillsammans med sjuksköterskor, har den närmsta kontakten med patienter och dess anhöriga vilket är en bidragande orsak till att de får utstå mest hot och våld inom vårdkedjan. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka sjuksköterskestudenters erfarenheter av att bli utsatt för hot och våld under den kliniska utbildningen. Metod: En integrativ litteraturöversikt med induktivt förhållningssätt valdes som analysmetod till denna litteraturöversikt. 5 artiklar med kvalitativ ansats, 10 artiklar med kvantitativ ansats och 2 artiklar med mixed-method ingick i analysen. Analysen utgick ifrån 4 frågeställningar. Resultat: Största delen av det verbala hoten/våldet utövades av sjuksköterskor och det fysiska våldet utövades av patienter. Hotet och våldet ledde till negativa känslor och somatiska symtom hos sjuksköterskestudenterna. Detta i sin tur riskerade att få sjuksköterskestudenterna att vilja avsluta sina studier. Slutsats: Strategier och metoder för att kunna stötta sjuksköterskestudenter som blivit utsatta för hot och våld under den kliniska utbildningen är viktigt. Sjuksköterskor behöver utbildning inom kommunikation och handledarskap. En bra relation mellan handledare och sjuksköterskestudent krävs för att få en så lärorik och givande klinisk utbildning som möjligt och för att sjuksköterskestudenterna ska vilja stanna kvar och fortsätta sin utbildning.

<p>Validerat; 20120620 (anonymous)</p>

Bakgrund: Sjuksköterskestudenters erfarenheter av att vårda visar på vikten avverksamhetsförlagd utbildning där sjuksköterskestudenter ges möjlighet att lära sig vårdapersoncentrerat och möta patienter i deras livsvärld. Med handledares stöttning kansjuksköterskestudenter på ett patientsäkert vis omsätta den teoretiska kunskapen i praktiken.Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att vårdas av sjuksköterskestudenter.Metod: Allmän litteraturöversikt där åtta kvalitativa, en kvantitativ och två artiklar medmixad metod analyserades. Resultat: I resultatet framkom fyra teman: delaktighetensbetydelse i vårdandet främjar lärande visade på patienters uppskattning av att bliinkluderade. Relationens betydelse i vårdandet visade på det viktiga med tid och dialog förden vårdande relationen. Engagemangets betydelse i vårdandet visade påsjuksköterskestudenters vilja att vårda. Kompetensens betydelse i vårdandet gav patienter enpositiv upplevelse när sjuksköterskestudenter visade på kunskap och tilliten minskade närkompetensen brast. Slutsats: Patienters erfarenheter av att vårdas avsjuksköterskestudenter visar på en uppskattning av sjuksköterskestudenters närvaro ochgenuina intresse. När sjuksköterskestudenter är väl förberedda, ger tid och bemöter patientermed respekt kan en vårdande relation skapas. Handledare är även en viktig del isjuksköterskestudenters lärande och ger patienter en känsla av trygghet.

The Professional Nurse in Relation to Academic Nursing Education The increasing demands on the nurse’s competence in the society are reflected in laws and ordinances as well as in the transition of the nursing education to universities. The overall aim of this thesis was to illuminate, describe and understand nurses’ professional awareness in relation to academic nursing education. The longitudinal studies I and II of the thesis included novice nursing students (n= 164/163), senior students (n=123/124), and nurses three to five years after graduating (n=83/82). Study III of the thesis covered a nationally random selection of nurses graduated during four different years before and after the implementation of the academic education (n=289). Study IV focused on senior students (n=155). The data were collected by means of three questionnaires: open questions where the respondents were asked to describe their views of a good nurse and a bad nurse (I); a scale for assessing the professional self in relation to others (modified Nurse Self Description Form) (II); and finally, a questionnaire designed to asses the nurses’ (III) and the students’ (IV) attitudes to and awareness of research within nursing (as developed in study III). The data were analysed by means of content analysis (I) and parametric and non-parametric statistical methods (II, III, IV), and factor analysis (III). The result was that the characteristic of a good nurse ”to do good for others” emerged strongly and retained its dominant position throughout the education and beyond. ”To be competent and skilled” was also highly favoured and gained ground during and after the training. ”To have professional courage and pride” and ”to seek professional development” were considerably less prominent but increased slightly in importance over time (I). The professional self in relation to others in similar situations were generally rated as both strong among students and experienced nurses (II). Also in this respect there was an emphasis on the aspect of doing good for others. The professional self grew stronger over time in the areas of drive, objectivity, flexibility, ability to teach, ability to communicate and sociability, whereas the desire to contribute through research and knowledge mastery decreased over time (II). The process of developing into an experienced nurse, however, entailed increased awareness of the complexity of the nursing profession. The instruments for measuring attitudes to nursing research were validated through factor analysis, which generated seven factors termed ”research language,” ”need of research knowledge,” ”participation,” ”the profession,” ”meaningfulness,” ”study literature,” and ”developing–resources” (III). Nurses (III) as well as students (IV) expressed a positive attitude to nursing research and its application to the nursing profession. However, the nurses in particular stated that they seldom read scientific journals and seldom applied nursing research in their daily work. To sum up, the research in this thesis shows that students and nurses only to a moderate extent displayed the professional awareness that the academic nursing education aims for. The traditional image of a good nurse was the most clearly manifested form of awareness, whereas insufficient awareness was registered in areas related to own responsibility for research-based practice. The result indicates a need for further collaboration between the nursing education and the health care sector, as well as for academically highly qualified nurses as resource persons in nursing practice, to support quality development in nursing, and serve as role models for students. / Den professionella sjuksköterskan i relation till den akademiska sjuksköterskeutbildningen Kraven på en professionell sjuksköterska har ökat i samhället vilket synliggjorts genom olika lagar och författningar samt akademiseringen av sjuksköterskeutbildningen. Det övergripande syftet med avhandlingen var att belysa, beskriva och förstå sjuksköterskors professionella medvetenhet i relation till den akademiska sjuksköterskeutbildningen. Delstudie I och II, som var longitudinella, inkluderade sjuksköterskestudenter i början av utbildningen (n=164/163), i slutet av utbildningen (n=123/124) samt sjuksköterskor tre till fem år efter examen (n=83/82). Delstudie III genomfördes med ett nationellt slumpmässigt urval av sjuksköterskor (n=289) examinerade vid fyra olika tillfällen före och efter det att sjuksköterskeutbildningen blev akademiserad. Delstudie IV inkluderade sjuksköterskestudenter strax före examen (n=155). Data har insamlats med hjälp av tre frågeformulär: ett med öppna svar där deltagarna beskrev sin syn på en bra sjuksköterska (I); ett med en skala för bedömning av det professionella jaget i förhållande till andra (modifierad Nurse Self Description Form) (II); ett om sjuksköterskors (III) respektive studenters (IV) inställning till och medvetenhet om omvårdnadsforskning (utvecklades i delstudie III). Data analyserades med hjälp av innehållsanalys (I) och parametriska och icke parametriska statistiska metoder (II, III, IV) samt faktoranalys (III). Karaktäristiskt för en bra sjuksköterska var (I): ”att göra gott för andra”, vilket framträdde starkt och bibehölls till stora delar från nybörjarstudent till erfaren sjuksköterska; ”att vara kompetent och skicklig” framträdde också starkt samt ökade under och efter utbildningen; ”att vara modig och stolt i yrkesrollen” samt ”att sträva efter professionell utveckling” framkom i betydligt mindre grad men med en viss ökning över tid. Det professionella jaget i relation till andra i liknande situationer skattades generellt som starkt från nybörjarstudent till erfaren sjuksköterska (II). Även här fanns en betoning av att göra gott för andra. Det professionella jaget stärktes över tid inom arbetsförmåga, objektivitet, flexibilitet, undervisningsförmåga, kommunikationsförmåga och social förmåga medan det försvagades inom vilja att behärska kunskap och vilja att bidra till ny kunskap (II). Utvecklingen till erfaren sjuksköterska visade på en ökad medvetenhet om sjuksköterskeyrkets komplexitet. Instrumentutvecklingen för att skatta inställning till omvårdnadsforskning validerades genom faktoranalys som genererade sju faktorer benämnda ”forskningsspråket”, ”behov av forskningskunskap”, ”delaktighet”, ”professionen”, ”meningsfullhet”, ”studera litteratur” samt ”utveckling – resurs” (III). Såväl sjuksköterskor (III) som studenter (IV) angav en positiv attityd till omvårdnadsforskning och dess tillämpning i sjuksköterskans arbete. Däremot angav framför allt sjuksköterskorna att de i ringa grad läste vetenskapliga tidskrifter samt i ringa grad använde omvårdnadsforskning i det dagliga arbetet. Sammanfattningsvis framkom att studenter och sjuksköterskor endast delvis uppvisade en professionell medvetenhet relaterat till intentionerna i den akademiska sjuksköterskeutbildningen. Den medvetenhet som tydligast framkom kan relateras till den traditionella bilden av en bra sjuksköterska medan de områden som framträdde som bristfälliga kan relateras till de krav som ställs på ett professionellt arbete grundat på vetenskap och beprövad erfarenhet. Resultatet påvisar behovet av fortsatt samverkan mellan sjuksköterskeutbildningen och vårdverksamheten samt behovet av sjuksköterskor med högre akademisk utbildning som resurspersoner för utveckling av en forskningsbaserad patientvård. / <p>Vid disputationstillfället var delarbete 1, den professionella sjuksköterskan – i relation till den akademiska sjuksköterskeutbildningen, accepterat för publicering.</p>

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är ett globalt problem och leder till omfattande patientlidande och kostnader för samhället. God handhygien är det mest grundläggande sättet att förebygga vårdrelaterade infektioner. Det ställs krav på svensk hälso- och sjukvård att vårdmiljön skall främja hälsa och vara av en god hygienisk standard. Som sjuksköterskestudent har man ett ansvar att ta till sig den kunskap som är nödvändig för sin kommande roll som sjuksköterska. Sjuksköterskestudenter upplever dock en osäkerhet på grund av att de saknar kunskap i hygienrutiner skall tillämpas. Syfte: Att belysa sjuksköterskestudenters kunskap och attityder om hygienrutiner samt faktorer som påverkar deras följsamhet. Metod: En litteraturöversikt baserad på tolv vetenskapligt granskade artiklar med kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna togs fram i databaserna Cinahl Complete och PubMed. Dessa analyserades med hjälp av Fribergs analysmetod. Resultat: Resultatet sammanfattades i fyra huvudkategorier: Kunskapsläget hos sjuksköterskestudenter, Attityder om infektionsförebyggande åtgärder, Sociala betydelser – Influenser från vårdpersonal och Organisatoriska faktorer. Författarna fann att kunskapen om hygienrutiner hos sjuksköterskestudenter var allmänt låg. Trots detta fanns en positiv attityd bland studenterna som betonade att de ville få tillräcklig kunskap och erfarenheter. De ville inte ha orsakat att någon drabbats av en vårdrelaterad infektion. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Florence Nightingales bok Notes on Nursing och begreppet vårdande. / Background: Healthcare-associated infections are a global problem and leads to sustained patient suffering and costs to society. Satisfactory hand hygiene is the most basic way to prevent health care-associated infections. The requirement for Swedish health care is to create an environment that will promote health and be of clinical hygiene standard. A nursing student has a responsibility to absorb the knowledge that is essential for their future role as a nurse. Nursing students, however, experience an uncertainty of application due to the lack of knowledge of hygiene. Aim: To elucidate nursing students’ knowledge and attitudes about hygiene routines and factors that affects their compliance. Method: A literature review based on twelve peer-reviewed articles with qualitative and quantitative design. The articles were found in the databases Cinahl Complete and PubMed. Further the articles were analysed by using the analysis method of Friberg. Results: The result was summarized in four main categories: Nursing students’ state of knowledge, Attitudes about infection prevention, Social significance - Influences from health care professionals and Organizational factors. The authors found that knowledge about hygiene routines of nursing students was generally low. Despite this, there is a positive attitude among students that emphasizes that they wanted to acquire adequate knowledge and experience. They did not want to be responsible for causing someone a healthcare-associated infection. Discussion: The results were discussed based on Florence Nightingale's book Notes on Nursing and the concept of caring.

Bakgrund: En betydande orsak till många skador och anmälningar som görs inom vården är när muntlig eller skriftlig kommunikation saknar struktur och effektivitet. Detta kan i sin tur leda till att patientsäkerheten blir lidande. SBAR är en kommunikationsmodell som används inom hälso- och sjukvården för att strukturera upp information och presentera viktig fakta på ett snabbt och effektivt sätt, vilket leder till en förbättrad patientsäkerhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad sjuksköterskestuderande hade för kunskap och kännedom om kommunikationsmodellen SBAR. Metod: Studien var en kvantitativ deskriptiv studie, där data har samlats in via en enkät som bestod av elva frågor där sju av dem besvarades med svarsalternativ, tre med öppna svarsalternativ och en med skattningsbart svar. Resultat: Resultatet av studien visade på en begränsad kunskap om SBAR modellen, endast tre deltagare kände till den av 25. De ansåg att modellen var lätt att använda, lättförståelig, effektiv och att den ökade patientsäkerheten. Slutsats: Inom sjukvården är det väldigt viktigt att kommunikationen fungerar för att undvika misstag som i sin tur kan äventyra patientsäkerheten. Därför är det angeläget att det finns en kommunikationsmodell som underlättar och strukturerar upp kommunikationen, en sådan modell är SBAR modellen. Studien indikerar på en begränsad kunskap om SBAR modellen hos de sjuksköterskestudenter som deltog i studien. / Background: A significant reason to many damages and announcements that is done within the healthcare is when verbal or written communication lacks on structure and effectiveness. This can also affect on the patient safety. SBAR is a communication model that is used in healthcare to structure information and present important facts on a fast and effective way, this will also improve on patient safety. Aim: The aim with the study was to examine what nurse students had for knowledge and understanding about the communication model SBAR. Method: The study was a quantitative descriptive study, where data have been collected through a questionnaire that consisted of eleven questions, seven of them were multiple choice, three open alternatives and one were the students had to estimate their answers. Results: The result of the study revealed a limited knowledge and understanding about the SBAR model, only three participants had knowledge and understanding of the model on a total of 25 participants. They considered that the model where easy to use, easy understandable, effective and that the model increased patient safety. Conclusion: In the health care sector, it is extremely important that there is a communication model that facilitates and organizes up communication, such a model is SBAR. The study indicates that the nurse students that participated in the study had a meager knowledge of the SBAR model.

Background:It is today estimated that the number of people living with HIV/AIDS in India is 2.5 million. Recent research has shown that stigmatizing attitudes against people living with HIV/AIDS is still present among health care personnel and nursing students. Nurses have a central role in preventing HIV/AIDS transmission and therefore education about the disease is a key factor for improving health care among the population (Durkin, 2004). Aim: The aim of the study is to investigate and describe nursing students‟ level of knowledge about HIV/AIDS and their attitudes towards people with the disease. Method: It is a descriptive quantitative study using a modified Knowledge, Attitude and Practice (KAP) questionnaire. The questionnaire contains questions about from which sources the person gains information, the level of knowledge and attitudes towards HIV/AIDS. The respondents (n=45) are nursing students attending the final year of Bachelor Science Degree of Nursing at MIOT College of Nursing in Chennai, India. Results: There are gaps in the knowledge of the students regarding HIV/AIDS. None of the students answered correctly to all 20 questions and statements on the HIV/AIDS knowledge scale. More than 10% of the students (n=5) answered incorrectly to 45% of the statements/questions. In regards to attitudes, the students tend to have high levels of empathy, but also high levels of refraining attitudes. The result indicates that most students are willing to care for people with HIV/AIDS (89%) even though refraining attitudes are present. Levels of empathic attitudes among the students tend to increase when higher level of knowledge is present. Conversely, the level of refraining attitudes tends to decrease as the level of knowledge increases. Conclusions: There are gaps in the knowledge about HIV/AIDS. The level of empathic attitudes is high, but at the same time the level of refraining attitudes is high / Bakgrund: Idag uppskattas antalet personer som lever med HIV/AIDS i Indien uppgå till 2.5 miljoner. Nyligen gjorda studier visar på att stigmatiserade attityder gentemot människor som lever med HIV/AIDS fortfarande är ett problem bland sjukvårdspersonal och sjuksköterskestudenter. Sjuksköterskor har en central roll i preventionsarbetet när det gäller HIV/AIDS och därför är utbildning om sjukdomen en nyckelfaktor för att uppnå god hälsa bland allmänheten (Durkin, 2004). Syfte: Syftet med studien är att undersöka och beskriva sjuksköterskestudenters kunskapsnivå avseende HIV/AIDS, samt deras attityder gentemot människor som lever med sjukdomen. Metod: Det är en deskriptiv kvantitativ studie och instrumentet som används är ett modifierat Knowledge, Attitude och Practice (KAP) enkät. Enkäten innehåller frågor som ger information om vilka källor respondenten får information från, kunskapsnivån och attityder gentemot HIV/AIDS. Respondenterna(n=45) är sjuksköterskestudenter som går det sista året på Bachelor Science Degree of Nursing på MIOT College of Nursing i Chennai, Indien. Resultat: Det finns luckor i studenternas kunskap när det gäller HIV/AIDS. Ingen av studenterna svarade korrekt på alla 20 frågor/påståenden på HIV/AIDS knowledge scale. Mer än 10% av studenterna (n=5) svarade inkorrekt på 45% av påståendena/frågorna. När det gäller attityder tenderade studenterna att ha höga nivåer av empati, men också höga nivåer av avståndstagande attityder. Resultatet indikerar att de flesta studenterna är villiga att vårda personer med HIV/AIDS (89%), trots närvaron av avståndstagande attityder. Nivån av empatiska attityder bland studenterna tenderar att öka i samband med högre kunskapsnivå. Omvänt tenderar nivån av avståndstagande attityder att avta i samband med högre kunskapsnivå. Slutsats: Det finns luckor i kunskapen om HIV/AIDS. Nivån av empatiska attityder är hög, men samtidigt är även nivån av avståndstagande attityder hög.