Bakgrund: Sjuksköterskeyrket har sedan 1800-talet ansetts vara passande för endast kvinnor. Så sent som på 1900-talets mitt blev det accepterat för män att utöva yrket. Forskning visar att sjuksköterskeyrket fortfarande domineras av kvinnor och präglas av fördomar och stereotypa bilder med förutfattade meningar om vem sjuksköterskan är och hur en sjuksköterska ska vara. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilken subjektsform sjuksköterskestudenter vid Uppsala Universitet använder vid benämning av sjuksköterskan i godkända examensarbeten, att analysera detta ur ett genusperspektiv samt att se om det har förändrats över tid. Metod: Deskriptiv, kvantitativ och kvalitativ metod. Resultat: I den kvantitativa analysen benämndes sjuksköterskan neutralt med yrkestitel i samtliga granskade examensarbeten. I åtta av 60 granskade examensarbeten användes benämningen “han/hon” och en neutral benämning med yrkestitel. I totalt 9 granskade examensarbeten gjorda 2009 benämndes sjuksköterskan som ”hon” och genom neutral benämning med yrkestitel, medan benämningen ”hon” aldrig användes i examensarbeten gjorda 2012. Benämningen ”han” och/eller ”hen” användes aldrig vid syftning på sjuksköterskan. I den kvalitativa analysen framkom att sjuksköterskan beskrevs som en ödmjuk, empatisk, förstående och vägledande person med kommunikativa förmågor. Slutsats: En mer könsneutral benämning på sjuksköterskan har utvecklats under de senaste åren men stereotypa bilder om vem sjuksköterskan är och hur en sjuksköterska ska vara lever omotiverat kvar. / Background: The nursing profession has since the nineteenth-century been considered suitable for women only. As late as the mid 20th -century, it became accepted for men to practice the profession. Research shows that the nursing profession still is dominated by women and characterized by prejudices and stereotypes with preconceptions of whom and what a nurse should be. Purpose: The aim of this study was to investigate which subject nursing students at Uppsala University uses in their mention of the nurse in approved candidate theses, to analyze this from a gender perspective, and to see if it has changed over time. Method: Descriptive, qualitative and quantitative method. Results: In the quantitative analysis the nurse was referred to in neutral terms and / or through title in all audited candidate theses. In eight of 60 candidate theses the term “he/she” and a neutral appellation with the title was used. In a total of nine candidate theses from 2009, the nurse was called “she” and a neutral appellation with the title, while the same appellation of “she” never was used in candidate theses made in 2012. The term “he” or/and the Swedish neutral word “hen” were never used in allusion to the nurse. The qualitative analysis showed that the nurse was described as a humble, empathetic, understanding and guiding person with communicative skills. Conclusion: A more gender-neutral term for the nurse has developed over time, but the image of the nurse lives on, unmotivated, with stereotypical notions of who and how the nurse should be.

Det föreligger ett ökat behov av placeringar inom sjuksköterskeutbildningens verksamhetsförlagda utbildning. Syftet med den här interventionsstudien är att kartlägga sjuksköterskestudenters tillfredsställelse med lärandemiljön och handledningen i två olika handledningsmodeller. Interventionsgruppen (IG) handleds i par av en handledare i en studentsal, s.k. peer learning och kontrollgruppen (KG) enligt traditionell handledningsmodell. För datainsamlingen har en validerad enkät, CLES + T (Clinical Learning Environment, Supervision and Nurse Teacher evaluation scale) använts. Data (N = 247) har samlats in från sjuksköterskestudenter i termin 3 och 4 på Ersta Sköndal högskola under tre terminer (VT 2011-Vt 2012). Resultatet visar att båda grupperna generellt är tillfredsställda med lärandemiljön och handledningen. IG upplever en större tillfredsställelse med lärandemiljön än KG. KG upplever generellt en större tillfredsställelse i relationen med handledaren och har fått individuell handledning i större utsträckning än IG. / There is an increasing need for placements in the clinical education of the nursing education. The purpose of this intervention study is to identify nursing students’ satisfaction with the learning environment and the supervision in two different supervision models. The intervention group (IG) is supervised in pairs by a tutor in a student ward, so called peer learning, and the control group (KG) is supervised according to a traditional supervision model. A validated questionnaire, CLES + T (Clinical Learning Environment, Supervision and Nurse Teacher evaluation scale) was used for data collection. Data (N = 247) were collected from nursing students in term 3 and 4 attending Ersta Sköndal högskola during three terms (spring 2011-spring 2012). The results show that both groups are generally satisfied with the learning environment and the supervision. IG is experiencing a greater satisfaction with the learning environment than KG. KG generally experience greater satisfaction in the relationship with the supervisor and received individual supervision to a greater extent than IG.

Introduktion: HIV-infektion medför en kronisk och progressiv sjukdom som, i obehandlad form, leder till en successiv försämring av immunförsvaret och utvecklandet av AIDS. Syfte: Att vid två lärosäten undersöka sjuksköterskestudenters kunskaper om HIV och inställningen till behovet av HIV-testning. Metod: En empirisk tvärsnittsstudie med deskriptiv och komparativ design med kvantitativ ansats. Genomförd som enkätstudie bland studenter vid Högskolan i Gävle och Uppsala Universitet (N=95), som studerade på sjuksköterskeprogrammets tredje år. Resultat: Majoriteten (88,4 %) angav korrekt att samlag med fler än en partner ökar risken att smittas med HIV. Tre studenter (3,2 %) angav felaktigt att det finns ett vaccin mot HIV-infektion. Nästan hälften (42,1 %) saknade kunskap om att glidmedel, tillsammans med kondom, inte minskar risken för HIV-smitta. En majoritet (78,9 %) rekommenderade ett HIV-test till en kvinna som haft oskyddat sex med en man. I studenternas motiveringar till behovet av ett HIV-test, framkom fyra kategorier; ”risk”, ”sexualvanor”, ”patientens oro” och ”ovisshet”. Konklusion: Sjuksköterskestudenterna hade relativt goda kunskaper om HIV. Däremot fanns betydande brister i vissa frågor. Sjuksköterskestudenternas inställning till HIV-testning överensstämmer relativt väl med gällande riktlinjer. Däremot finns ett behov att förändra ett förlegat riskgruppstänkande för att kunna ge patienter rådgivning i enlighet med den senaste kunskapen. / Introduction: HIV-infection is a chronic and progressive disease that, left untreated, leads to a deterioration of the immune system and the development of AIDS.  Aim: To examine nursing students´, at two universities, knowledge about HIV and their attitude towards assessing the need for a HIV-test. Method: An empirical cross-sectional study using descriptive and comparative design with a quantitative approach. Data was collected by a questionnaire among third year nursing students at the University of Gavle and Uppsala University (N=95). Result: A majority (88,4 %) answered correctly that intercourse with more than one partner increases the risk for contracting HIV. Three students (3,2 %) answered incorrectly that there is a vaccine for HIV. Nearly half of the students did not know that lubricant, combined with a condom, does not reduce the risk for contracting HIV. A majority (78,9 %) recommended a HIV-test to a woman who have had unprotected sex with a man. In analyzing the students´ explanatory statements for the need for a HIV-test, four categories emerged; “risk”, “sexual behavior”, “patients´ concern” and “not knowing”.   Conclusion: The nursing students had relatively good knowledge about HIV. However, there was a significant lack of knowledge in some questions. The nursing students´ attitudes towards HIV-testing conforms relatively well with current guidelines. However, there is a need to change an outdated way of assessing the risk for HIV-infection to be able to provide counseling to patients based on current knowledge.

Bakgrund: Globaliseringen gör att den kulturella kompetensen hos sjuksköterskan är viktig. Studier har visat att sjuksköterskestudenter som varit på internationellt utbyte och haft sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) i utland utvecklat en kulturell medvetenhet och personlig utveckling. Få studier har undersökt hur utbytet påverkat studenters professionella utveckling i rollen som sjuksköterska. Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters uppfattning om vad de lärt sig under VFU i utland som de tror har betydelse för deras framtida omvårdnadsarbete. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med en deskriptiv karaktär. Fem intervjuer genomfördes med studenter som deltagit i VFU i Indien. Därefter utfördes en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Tre övergripande kategorier: "Lärdom om sin profession", "Lärdom om sig själv" och "Lärdom om olikheter" med respektive underkategorier skapades under analysprocessen. Studenterna fick en förståelse för vad omvårdnad är och betyder för deras profession. De upplevde en personlig utveckling i form av ökad självsäkerhet, ett kritiskt förhållningssätt samt att de blev mer öppna och ödmjuka inför det som är annorlunda. Studenterna har också insett hur viktigt det är med den kulturella kompetensen. Slutsats: Lärdomarna upplevdes vara av betydelse för sjuksköterskestudenternas framtida omvårdnadsarbete, varför det är viktigt att fler studenter får möjlighet att delta i VFU utomlands. / Background: Globalization makes cultural competence important for nurses. Studies have shown that nursing students who have been on an international exchange and participated in clinical practice abroad have developed a cultural awareness and increased their personal development. Few studies have described how exchange programs have influenced the professional development in the role as a nurse. The aim of this study was to describe nursing students' view on what they think they learned during their exchange abroad and how it will influence their role as nurses. Method: this study has a qualitative approach with a descriptive character. A systematic selection was made and five interviews were conducted with students that had been on internships in India. Subsequently, a qualitative content analysis with an inductive approach was implemented. Result: Three general categories: "Learning about profession", "Learning about oneself" and "Learning about differences" and additional subcategories were created during the analysis process. The students had gotten an understanding of what nursing is and means for their work as a nurse. They also experienced a personal development in terms of growing in confidence and critical approach. The students became more open minded and humble to things that are different. They also experienced how important it is with cultural competence. Conclusions: Nursing students' view is that these lessons will influence their role as a nurse; therefore it's important that more students get the opportunity to participate in an international exchange.

Bakgrund: I Sverige har sjuksköterskeprogrammet under åren genomgått ett flertal reformer för att anpassas efter de förändrade behoven av hälso- och sjukvård. År 1993 blev sjuksköterskeutbildningen en treårig utbildning som både leder till en kandidatexamen i omvårdnad och en yrkesexamen. Detta har inneburit svårigheter för lärosätena gällande förmågan att kombinera den akademiska skolningen med den yrkesförberedande utbildningen. Tidigare gjorda studier visar att utbildningen ansetts otillräcklig i vissa avseenden vilket har lett till att sjuksköterskestudenter upplevt sig vara oförberedda inför att gå ut i arbetslivet. Syfte: Syftet är att beskriva om sjuksköterskestudenter i termin sex upplever sig förberedda inför arbetslivet som legitimerad sjuksköterska. Metod: Studien är en empirisk intervjustudie med en deskriptiv kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer med fem sjuksköterskestudenter i termin sex utgör studiens material. Data har analyserats med en manifest innehållsanalys. Resultat: Under analysprocessen framkom fem kategorier och 14 underkategorier som beskriver sjuksköterskestudenternas upplevelser av utbildningen samt av att snart gå ut i arbetslivet. Kategorierna var; Tidigare erfarenhet, Förväntningar inför arbetslivet, Upplevelsen av att vara förberedd, Styrkor i utbildningen, Svagheter och förbättringar i utbildningen. Studiens resultat visar att sjuksköterskestudenterna upplevde sig förberedda inför arbetslivet men att det finns brister i utbildningen. Klinisk betydelse: Studien är av vikt då den kan öka medvetenheten om hur utbildningen upplevts av sjuksköterskestudenter och därmed resultera i att den vidareutvecklas och förbättras. På det sättet kan sjuksköterskestudenter bli bättre förberedda inför arbetslivet och således besparas onödiga farhågor. / Background: The nurses’-education in Sweden has, over the years, undergone several reformations to adjust to the changing needs of health-care. In 1993 the nurse-education became a three-year course that leads to both a bachelor’s degree in nursing and a professional degree. This has resulted in difficulties for the universities regarding the ability to combine the academic and practical proportions. Studies have shown that the education is considered inadequate in certain aspects which have made the nursing-students feeling ill prepared for the role transition. Purpose: The purpose is to describe if the nursing-students in semester six perceive themselves prepared for the working life as a registered nurse. Method: A descriptive, qualitative approach was used. Semi-structured interviews with five nursing-students in semester six were the material for the study. Data was analyzed using a "manifest content analysis" technique. Results: Five categories and 14 subcategories emerged from the analysis, which described nursing-students' perceptions of the education and the role transition. The categories where: Previous experience, Expectations for working life, the experience of being prepared, Strengths in the education, Weaknesses and improvements in the education. The study shows that nursing-students perceived themselves prepared for working life but that there were certain shortcomings in the education. Clinical significance: The study can raise awareness of how nursing-students’ experience the education and thus result in further developments and improvements. Allowing nursing -students to be better prepared for the working life and therefore spared unnecessary apprehensions.

SAMMANFATTNING Att arbeta i svensk hälso- och sjukvård idag innebär att arbeta i en balans mellan stressiga och stimulerande arbetssituationer. I sjuksköterskors arbetsuppgifter ingår det, utöver de arbetsuppgifter som utförs inom ens verksamhet, att handleda sjuksköterskestudenter. Tidigare studier visar på att handledning kräver mycket tid och energi och kan leda till stress hos personalen. Samtidigt kan handledning vara väldigt givande för personalen då man ser studenten växa i sin yrkesroll och att handledare i och med det kan växa i sin egen yrkesroll som sjuksköterska. Omvårdnadsprocessen är en central del i sjuksköterskestudenters utbildning och framförallt i verksamhetsförlagd utbildning i termin tre under sjuksköterskeutbildningen. På en akutvårdsavdelning kan patienter som har kort förväntad vårdtid eller patienter som är i behov av extra övervakning eller kontroller vårdas. Tidigare studier som genomförts på sjuksköterskor som är verksamma inom akutsjukvård visar att handledning kräver mycket tid och energi av de som handleder. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att handleda sjuksköterskestudenter i omvårdnadsprocessen på en akutvårdsavdelning. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie där semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju respondenter från ett sjukhus i Stockholmsområdet. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier med tillhörande underkategorier. Ur dessa kategorier kunde författaren fastställa tre teman som var Förhållningssätt, Begränsningar och Möjligheter. Resultatet visade att upplevelsen av att handleda sjuksköterskestudenter i omvårdnadsprocessen på en akutvårdsavdelning kan skilja sig från handledare till handledare. Oavsett vilken vana sjuksköterskor har i rollen som handledare eller vilka strategier de skapar sig i sin handledarroll så finns det strukturella faktorer på en akutvårdsavdelning som påverkar lärandet för studenten. Det kan vara en bra miljö att möta redan tidigt under utbildningen men gentemot de lärandemål i termin tre där omvårdnadsprocessen står i centrum så upplevs akutvårdsavdelning inte som en optimal lärandemiljö. Sjuksköterskor kan trots detta uppleva att handledningen i sig kan leda till professionell utveckling i den egna yrkesrollen då handledare lär sig själv genom att lära andra. Slutsatsen är att handledande sjuksköterskor upplever att en akutvårdsavdelning inte är en optimal miljö för handledning i omvårdnadsprocessen. För att framöver kunna ta emot studenter i termin tre så finns det ett behov av att lärandemiljön anpassas mer efter studenterna och de som handleder snarare än att studenterna ska anpassa sig efter verksamheten. Det finns ett värde i att skapa en välfungerande lärandemiljö för studenten då det även leder till en professionell utveckling hos de som handleder samt en god omvårdnad för patienterna.

SAMMANFATTNING   Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) har stor betydelse för studenternas lärande och kräver samordning mellan universitet och vårdenheter. Förklaringsgrunder och problematisering av praktiskt lärande är inte lika vanligt förekommande som att studera teoretisk förståelse . Det finns behov av pedagogisk utveckling av VFU. Syfte: Syftet med denna studie var att studera sjuksköterskestudenters uppfattning om måluppfyllelse gällande hälsofrämjande arbete, vid VFU i primärvården. Metod: En deskriptiv, kvalitativ design användes med fenomenografisk ansats. Tio sjuksköterskestudenter intervjuades. Resultat: Den fenomenografiska analysen resulterade i sju kvalitativt skilda beskrivningskategorier hierarkiskt ordnade underifrån;  universitetets betydelse och handledarens betydelse därefter komplex roll som student, otydligt mål för hälsofrämjande arbete och reflektion underlättade att förstå hälsofrämjande arbete. Två beskrivningskategorier låg högst upp bristande förutsättningar för aktivt deltagande och passivt deltagande gav helhet över exempel på hälsofrämjande arbete. Slutsats: Kunskap om sjuksköterskestudenters uppfattningar, i synnerhet gällande bristande förutsättningar för aktivt deltagande i hälsofrämjande arbete samt att passivt deltagande gav helhet över att kunna ge exempel på hälsofrämjande arbete, kan vägleda universitet och yrkeshandledare i utveckling av handledning vid VFU i primärvården. / ABSTRACT   Clinical education is important for student learning and requires coordination between universities and healthcare clinics. Fundamental explanations of clinical education are not as common as the study of theoretical understanding. There is a need for pedagogical development of clinical education. Aim: The aim of this study was to explore nursing students' perception of fulfillment of objective outcomes regarding health promotion, during clinical education in primary care. Method: A descriptive, qualitative design was used with phenomenographic approach. Ten nursing students were interviewed. Results: The phenomenographic analysis resulted in seven qualitatively different categories of description hierarchically ordered from below; importance of university and importance of the nursing supervisor then complex role as a student, unclear objectives for health promotion and reflection facilitated the understanding of health promotion. Two categories of description were on the top of the hierarchy lack of opportunities for active participation and passive participation gave wholeness of examples of health promotion. Conclusion: Knowledge of nursing students' perceptions, especially regarding lack of opportunities for active participation in health promotion and that passive participation gave wholeness of examples of  health promotion, can guide universities and nursing supervisors in their development of clinical education in primary care.

Bakgrund: Universitet och högskolor har utvecklat kliniska träningscentrum (KTC) där sjuksköterskestudenterna får integrera kliniska och teoretiska kunskaper. Scenarioträningar innebär att ett antal färdigheter läggs samman till ett autentiskt patientfall och färdighetsträning innebär att lära sig tekniken eller handling med upprepningsmöjligheter. Tekniken har utvecklats i takt med att sjukvården blivit allt mer komplex. Syftet: Syftet med denna studie var att jämföra två olika inlärningsmetoder i att koppla en infusion till en perifer venkateter bland sjuksköterskestudenter. Jämförelsen var mellan färdighetsträning och en kombination av färdighetsträning och scenarioträning. Metod: Fyrtio sjuksköterskestudenter rekryterades från termin 4 och indelades i en interventionsgrupp (19 studenter) och en jämförelsegrupp (21 studenter). Interventionsgruppen fick färdighet och scenarioträning och jämförelsegruppen fick färdighetsträning i att koppla en infusion till en perifer venkateter. Yrkeshandledare utvärderade studentens färdighet och förmåga att koppla en infusion under studenternas verksamhetsförlagda utbildning. Utvärderingen skedde med hjälp av ett frågeformulär baserat på OSCE protokoll och innehöll 5 domäner. Data analyserades med Chi-2 test och Mann-Whitney U test. Statistik programmet SPSS användes för att analysera utfallet. Resultat: Inga signifikanta skillnader sågs mellan grupperna beträffande bemötande, hygien, ergonomi, vårdteknik samt dokumentation. Båda grupperna uppnådde höga resultat inom alla domänerna förutom hygien och vårdteknik. Slutsats: Scenarioträning ökade inte studenternas färdighet och förmåga i att koppla en infusion till en perifer venkateter. Båda grupperna visade att det behövs mer träning på KTC i hygien och vårdteknik.

<p>Hygien spelar en viktig roll inom hälso- och sjukvården och i arbetet att förebygga smittspridning. Nightingale är en föregångare som talade om effekterna av korrekt handhygien och ren vårdmiljö. I svensk sjuksköterskeutbildning har hygien en central del, som det diskuteras mycket kring. Hälsoorganisationer över hela världen har utarbetat olika riktlinjer kring hygienens betydelse i vården, ändå visar tidigare forskning på brister i följsamhet. Syftet med studien var att belysa sjukhusmiljön med avseende på vårdhygien vid ett sjukhus i Tanzania. En kvalitativ metod med deltagande observationer valdes. Datainsamlingen pågick under fyra veckor, där studenter från en sjuksköterskeskola observerades. Studien diskuterar möjligheter och hinder för vårdhygien, där resultatet presenteras i sju olika teman. Resultatet visar att kunskapen om vårdhygien var stor bland studenterna i Tanzania, men resurser var ett stort problem. Även om kunskap och rutiner fanns, efterföljdes dessa på varierande sätt, i den kultur och tradition som finns i Tanzania.</p> / <p>Hygiene has a very important role within healthcare and the prevention of spreading diseases. Nightingale was among the first who talked about the effect of proper hand hygiene and a clean environment. Hygiene has a central part within the education at nursing schools in Sweden and is well discussed. Healthcare organizations all over the world have developed different guidelines about the importance of hygiene within healthcare, but research still indicates poor compliance. The aim of this study was to illustrate hygiene within healthcare at a hospital in Tanzania. A qualitative method with an observational study was chosen. The data collection was made during four weeks, observing students from a nursing school in Tanzania. This study discusses the potentials and the disadvantages of hygiene within healthcare. The result is presented in seven different themes and indicates good knowledge about hygiene among the Tanzanian students, but poor resources and lack of supplies caused a big problem. It appeared that the healthcare and how the hygiene was managed within the culture and tradition, which existed in Tanzania, have differences even though knowledge and routines exists.</p>

Bakgrund: Tobak är den enskilt största livsstilsfaktorn som leder till ohälsa. Att tobak är skadligt och leder till flertalet svåra sjukdomar är idag känt bland de flesta. Trots detta röker fortfarande 10% av Sveriges befolkning och ca 800 000 snusar. Inom sjukvården röker en av tio sjuksköterskor dagligen. Sjuksköterskan ses som en nyckelperson för patienten inom tobaksprevention och bör vara en förebild. Patientens sjukhusvistelse ses därför som ett bra tillfälle att lyfta frågan om att sluta med tobak. Sjuksköterskor som röker har visats vara sämre på att ge råd och vara mindre benägna att hjälpa sina patienter att sluta röka vilket strider mot den yrkesverksamma sjuksköterskans arbetsuppgift, vilken är att främja hälsa och förebygga sjukdom. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka användandet av tobak bland sjuksköterskestudenter vid Uppsala universitet samt studenternas syn på användning av tobak som yrkesverksamma sjuksköterskor. Metod: En kvantitativ metod valdes då ett stort antal personer skulle undersökas och en studiespecifik enkät skickades ut till totalt 632 sjuksköterskestudenter. Resultat: Av studenterna använde 38% tobak. Av dessa rökte 3,1% dagligen och 12% snusade dagligen. Studenterna ansåg att sjukvårdspersonal är förebilder i hälsoförebyggande vård och sjuksköterskor som använder tobak ansågs inte vara bra förebilder. Slutsats: Den dagliga rökningen var mindre bland sjuksköterskestudenterna jämfört med tidigare undersökningar gjorda på sjuksköterskor. Studenterna såg sjuksköterskor som förebilder för patienten inom hälsa och anser att sjukvårdspersonal bör värna om sin egen hälsa och inte bruka tobak. Det sågs en skillnad mellan studenterna som använde tobak och de som inte använde tobak.  Studenterna som inte använde tobak ansåg att en sjuksköterska som använder tobak inte är en bra förebild för patienterna och de ansågs vara mindre benägen att hjälpa patienterna att sluta med tobak. Medan de studenter som använde tobak ansåg oftare att detta inte hade någon betydelse för vården. Men de studenter som rökte planerade ändå att sluta tills de skulle ta sin examen. / Background: Tobacco is the single largest lifestyle factor leading to a bad health. That smoking is harmful and leads to many serious diseases are known among most people. Despite this 10% of the Swedish population and about one out of ten nurses at the hospital still smoke daily. Nurses are supposed to be role models and play a key role in tobacco use prevention. The patient’s time at the hospital is therefore seen as a good opportunity to raise the question about tobacco cessation. Nurses who smoke are proven to be less likely to provide advice and help these patients stop using tobacco, which is opposing the nurses tasks, to promote health and to prevent illness Aim: The purpose of this study was to investigate the use of tobacco among the nursing students at Uppsala university and the students opinion about the use of tobacco as professional nurses. Method: A quantitative method was chosen because of the large number of people that would be examined and as study specific questionnaire was sent out to a total of 632 nursing students. Results: In total 38% of students used tobacco. Among those, 3.1% were daily smokers and 12%used Swedish snus. The students considered nurses as role models for the patient in health. Nurses who used tobacco were seen as poor role models. Conclusion: The daily smoking is declining among the nursing students compared to previous studies on nurses. The students considered nurses as role models for the patients in health and they believe that hospital workers should care about their own health and not use tobacco. A difference was found between the students who used tobacco and those who did not use tobacco. The students who did not use tobacco considered that a nurse who uses tobacco is not a good role model and for the patients and are considered as not as good in giving tobacco cessation advice. The students who used tobacco thought more often that the nurses use of tobacco did not matter for the care he or she gives. At the same time the students who smoke still plan to quit smoking before graduation.