Sexuell hälsa definieras som ett tillstånd av totalt välbefinnande i relation till ens sexualitet. Ett holistiskt vårdperspektiv innefattar alla patientens omvårdnadsbehov och ställer därför krav på sjuksköterskans attityder kring sexualitet. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskestudenters attityder till samtal kring sexualitet och sexuell hälsa med patienter. Metoden var en kvantitativ enkätundersökning efter deskriptiv modell. Resultatet visade att sjuksköterskestudenternas attityder kunde delas upp i ett flertal barriärer och förutsättningar inför samtal om sexualitet och sexuell hälsa med patienter. Den största barriären var att sjuksköterskestudenterna inte trodde att patienterna förväntade sig att sjuksköterskan skall fråga om sexuella bekymmer. Förutsättningarna var att de ansåg att de hade förståelse för hur sjukdomar och behandlingar påverkar patienters sexualitet och att det var sjuksköterskans ansvar att öppna upp för samtal om sexuell hälsa. En majoritet av sjuksköterskestudenterna ansåg att utbildningen inte förberett dem inför samtal om sexualitet och sexuell hälsa. Slutsatsen var att sjuksköterskeutbildningen bör värna om alla delar i det holistiska omvårdnadsperspektivet, så att framtidens sjuksköterskor känner sig redo att möta patienten och alla dennes omvårdnadsbehov. / Sexual health is defined as a state of complete well-being in relation to one’s sexuality. A holistic perspective on healthcare includes all of the patient’s healthcare needs thus making big demands on nurses’ attitude regarding sexuality. The aim of this study was to examine nursing students’ attitudes to addressing patients’ sexuality. The method used was a quantitative survey based on a descriptive model. The results showed that students’ attitudes could be divided into several positive tendencies and barriers to addressing patients’ sexuality. The highest-ranking barrier was that the nursing students did not believe that patients expected the nurse to ask about sexual concerns. The positive tendencies were that they felt they had an understanding about how diseases and treatments affect patients’ sexuality and that it was the nurse’s responsibility to open up for addressing sexual health. A majority of the nursing students agreed that the education had not prepared them for addressing sexual health. The conclusion made was; more education is needed in order to cater for all parts in the holistic nursing so that future students feel ready to meet patients and all their needs.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett vanligt vård- och omvårdnadsproblem, ändå har sjuksköterskor en negativ inställning till och känner rädsla inför personer med psykisk ohälsa. Då sjuksköterskestudenter fick utökad utbildning inom ämnet psykiatri blev synsättet statistiskt sätt mer positivt. Det saknas forskning om vilken syn studenterna själva upplever att de har på patienter med psykisk ohälsa samt om den ändras under sjuksköterskeutbildningens gång. Syfte: Studiens syfte var att utforska sjuksköterskestudenters syn på patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård och omvårdnad, före och efter sin teoretiska och verksamhetsförlagda utbildning. Metod: En empirisk, utforskande studie med kvalitativ ansats genomfördes genom att hålla 2 fokusgruppdiskussioner. En modifierad latent innehållsanalys användes. Steg 1-5 behandlade diskussionernas material separat och steg 6 satte deras analysfynd i relation till varandra. Resultat: Analysen gav 4 kategorier: Öppna sig för den andre, Valet och kvalet, Gränslöst engagemang och Balans mellan förmåga och vilja. Slutsats: Analysfynden, förklarade med begreppet människosyn, visade att sjuksköterskestudenterna har en vilja att öppna sig för den andre samtidigt som de är i valet och kvalet om de ska följa samhällets normer eller sin egen vilja. Studenterna som är i början av sin utbildning visar ett gränslöst engagemang medan sjätte terminens studenter, som beskriver samma vilja, har insett sina begränsningar under utbildningen och utvecklat balans mellan förmåga och vilja. Främst genomsyras analysfynden av altruism och helhetssyn som utvecklats från att se enbart hela patienten till att inkludera samtliga resurser runtomkring. Klinisk betydelse: Studiens resultat kan bidra till sjuksköterskestudenters ökade intresse för patienter med psykisk ohälsa. / Background: Mental illness is a common nursing and caring problem and yet nurses have a negative attitude and fear against people with mental illness. Nursing students who gains additional education within psychiatry statistically gets a more positive attitude. There is a lack of research about which view of these patients the nursing students’ experience they have and if they feel it changes during the education. Purpose: The purpose of the study was to explore nursing students’ view of patients with mental illness within somatic nursing and caring, before and after their theoretical and practical education. Method: An empirical, exploring study was conducted with a qualitative approach by having 2 focus groups discussions. A modified latent content analysis was conducted. Stage 1-5 handled the discussions’ material separately, and stage 6 put their findings in relation to each other. Results: The analysis resulted in 4 categories: Open up to the other, Choice and anguish, Limitless involvement and Balance between ability and willingness. Conclusion: The findings, explained with the term view of man, showed that the nursing students’ have a wish to open up to the other at the same time as they are in choice and anguish if they shall follow the norms set by society or their own will. The students who are in the beginning of their education show limitless involvement while the sixth term’s students, who describes the same will, have realized their limitations during the education and have evolved a balance between ability and willingness. Uppermost the findings were lit by altruism and holism which evolved from only seeing the whole patient to include all surrounding means. Clinical meaning: The results of the study may contribute to nursing students’ increased interest for patients with mental illness.

Bakgrund: Under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) ska sjuksköterskestudenter lära sig att vårda med stöd av sin handledare. Inom samtliga vårdverksamheter sker möten mellan patienter och sjuksköterskestudenter och under denna tid förväntas studenter erbjuda patienter god vård. Patienters upplevelser av att vårdas av sjuksköterskestudenter är av betydelse för att belysa aspekter som är viktiga för vårdandet utifrån patienters perspektiv. Genom att belysa dessa aspekter kan området studeras och bidra till främjandet av en god vård. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att vårdas av sjuksköterskestudenter. Metod: Kvalitativ systematisk litteraturstudie med tillämpning av beskrivande syntes av 10 artiklar. Resultat: Två teman identifierades; Det trygga vårdandet samt Att skapa en ömsesidig vårdrelation, med sammanlagt fyra tillhörande subteman. Slutsats: Patienter upplever både positiva och negativa upplevelser av att bli vårdade av sjuksköterskestudenter, dock övervägande positiva. Positivt för patienters välbefinnande är när sjuksköterskestudenter bidrar med trygghet och genuin vilja att lära känna patienter, vilket vidare skapar förutsättningar för vårdrelationer och kunskapsutbyten. Negativa upplevelser kan kopplas till otrygghet och brist i kommunikation vilket bidrar till känslor av oro, rädsla och otrygghet. Patienters upplevelser speglar det lagar, styrdokument och vårdvetenskaplig forskning redogör för som god vård.

Bakgrund: Sjuksköterskestudenter integrerar teori och praktiska moment med stöd av sjuksköterskor under verksamhetsförlagd utbildning. Vårdandets konst är en process som kräver ständig reflektion för att se och vårda patienters problem och behov. Sjuksköterskestudenter ska vårda ur ett humanistiskt förhållningssätt och vårda patientsäkert för att stödja patienters vårdprocess. Målet för sjuksköterskestudenter är att visa teoretiska och praktiska färdigheter som krävs för en legitimerad sjuksköterska för att få sjuksköterskeexamen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskestudenters erfarenheter av att vårda patienter under verksamhetsförlagd utbildning. Metod: En litteraturstudie med beskrivande syntes baserad på 14 vårdvetenskapliga artiklar. Resultat: Sjuksköterskestudenter skapade nya erfarenheter av att vårda patienter under den verksamhetsförlagda utbildningen. När sjuksköterskestudenter vårdade patienter ur ett humanistiskt förhållningssätt skapades det en vårdande relation. Den vårdande relationen missgynnades om sjuksköterskestudenter var osäkra i vårdandet. De handledande sjuksköterskor vägledde sjuksköterskestudenter för att överbrygga det teoretiska och praktiska kunskaperna. Vissa sjuksköterskestudenter missgynnades däremot i inlärningsprocessen av handledande sjuksköterskor när deras kunskaper ifrågasattes. Slutsats: Sjuksköterskestudenters erfarenheter utspelades olika under den verksamhetsförlagda utbildningen beroende på vart den ägde rum. Handledning från sjuksköterskor erhöll en avgörande roll för sjuksköterskestudenter i erfarenhetsinlärningen av att vårda patienter. Integreringen av de teoretiska och praktiska momenten var intensivt och sjuksköterskestudenter utvecklades i rollen som blivande sjuksköterskor. / Background: Nursing students integrate theory and practical training with the support of nurses during clinical practice. The art of caring is a process that needs constant reflection to see and care for patients problems and needs. Nursing students must follow a humanistic and a patient safety approach to support the caring process for patients. The goal for nursing students is to show theoretical and practical skills that are required for registered nurses to obtain a nursing degree. Aim: To describe nursing students' experience of caring during their clinical practice. Method: A literature study with descriptive synthesis based on 14 caring science articles. Result: Nursing students gained new experiences of caring for patients during the clinical practice. When nursing students cared for patients with a humanistic approach, they created a caring relationship. The caring relationship was lacking when the nursing students felt insecure of caring for the patients. The registered nurses’ guidance the nursing students to handle theoretical and practical knowledge. Some of the nursing students were disadvantaged in their learning process of the registered nurses and started to question themselves. Conclusion: Nursing students' experiences played out differently during the clinical practice depending where it took place. The guidance from the registered nurses played a crucial role in the experiential learning for the nursing students of caring for the patients. The integration of the theoretical and practical moments was intense, and the nursing students developed their role as future nurses.

Bakgrund: HBV och HCV tillhör gruppen blodburna smittor, och är ett världshälsoproblem. Enligt smittskyddslagen klassas de som allmänfarliga sjukdomar, och det finns även kliniska riktlinjer och förhållningsregler gällande omvårdnad av dessa patienter. Att arbeta som sjuksköterska utgör en risk för att smittas av bland annat blodburna virus i vården av infekterade patienter. Vid kroniska sjukdomar förekommer ofta stigmatisering, i form av fördomar och negativt bemötande. Personer smittade med HBV och HCV är två patientgrupper som kan råka ut för detta. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka om kunskaper och attityder påverkar sjuksköterskor och sjuksköterskestuderande i vården av HBV- och HCV-patienter.Metod: En litteraturstudie där tio kvantitativa vetenskapliga artiklar valdes ut och därefter granskades, analyserades och sammanställdes.Resultat: I några av artiklarna syntes ett starkt samband mellan kunskap och attityder. Det vill säga, desto mer kunskap de hade, desto positivare attityd visades. Viljan att behandla patienter skiljdes åt beroende på hur de hade smittats med infektionen. Även trodde sig många behöva extra infektionsskydd vid omvårdnad av dessa patienter. / Background: HBV and HCV belong to the group of blood-borne infections, and are a global health problem. According to Smittskyddslagen they are both classified as diseases generally known to be dangerous to the public. There are also clinical guidelines and instructions regarding the care of these patients. Working as a nurse poses a risk of contracting blood-borne viruses in the care of infected patients. People with chronic diseases are sometimes exposed to stigmatization, in the form of prejudices and negative approaches. People infected with HBV and HCV are two groups of patients who may experience this.Aim: The aim of this study is to investigate whether knowledge and attitudes are affecting nurses and nursing students in the care of HBV and HCV patients.Method: A literature review where ten quantitative scientific articles were selected, reviewed, analyzed and summarized.Results: In some of the articles a strong correlation between knowledge and attitudes appeared. That is, the more the knowledgeable they were, the more positive attitudes they showed. The desire to treat patients could be differentiated, depending on how the patients had contracted the infection. Several nurses and nursing students thought it was necessary to use extra infection control, for example double gloves, when caring for these patients.

Verksamhetsförlagd utbildning utgör en stor del av sjuksköterskeprogrammet. Studenten ska tillämpa och integrera sina teoretiska kunskaper samt öva upp praktiska färdigheter under den verksamhetsförlagda utbildningen. Handledning av sjuksköterskestudenter ingår i sjuksköterskan kompetensområde enligt Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskestuderandes erfarenheter av handledning under verksamhetsförlagd utbildning under sista terminen av sjuksköterskeprogrammet. Fokus var på kommunikationen mellan handledare och student, relationen mellan handledare och student samt integrationen av teori i praktiken. Studien var en kvalitativ intervjustudie. Sex stycken sjuksköterskestuderande som går sista terminen intervjuades från en högskola i södra Sverige. Resultatet analyserades med kvalitativ innehållsanalys på en manifest nivå enligt Granheims och Lundmans modell med en deduktiv induktiv ansats. I studien framkom subkategorierna öppenhet, lyhördhet och feedback under huvudkategorin kommunikation mellan handledare och student. Engagemang och ansvar uppstod som subkategorier till huvudkategorin relation mellan handledare och student. Under huvudkategorin integration av teori i praktiken genererades subkategorierna handledningsteknik samt utvärdering och bedömning. Handledningen påverkade studenterna både positivt och negativt. Studenterna upplevde skillnad mellan handledningen under korta placeringar och basplaceringen. / Clinical placements are a major part of the education of future nurses. The students should apply and integrate their theoretical knowledge and practice on their practical skills during the clinical placements. Preceptoring nurse students is a part of nurses' responsibilities. The aim of the study was to investigate nursing students' experiences of preceptorship during clinical training during the last semester of the nursing program. The emphasis was on communication between mentor and student, the relationship between mentor and student, and the integration of theory into practice. The study was a qualitative interview study. Six nurse students during their final semester were interviewed at a university in Southern Sweden. Granheim and Lundman’s model of qualitative content analysis was used to analyze the results at a manifest level with a deductive inductive approach. The subcategories openness, perceptiveness and feedback were revealed under the main category communication between preceptor and student. Commitment and responsibility emerged as subcategories to the main category of relationship between mentor and student. The main category integration of theory into practice generated the subcategories precepting techniques and evaluation and assessment. The preceptorship affected students both positively and negatively. The students experienced a difference of preceptorship between the shorter clinical placements and the longer placement.

Forsberg, A & Kjällquist-Petrisi, A. Studenters attityder gentemot personer med Hepatit C. Empirisk undersökning om sjuksköterske- och socionomstuderandes attityder. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Utbildningsområde, Hälsa och Samhälle, 2007. Diskriminering och stigmatisering är mångfacetterad och sker inom många olika områden. Fördomar är ofta ett resultat av fobier och attityder gentemot personer med Hepatit C. De kan även vara kopplade till kunskapsnivån hos vårdgivarna. Tidigare forskning har visat att personer med Hepatit C har bemötts på ett diskriminerande sätt. Denna studies syfte var att undersöka sjuksköterske- och socionomstuderandes attityder gentemot personer med Hepatit C. Frågeställningen löd:Vilka attityder har sjuksköterskestuderande respektive socionomstuderande i början av sin utbildning? Av 167 utlämnade enkäter besvarades 162 , resultatet av dessa visade i stort sett att attityderna gentemot personer med Hepatit C var positiva. Kunskapen om smittvägar var högre, om man kände någon med Hepatit C, men att erfarenhet inte var avgörande för en positiv eller negativ attityd. Trots den generellt positiva attityden, fanns det en rädsla att, efter kontakt med Hepatit C smittad person, utsätta familj och vänner för smitta. Denna empirirska enkätstudie har genomförts på ett kvantitativt deskriptivt sätt. / Forsberg, A & Kjällquist-Petrisi, A. Students´ attitudes towards persons with Hepatitis C. Empirical investigation concerning the attitudes of students within nursing and social works. Degree project, 10 credit points. Malmö University, Faculty of Health and Society, Department of Nursing and Caring science, 2007. Discrimination and stigmatization have many faces and occur in many different places. Attitudes towards persons with Hepatitis C is a common result of bias, but could also be connected with the level of professional education and experience. Previous research shows that persons with Hepatitis C have been treated in a discriminating manner. The aim of this study was to investigate the attitudes of students towards persons with Hepatitis C. The population consisted of students of nursing and social work. The question asked was: What attitudes do these students, in the beginning of their education, have towards persons with Hepatitis C? Of 167 questionnaires 162 were filled in and according to the results the general attitude towards Hepatitis C infected persons was positive. The knowledge about transmission of the virus was higher in responders who personally knew someone with Hepatitis C but this was not a decisive factor in the general attitude towards Hepatitis C infected persons. Despite the generally positive attitudes towards infected persons there was a fear that working or socialising with an infected person could lead to possible transmission to family and friends. This empirical study was based on the quantitative result of a questionnaire.

Bakgrund. Trycksår är ett ofta förekommande sår och den näst dyraste vårdskadan inom svensk slutenvård. Den årliga kostnaden för trycksår i Sverige är mellan 2-8 miljarder svenska kronor. Tidigare studier uppmärksammar att sjuksköterskor ofta har bristfälliga kunskaper om trycksår och att detta till viss mån skulle kunna bero på brister i sjuksköterskeutbildningen. Syfte. Studiens syfte var att undersöka hur sjuksköterskestudenter i termin sex skattade den erhållna utbildning och om de ansåg sig vara förberedda på att utföra bedömning och behandling av trycksår. Metod. En komparativ enkätstudie riktad mot sjuksköterskestudenter i termin sex utförd på två lärosäten i södra Sverige. Resultatet. Totalt medverkade 106 studenter i studien. Sammantaget uppgav ca 60 % av studenterna att de kände sig mycket/ganska förberedda inför att bedöma och behandla trycksår. Störst osäkerhet kunde ses gällande val av omläggningsmaterial och upprensning av trycksår. En övervägande andel av sjuksköterskestudenter, på båda lärosätena, ansåg att den erhållna utbildningen i mycket/ganska liten utsträckning givit kunskaper och färdigheter om bedömning och behandling av trycksår. Den vanligaste metoden som sjuksköterskestudenterna hade för avsikt att använda, som legitimerade sjuksköterskor, för att uppdatera sina kunskaper var att söka i Vårdhandboken och den minst vanliga var att läsa vetenskapliga artiklar. Konklusion. Fler övningstillfällen i klinisk läromiljö och under verksamhetsförlagd utbildning skulle kunna gynna inlärningen av praktiska färdigheter. Evidensbaserad omvårdnad behöver ta större plats när sjuksköterskestudenter uppdaterar sina kunskaper om trycksår. / Background. Pressure ulcer is a common wound and the second most expensive injury during care within Swedish inpatient care. The annual cost of pressure ulcer in Sweden is between 2-8 billion Swedish Kronor. Previous studies note that nurses often have inadequate knowledge about pressure ulcers and that this to some extent could be due to inefficiency in the education of nurses’. Aim. The aim of the study was to explore how student nurses’ valued the obtained education and whether they considered themselves to be prepared to assess and treat pressure ulcers. Method. A comparative survey directed towards term six student nurses’, conducted in two universities in southern Sweden. Result. A total of 106 students participated in the study. Overall about 60 % of the students reported that they felt very/fairly prepared to assess and treat pressure ulcers. The biggest uncertainty could be seen regarding the choice of dressing materials and debridement of pressure ulcers. A majority of student nurses’, at both universities, held that the obtained education had provided knowledge and skills in very/fairly small extent when it came to the assessment and treatment of pressure ulcers. The most common method that student nurses’ intended to use, as registered nurses’, to update their knowledge and skills was to search Vårdhandboken and the least common method was to read scientific articles. Conclusion. More exercises in clinical learning environment and during clinical training could benefit student nurses’ learning of practical skills. Evidence-based treatment aught to take a bigger role when nursing students update their knowledge on pressure ulcers.

Bakgrund: Palliativ vård innebär den lindrande och stödjande vård som ges till patienter när kurativ vård inte längre är effektiv. Kommunikation mellan sjuksköterska och patient är en av den palliativa vårdens fyra hörnstenar och utgör en betydande del av omvårdnaden kring dessa patienter. Kommunikationen kan involvera svåra besked, emotionella och existentiella frågor samt tragiska sanningar. Syfte: Att undersöka hur blivande och legitimerade sjuksköterskor kan utbildas för kommunikation med patienter som vårdas palliativt. Metod: Litteraturstudie med viss systematik. Artikelsökning utfördes i två databaser. Artiklar som resultatet baseras på har granskats, bedömts och summerats i en matris. Resultat: Utbildningsmetoder för blivande och legitimerade sjuksköterskor i kommunikation med patienter som vårdas palliativt presenteras som fem huvudteman; narrativ undervisning, aktiverande undervisning, patientnära undervisning, elektronisk undervisning och återkopplande undervisning. Med huvudtemana följer 12 underliggande underteman. Konklusion: Denna litteraturstudie konstaterar behov av ytterligare kunskap i kommunikation med patienter som vårdas palliativt, både bland blivande och legitimerade sjuksköterskor. Denna kunskapslucka kan fyllas genom olika utbildningsmetoder. / Background: Palliative care concerns the soothing and supporting care given to patients when curative care is no longer effective. Communication between nurse and patient is one of the four cornerstones in palliative care, and form a significant part of the nursing care given to these patients. This kind of communication can involve breaking bad news, emotional and existential questions as well as tragic truths. Purpose: Investigating how nursing students and registered nurses may be educated for communication with patients receiving palliative care. Method: A partial systematic literature review. Literature was searched in two databases. The articles forming the base for the result were reviewed, evaluated and summarized into a matrix. Result: Teaching methods for nursing students and registered nurses in communication with patients receiving palliative care are presented as five main themes; narrative teaching, activating teaching, patient-centered teaching, electronic teaching and teaching by feedback. With these main themes come 12 underlying sub-themes.Conclusion: This literature review establishes needs for further knowledge in communication with patients receiving palliative care, amongst both nursing students and registered nurses. These gaps of knowledge may be filled by various teaching methods.

Sjuksköterskeutbildningen har förändrats med utvecklandet av omvårdnadsvetenskap och med det har även sjuksköterskans yrkeskompetens utvecklats. Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska beskriver de kompetensområden sjuksköterskans yrkesgrund vilar på. Syftet med denna enkätstudie är att undersöka vilka uppfattningar studenter som nyligen påbörjat sjuksköterskeutbildningen har om omvårdnad och vilka aspekter i sjuksköterskans kompetensbeskrivning de anser vara viktigast. Resultatet visar att studenterna till stor del definierade omvårdnad som en hjälpande och omhändertagande aktivitet. De ansåg att de vetenskapliga och omvårdnadsteoretiska delarna var de minst viktiga i sjuksköterskans kompetensområde medan egenskaper som förmåga att kunna lyssna skattades högt. Ointresset för omvårdnadens vetenskapliga delar utgör ett problem för omvårdnadsvetenskapens fortsatta utveckling och leder till att vissa delar av Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska blir svåra att uppnå. / The nursing education has changed with the development of nursing science which means that nursing competence also has developed. The document Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska published by the National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen) describes the qualifications that registered nurses must have. The aim of the questionnaire study at hand is to examine the perceptions of nursing that nursing students hold as they first enter their education and which aspects of the nursing competence they hold as most important. The findings indicate that the students mostly define nursing as a helping and nurturing activity. They considered nursing science and theoretical models in nursing as the least important while characteristics like ability to listen was considered more important. The lack of interest in the scientific aspects of nursing constitutes a problem for the development of the nursing science as well as the nursing profession.