Bakgrund: Vård i livets slutskede strävar efter att förbättra livskvaliteten hos patienter med livshotande sjukdom och för deras anhöriga. En av sjuksköterskans viktigaste uppgifter är att vårda patienter i livets slutskede samt möta deras anhöriga. Sjuksköterskestudenter är morgondagens sjuksköterskor och därmed bör de besitta kunskap om vårdande i livets slutskede. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters erfarenheter av vårdande i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturstudie utfördes som grundades på 11 vetenskapliga artiklar. Databearbetningen resulterade i fyra kategorier: otillräcklighet vid vårdande i livets slutskede, hantering av svåra situationer vid vårdande i livets slutskede, samverkan vid vårdande i livets slutskede och okunskap om vårdande i livets slutskede. Resultat: Sjuksköterskestudenter blev känslomässigt engagerade i mötet med patienter i livets slutskede och deras anhöriga. De erfor att det fanns olika sätt att hantera de svåra situationerna som uppkom vid vårdande i livets slutskede. Det var också viktigt att skapa relationer med patienter samt inkludera anhöriga i vården. De beskrev dock kommunikationen med patienter och anhöriga som en utmaning. Sjuksköterskestudenter erfor även okunskap och att de inte hade tillräckligt med kompetens om vårdande i livets slutskede. Slutsats: Vårdande i livets slutskede väckte känslor av otillräcklighet, ensamhet och ångest hos sjuksköterskestudenter. Händelserna som uppkom vid vårdande i livet slutskede hanterades genom att vara närvarande eller genom att hålla sig på avstånd under vårdförloppet. Samverkan genom kommunikation med både patienter och anhöriga erfors av sjuksköterskestudenter som betydelsefullt. Dock erfor sjuksköterskestudenter att utbildningen inom vårdande i livets slutskede var otillräcklig. / Background: End-of-life care strives to improve the quality of life for patients with a life-threatening illness and their relatives. One of the nurses’ most important tasks are to provide care for patients at the end of their lives and for their relatives. Nursing students are tomorrows nurses, therefore they need to have knowledge about caring in end-of-life. Purpose: The purpose was to describe nursing student’s experiences of caring in end-of-life. Method: A general literature study based on 11 scientific articles. The data process resulted in four categories: insufficiency about caring in end-of-life, handling difficult situations in end-of-life, cooperation in caring in end-of- life and lack of knowledge about caring in end-of-life. Results: Nursing students became emotionally engaged when they met patients in end-of-life and their relatives. They experienced different ways to cope with the difficult situations that arose when caring in end-of-life. Nursing students also felt that it was important to establish relationships with patients as well as include the relatives in the care, they also described that communication with patients and their relatives could be challenging. However, it was also found that nursing students experienced insufficient skills and knowledge about caring in end-of-life. Conclusion: Caring in end-of-life caused feelings of insufficiency, loneliness and anxiety for the nursing students. Coping strategies included both total involvement in the care, and distancing one’s self from it. Nursing students experienced cooperation with both patients and relatives through communication as meaningful. However, nursing students experienced that the education in end-of-life care are inadequate.

Ibakgrunden framkommer det att allt fler sjuksköterskor mår allt sämre i sin profession vilket kan leda till förlamande trötthet och känslomässig utmattning.Syftetvar att beskriva sjuksköterskestudenters uppfattningar kring vilka faktorer som kan bidra till att finna kraft i vårdandet.Metoden som användes var en induktiv kvalitativ innehållsanalys där data utgjordes av intervjuer från sju deltagande sjuksköterskestudenter.Resultatet presenteras i kategorierna (1) Att kunna göra skillnad för patienten (2) Tidens möjligheter och begränsningar (3)Arbetsgruppens betydelse, med respektive underkategorier (1)Vara medlidsam och bekräftelse i mötet med patienten (2)Tid för patienten viktigt, tid för reflektion behövs och tid för återhämtning krävs (3)Känna stöd i arbetsgruppen och gemenskap i arbetsgruppen. Slutsatsen är att olika faktorer samverkar för att bidra till att finna kraft i vårdandet. Själva kraften i vårdandet verkar ligga i det utbyte av bekräftelse som uppstår i den förtroendeingivande relation i mötet med patienten. Den förtroendeingivande relationen är beroende av att sjuksköterskan innehar ett medlidsamt förhållningssätt och drivs av en vilja att kunna göra skillnad för varje enskild patient. Yttre miljöfaktorer, som tidens möjligheter och begränsningar samt arbetsgruppens betydelse är lika viktiga samverkande faktorer som bidrar till att finna kraft i vårdandet.

Studier visar att många sjuksköterskestudenter upplever sig oförberedda inför ansvaret och stressen som sjuksköterskeyrket innebär och därmed överväger att lämna yrket inom fem år. Redan under studietiden är det många sjuksköterskestudenter som upplever stress- och utmattningssymtom, vilket påverkar det psykiska välbefinnandet samt engagemang och ambition till att leverera en säker och kvalitativ vård i kommande yrkesliv. Stresshantering innebär att individen hanterar en situation på ett adaptivt sätt och inte påverkas psykiskt av den. Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka effekter en KBT (Kognitiv beteendeterapi)- baserad stresshanteringsintervention i storgrupp har på sjuksköterskestudenters resiliens, användning av copingstrategier samt livstillfredsställelse. Studien undersöker även om individens resiliens kan prediceras av livstillfredsställelse och coping. Urvalet bestod av 28 sjuksköterskestudenter på termin 2 vid Karlstad universitet. Deltagarna besvarade frågeformulär för CD-Risc som mäter individens upplevda resiliens, Brief COPE som mäter individens användning av copingstrategier samt SWLS som mäter individens livstillfredsställelse. Frågeformulären besvarades innan stresshanteringsinterventionen startade, 10 veckor senare då interventionen var slut samt tre månader senare vid ett uppföljningsmöte. Studien är ett experiment med inomgruppsdesign för att mäta både kort- och långsiktiga effekter med stresshanteringsinterventionen. Med ANOVA för beroende mätningar visades att deltagarnas resiliens, problemfokuserade coping samt livstillfredsställelse ökade under interventionen, medan den dysfunktionella minskade. Vid uppföljningen var den problemfokuserade copingen, dysfunktionella copingen och livstillfredsställelsen stabil, medan resiliensen hade minskat. Den emotionsfokuserade copingen var oförändrad under både interventionen och fram till uppföljningen. Resiliens ses som individens förmåga att anpassa sig till och övervinna motgångar och att inte påverkas psykiskt. En multipel regression med resiliens som beroende variabel och livstillfredsställelse och copingstrategi som prediktorer beräknades. Regressionen visade att livstillfredsställelsen är en prediktor för resiliensen, medan copingen inte visades vara prediktorer för deltagarens resiliens. Studiens resultat visar att en KBT-baserad stresshanteringsintervention i grupp har effekt på sjuksköterskestudenters stresshanteringsförmåga. / Studies show that many nursing students feel unprepared for the responsibility and stress that the nursing profession implies and thus consider leaving the profession within five years. During the study period, there are many nursing students experiencing stress and fatigue symptoms, affecting mental well-being as well as commitment and ambition to deliver safe and qualitative care in the forthcoming professional life. Stress management means that the individual manages a situation in an adaptive manner and is not psychologically affected by it. The aim of the present study is to investigate the effects of a CBT (Cognitive Behavioral Therapy) - based stress management intervention in group on the resilience of nursing students, the use of coping strategies and the satisfaction of life. The study also investigates whether the resilience can be predicted by life satisfaction and coping. The selection consisted of 28 nursing students at Term 2 at Karlstad University. Participants responded questionnaires for CD-Risc, which measure the individual's experienced resilience, Brief COPE, which measures the individual's use of coping strategies and SWLS that measure the individual's life satisfaction. The questionnaires were responded before the stress management intervention started, 10 weeks later when the intervention was over and three months later at a follow-up meeting. The study is an experiment and within-group design to measure both short and long term effects with the stress management intervention. ANOVA for dependent measurements showed that participants' resilience, problem-focused coping and life satisfaction increased during intervention while dysfunctional decreased. In the follow-up, problem-focused coping, dysfunctional coping and life satisfaction were stable, while resilience had diminished. The emotion-focused coping was unchanged during both the intervention and the follow-up. Resilience is seen as the individual's ability to adapt to and overcome adversities and not to be psychologically affected. Multiple regression with resilience as dependent variable and life satisfaction and coping strategy as predictors were calculated. The regression showed that life satisfaction is a predictor of resilience, while coping was not shown to be predictors for the participant's resilience. The study's results show that a KBT-based stress management intervention in a group has an impact on nursing students' stress management ability.

Bakgrund: Sjuksköterskan ska främja och återställa hälsa genom bland annat uppmuntran till sunda levnadsvanor genom rådgivande hälsosamtal. En av de levnadsvanor som bidrar till för tidig död är otillräcklig fysisk aktivitet, vilken står för 5,5% av sjukdomsbördan i Europa. För att sjuksköterskan ska kunna bedriva god vård och hälsofrämjande omvårdnad bör även sjuksköterskan ha sunda levnadsvanor och god hälsa. Syfte: Undersöka sjuksköterskestudenters sunda levnadsvanor med fokus på fysisk aktivitet samt deras inställning till det hälsofrämjande arbetet gällande fysisk aktivitet med målet att upprätthålla god hälsa. Metod: Enkätstudie av tvärsnittstyp med kvantitativ ansats baserad på en egenkonstruerad enkät. Urvalet bestod av sjuksköterskestudenter på ett lärosäte i södra Sverige och resultatet bygger på de 44 studenter som valde att svara på enkäten. Resultat: Resultatet presenteras med kategorierna BMI-fördelning, Hälsosam och sund livsstil, Hälsofrämjande arbete och Fysisk aktivitet. Cirka två tredjedelar av respondenterna hade enligt BMI normalvikt och majoriteten uppfyllde rekommendationer för deltagande i fysisk aktivitet. Respondenterna hade positiv inställning till sin egen livsstil och hur viktigt det är att leva ett hälsosamt och sunt liv. Drygt fyra femtedelar av respondenterna ansåg att Hälso- och sjukvården i hög/mycket hög utsträckning bör ställa krav på befolkningen gällande regelbunden fysisk aktivitet. Endast fyra respondenter ansåg att hälsosamtal inte är självklart vid kontakt med Hälso- och sjukvård. Majoriteten av respondenterna ansåg att de i hög utsträckning hade förmåga att föra ett hälsosamtal om fysisk aktivitet. Slutsats: Inställningen av hälsosam och sund livsstil speglas inte i sjuksköterskestudenternas BMI utan i deltagande i fysisk aktivitet. Fortsatta studier om sambandet mellan BMI och andra levnadsvanor hade bidragit till en större förståelse för detta. Hälsosamtal ansågs inte som självklart vid kontakt med Hälso- och sjukvården för alla sjuksköterskestudenter och inte heller att det var Hälso- och sjukvårdens angelägenhet att ställa krav på befolkningens hälsosamma liv. Då detta är en del av Hälso- och sjukvårdens skyldigheter bör mer konkreta studier om det faktiska utövandet göras för kartläggning av om de personliga åsikterna påverkar det hälsofrämjande arbetet.

Transgender people still face various types of discrimination, threat and violence on a global level. Even though the work against this societal problem proceeds in Sweden, studies have shown that transgender people often feel disrespected and discriminated within the health care context. This study aims to find a deeper understanding of discrimination against transgender people within the Swedish health care system, by analyzing and interpreting the stories of nursing students on the treatment of transgender people. In addition to this, the study aims to understand which social norms and values that are taught to the students in relation to discrimination against transgender people, and how the students relate and present themselves in relation to the social norms and values.  In order to analyze the results of the study various theories and concepts are being used, such as queer theory, new institutionalism, stigma and Goffman’s dramaturgical perspective. The study is based on semi-structured interviews with eight nursing students, studying semester three to six at various universities in Sweden. The outcome of the study shows that three main norms and values seem to be of importance to the maintenance of institutional discrimination against transgender people within the Swedish health care system. These are the societal heteronorm, knowledge gap about transgender people, and stigmatization. The nursing students carry varying degrees of knowledge about trans gender people, but all participants seem to be open and receptive to the thought of meeting and caring for a transgender person in their future worklife.

Bakgrund: Sjuksköterskeutbildningen formar studenterna inför sin framtida profession som legitimerad sjuksköterska. Allmän omvårdnad är ett av sjuksköterskans arbetsområden, vilket innebär omvårdnadsaktiviteter som är viktiga för patienterna. Dessa innefattar till exempel hjälp med påklädning, mobilisering, personlig hygien och matning. Vårdpersonalens attityder till den allmänna omvårdnaden kan ha en påverkan på vårdkvalitén. Syfte: Att beskriva sjuksköterskestudenters attityder till att som sjuksköterska utföra allmän omvårdnad. Metod: En induktiv empirisk studie med en kvalitativ enkät användes. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Informanterna har både positiva och negativa attityder till att utföra allmän omvårdnad i sin framtida profession. Det anses inte vara en självklarhet huruvida allmän omvårdnad egentligen tillhör sjuksköterskans profession. Informanterna har stött på situationer där sjuksköterskan inte varit delaktig i den allmänna omvårdnaden och menar att det kan bero på deras attityd till ämnet, tidsbrist eller hierarki. Konklusion: Både positiva och negativa attityder till den allmänna omvårdnaden förekommer. Det är tydligt att den allmän omvårdnaden är ett problemområde och att framtida sjuksköterskors attityder till ämnet kan påverka framtidens hälso- och sjukvård / Background: The nursing education shapes students for their future profession as a licensed nurse. Basic care is one of the nurse's areas of work, which means nursing activities that are important to patients. These include, for example, help with dressing, mobilization, personal hygiene and feeding. The attitudes of care staff towards basic care can have an impact on the quality of care. Aim: To describe nursing students' attitudes to performing basic care as a nurse. Method: An inductive empirical study with a qualitative questionnaire was used. The material was analyzed on the basis of a qualitative content analysis. Findings: The informants have both positive and negative attitudes to performing basic care in their future profession. It's not considered a matter of course whether basic care actually belongs to the nursing profession. The informants have encountered situations where the nurse hasn't been involved in the basic care and believe that it may be due to their attitude to the subject, lack of time or hierarchy. Conclusion: Both positive and negative attitudes to basic care occur. It's clear that basic care is a problem area and that future nurses' attitudes tothe subject can affect future healthcare

Bakgrund: Personcentrerad vård är ett begrepp inom svensk hälso- och sjukvård och är en av sjuksköterskans kärnkompetenser. Den verksamhetsförlagda utbildningen är en viktig del i sjuksköterskeutbildningen där studenten får tillfälle att tillgodogöra sig, praktisera och integrera teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter. Sjuksköterskestudenter upplever svårigheter med att genomföra den personcentrerade vården. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters perspektiv på personcentrerad vård under den verksamhetsförlagda utbildningen. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i två kategorier 1, Att se hela personen med underkategorierna, det personliga mötet och den vårdande relationen och 2, Vårdmiljön med underkategorierna, betydelsen av tid och den praktiska erfarenhetens betydelse. Slutsats: Sjuksköterskestudenter behöver få tillfälle att lära sig personcentrering i teorin och vägledas i hur det praktiseras i en vårdmiljö. Den verksamhetsförlagda utbildningen bidrar till att utveckla den personcentrerade vården, genom engagerade handledare och en inkluderande miljö. Det personcentrerade förhållningssätt behöver genomsyra hela utbildningen och tydliggöras utifrån olika vårdkontexter. Vidare forskning med fokus på sjuksköterskestudenters läroprocess behövs för att underlätta och möjliggöra den personcentrerade vården. / Background: Person-centered care is a concept in Swedish health care and is one of the nurse's core competencies. The clinical clerkship is an important part of the nursing education where students have the opportunity to satisfy themselves, practice and integrate theoretical knowledge and practical skills. Nursing students experience difficulties in implementing the person-centered care. Aim: The aim was to describe nursing student perspective on person-centered care during their clinical clerkship Method: A literature study based on ten qualitative scientific articles. The articles have been analyzed with a qualitative content analysis. Results: The study resulted in two categories 1, Seeing the whole person with the subcategories, the personal meeting and the caring relationship and 2, The care environment with the subcategories, the importance of time and the importance of the practical experience. Conclusion: Nursing students need the opportunity to learn person centering in theory and be guided how it’s practiced in a healthcare environment. The clinical training contributes to the development of person-centered care, through committed supervisors and an inclusive environment. This approach needs to permeate the entire education and be clarified based on different care contexts. Further research with a focus on the learning process of nursing students is needed to facilitate and enable person-centered care.

Bakgrund. Sedan 1980-talet har förekomsten av fetma tredubblats hos den vuxna befolkningen i Sverige och över en miljon vuxna personer lider av fetma. Stigmatisering och fördomar gentemot fetma har påvisats i flera domäner, bland annat i sjukvården, vilket indikerar att sjuksköterskan bör ha rätt attityd för att förhindra att stigmatisering uppstår. Syfte. Syftet var att belysa sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder gentemot patienter med fetma. Metod. Integrativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Artiklar av kvalitativ, kvantitativ och mixad design inkluderades och 14 vetenskapliga artiklar valdes ut till resultatet. Resultat. Fördomar och negativa attityder mot patienter med fetma fanns bland sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter. Sjuksköterskestudenterna hade positiva attityder i större utsträckning än sjuksköterskorna. Flera faktorer kunde påverka attityderna, bland annat brist på lämplig utrustning, arbetslivserfarenhet och fetmans orsak. Diskussion. Sjuksköterskornas dömande attityder ansågs påverka kvaliteten på omvårdnaden. Sjuksköterskornas negativa attityder påverkades av fördomar som baserades på tidigare negativa erfarenheter och utmaningar. Sjuksköterskestudenternas negativa attityder berodde i huvudsak på bristande kunskap och efter intervention sågs det en signifikant förbättring av attityderna. Slutsats. Genom att tillämpa ett professionellt förhållningssätt, arbeta efter personcentrerad omvårdnad och ta stöd av Sigrídur Halldórsdóttirs omvårdnadsteori vid mötet med patienten, kan sjuksköterskan motverka negativa attityder gentemot patienter med fetma. Intervention och utbildning sågs som väsentligt för både sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter då brist på kunskap förelåg. / <p>Examinationsdatum: 2020-11-04</p>

Bakgrund: Antalet personer med fetma ökar i Sverige. Fetma ökar risken för flera sjukdomar. Forskning kring hur patienter med fetma bemöts inom vården är bristfällig i Sverige. Syfte: att beskriva attityder och bemötandet av patienter med fetma inom hälso- och sjukvården, utifrån sjuksköterskestudenters upplevelser. Metod: Deskriptiv och empirisk med en kvalitativ ansats. Studien genomfördes på sjuksköterskestudenter som fick svara skriftligt på en öppen fråga. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre teman: Profession, personalens egna attityder samt utförande av vård. Många gånger pratades det bakom patientens rygg och det fanns ett tabu kring fetman. Sjukvårdspersonalen hade en negativ inställning till patienten, skuld för fetman lades på individen och de sågs som en ökad vårdtyngd. Det fanns inom vården en avsaknad av resurser för patienter med fetma. Patienterna fick även enligt sjuksköterskestudenternas upplevelser behovsanpassad vård. Slutsats: Bemötandet av patienter med fetma var enligt sjuksköterskestudenters upplevelser både positivt och negativ. Bemötandet speglades av vårdpersonalens egna värderingar, ofta negativa. Vårdpersonalen bör tolka patienten utifrån dennes kontext och lämna sin egen förförståelse utanför. För att fetma inte ska bli tabu bör sjuksköterskan fokusera på att samtala med patienten och lägga tyngdpunkten på patientens upplevelse snarare än diagnosen. Uppfylls detta kan patientens omvårdnadsbehov tillgodoses och patienten känner förtroende för sjuksköterskan. / Background: The rate of obesity is increasing in the Swedish population. Research about how obese patients are met in the Swedish health care system is lacking. The aim of this study was to describe the communication attitudes of patients with obesity in the Swedish health care system, based on the perspectives of nursing students. Method: The study had a descriptivedesign with a qualitative approach. The study was conducted on nursing students who answered an open-ended question in writing. The data was analyzed with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in three themes: profession, the health personals attitudes and implementation of care. There was a stigma around obesity and many times th ehealth personnel talked behind the patient's back. Some off the medical staff had a negative attitude that included blaming the patient for their obesity. The obese patients were often regarded as an increased workload. Conclusions: The result revealed a complex picture of attitudes and treatment of patients with obesity. The response was reflected by the health professionals' own values, often negative. Health professionals should meet the patient from the patients' context and make their own context invisible. For that obesity should not be taboo nurse should focus on talking to the patient and to focus on the patient's experience rather than the diagnosis. In this way the patients need will be satisfied and patient will feel confidence of the nurse. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2012</p>

Sexuell hälsa definieras som ett tillstånd av totalt välbefinnande i relation till ens sexualitet. Ett holistiskt vårdperspektiv innefattar alla patientens omvårdnadsbehov och ställer därför krav på sjuksköterskans attityder kring sexualitet. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskestudenters attityder till samtal kring sexualitet och sexuell hälsa med patienter. Metoden var en kvantitativ enkätundersökning efter deskriptiv modell. Resultatet visade att sjuksköterskestudenternas attityder kunde delas upp i ett flertal barriärer och förutsättningar inför samtal om sexualitet och sexuell hälsa med patienter. Den största barriären var att sjuksköterskestudenterna inte trodde att patienterna förväntade sig att sjuksköterskan skall fråga om sexuella bekymmer. Förutsättningarna var att de ansåg att de hade förståelse för hur sjukdomar och behandlingar påverkar patienters sexualitet och att det var sjuksköterskans ansvar att öppna upp för samtal om sexuell hälsa. En majoritet av sjuksköterskestudenterna ansåg att utbildningen inte förberett dem inför samtal om sexualitet och sexuell hälsa. Slutsatsen var att sjuksköterskeutbildningen bör värna om alla delar i det holistiska omvårdnadsperspektivet, så att framtidens sjuksköterskor känner sig redo att möta patienten och alla dennes omvårdnadsbehov. / Sexual health is defined as a state of complete well-being in relation to one’s sexuality. A holistic perspective on healthcare includes all of the patient’s healthcare needs thus making big demands on nurses’ attitude regarding sexuality. The aim of this study was to examine nursing students’ attitudes to addressing patients’ sexuality. The method used was a quantitative survey based on a descriptive model. The results showed that students’ attitudes could be divided into several positive tendencies and barriers to addressing patients’ sexuality. The highest-ranking barrier was that the nursing students did not believe that patients expected the nurse to ask about sexual concerns. The positive tendencies were that they felt they had an understanding about how diseases and treatments affect patients’ sexuality and that it was the nurse’s responsibility to open up for addressing sexual health. A majority of the nursing students agreed that the education had not prepared them for addressing sexual health. The conclusion made was; more education is needed in order to cater for all parts in the holistic nursing so that future students feel ready to meet patients and all their needs.