Bakgrund: Inom sjuksköterskeyrket föreligger risk för eventuell stickskada vid hanteringen av medicinteknisk utrustning. Erhållen stickskada innebär en ökad risk för blodburen smitta, psykologiska besvär och långt gångna rädslor som riskerar att drabba sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter på livsövergripande plan.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva erfarenheter bland legitimeraade sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter som drabbats av stickskador i den kliniska verksamheten.  Metod: En litteraturstudie med kvalitativ metod genomfördes. 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats identifierades genom sökning i databaserna PubMed och Cinahl för att besvara studiens syfte. Artiklarna granskades och analyserades med hjälp av SBU:s granskningsmall vilket resulterade i två teman: Fysisk och psykosocial påverkan och påverkan på professionen.  Resultat: Studieresultatet visade att stickskador har en stor påverkan på sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters liv i sin helhet. Ångest, oro och frustration upplevdes hos deltagarna i samtliga studier. Dels på grund av rädslan att bli smittade med Hepatit B, Hepatit C eller HIV och dels på grund av bristande stöd från omgivningen men även kopplingen till socialt stigmatiserande beteenden.  Konklusion: Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter riskerar att utsättas för en stickskada i sitt vardagliga arbete. Rädslan och oron för blodsmitta och den psykosociala påverkan kan leda till en känsla av sårbarhet och tveksamhet till yrkesvalet. / Background: Within the nursing profession, there is always a risk of a possible needlestick injury when handling a medical technical equipment. Suffering a needlestick injury means an increased risk of blood-borne infections, psychological problems and far-reaching fears that risk affecting nurses and nursing students on a lifelong level.  Purpose: The purpose of this study was to describe experiences among licensed nurses and nursing students who suffer from needlestick in clinical practice. Method: A literature study with qualitative method was implemented. 11 scientific articles with a qualitative approach were identified by searching the PubMed and Cinahl databases to preserve the purpose of the study. The articles were reviewed and analyzed by using SBU's review template, which resulted in two themes: Physical and psychosocial impact and impact on the profession. Results: The study results showed that needlestick injuries have a major impact on the lives of nurses and nursing students in its entirety. Anxiety, worry and frustration were experienced by the participants in all studies. Partly because of the fear of being infected with Hepatitis B, Hepatitis C or HIV and partly because of a lack of support from the enviroment but also the connection to socially stigmatized behaviours. Conclusion: Nurses and nursing students are at risk of being exposed to blood-borne infections by needlestick injuries in their everyday work. The fear and concern about blood-borne infection and the psychosocial impact can lead to feelings of vulnerability and hesitation about the choice of profession.

Bakgrund: Sjuksköterskor möter patienter i behov av palliativ vård inom alla verksamhetsområden av hälso- och sjukvården. Att vårda patienter i livets slutskede skildrades av många sjuksköterskor som en utmaning till följd av bristande kunskap och erfarenheter. I utbildningsplanen för sjuksköterskans grundutbildning finns palliativ vård som ämne, men det implementeras på olika sätt vid olika lärosäten. Syftet med litteraturstudien var därför att belysa sjuksköterskestudenters kunskap inom palliativ vård. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats utfördes. Datainsamling genomfördes i de omvårdnadsrelevanta databaserna CINAHL och PubMed, vilket resulterade i att 11 resultatartiklar analyserades. Resultat: Genom dataanalysen framträdde två huvudkategorier: 1) Kunskapens dimensioneroch 2) Kunskap genom utbildning. Den första kategorin belyser främst sjuksköterskestudenters kunskap inom olika områden relaterade till palliativ vård. Den andra kategorien belyser främst den aktuella utbildningens inverkan på studenters kunskap, avseende pedagogiska metoder samt utbildningens utformning. Konklusion: Resultatet indikerar att sjuksköterskestudenters kunskap och den nuvarande undervisningen i palliativ vård är bristande. / Background: Nurses meet patients in need of palliative care within all areas of healthcare. Palliative care is depicted by many nurses as a challenge, because of lacking knowledge and experience. The subject exists in the nursing curriculum within the undergraduate nursing education, but it is implemented in various ways at different universities. The aim of this literature review was therefore to illuminate undergraduate nursing students’ knowledge within palliative care. Method: A general literature review with an inductive approach was conducted. The data collection was carried out in the nursing relevant databases CINAHL and PubMed, which resulted in that 11 articles were analyzed. Result: The data analysis developed two main categories: 1) Dimensions of knowledge and 2) Knowledge through education. The first category mainly describes students’ knowledge within different areas related to palliative care. The second category mainly describes the influence of the present education on students’ knowledge, regarding pedagogical methods and structure of the education. Conclusion: The result indicates that students’ knowledge and the present education are lacking.

Background: Human beings can be affected by illness that can lead to the need for care. According to previous research, student nurses experience anxiety and fear when caring for patients. Nursing students are easily affected and more sensitive to the patient's difficult health condition, which can cause suffering for patients, as the care provided is not individualized. Furthermore, student nurses feel that having a supervisor during care is important because it leads to security. However, it is important to have a good care relationship, which strengthens nursing students' self-esteem and competence. Purpose: The purpose was to describe patients' experiences of being cared for by student nurses.  Method: A descriptive literature study with ten scientific qualitative articles. Results: The results revealed two themes with four sub-themes that describe patients' experiences of being cared for by student nurses.  The first theme is: The importance of treatment, which consists of two subthemes: The importance of communication and the experience of a mutual relationship. The second theme is: experience of security which consists of two sub-themes: Being confirmed and having confidence. Conclusion: Patients appreciated the care provided by student nurses because they were careful and attentive to the patient's needs and wishes. Patients appreciated being part of the student nurses' learning process. / Bakgrund. Människan kan drabbas av sjukdom som kan leda till vårdbehov. Enligt tidigare forskning upplever sjuksköterskestudenter oro och rädsla i patienters vårdande. Sjuksköterskestudenter blir lättpåverkade och känsliga vid svåra patienter hälsotillstånd vilket kan orsakar lidande för patienter då vården som gavs är inte individanpassad. Sjuksköterskestudenter upplever att det är betydelsefullt att ha en handledare vid vårdmoment eftersom det leder till trygghet. En god vårdrelation är viktigt och stärker sjuksköterskestudenter självkänsla och kompetens. Syfte:  Var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas av sjuksköterskestudenter. Metod: En beskrivande litteraturstudie med tio vetenskapliga kvalitativa artiklar. Resultat: I resultatet framkom två teman med fyra subteman som beskriver patienters upplevelser av att vårdas av sjuksköterskestudenter. Första temat är: Betydelse av bemötande som består av två subteman: Vikten av kommunikation och upplevelse av ömsesidig relation. Andra temat är: upplevelse av trygghet som består av två subteman: Att bli bekräftad och att ha tilltro. Slutsats: Patienter uppskattade den vård som utfördes av sjuksköterskestudenter eftersom de var försiktiga och uppmärksammade på patienters behov och önskningar. Patienter uppskattade att vara en del av sjuksköterskestudenter lärandeprocess.

Bakgrunden till studien var sjuksköterskebristen i hälso- och sjukvården och det faktum att många arbetsgivare har svårt att rekrytera och behålla sjuksköterskor. Det valda perspektivet var anställningsrelationen och teorin om ”psykologiska kontrakt”; individens uppfattningar om ömsesidiga åtaganden/skyldigheter mellan anställd och arbetsgivare. (Förhands)förväntningar, influerade av signaler/information från organisationer, kan vara en grund till nyanställdas psykologiska kontrakt. I denna studie undersöktes sjuksköterskestudenters förväntningar på ömsesidiga åtaganden i en anställningsrelation, liksom hur de fick information om arbetsgivare/arbetsplatser och varför informationen var viktig. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 12 sjuksköterskestudenter från en svensk högskola, 11 var sistaårsstudenter. Analysmetoden var fenomenologisk. Två huvudteman för förväntade åtaganden framkom: sjuksköterskeprofessionen och personen. Tema tillit/förtroende framkom för hur studenterna fick viktig information om arbetsgivare/arbetsplatser, kategorierna var: direkta kontakter med organisationer/arbetsgivare, nätverk och media. Resultatet pekade på vikten av ett relationellt förhållningssätt i kompetensförsörjningen, liksom att arbetsgivare särskilt bör uppmärksamma förtroendefrågor och professionella värderingar i kontakter/kommunikation med sjuksköterskestudenter.

Bakgrund: I dagens mångkulturella värld möter sjuksköterskor personer med olika kulturella bakgrunder och sjuksköterskestudenter behöver utveckla sin transkulturella kompetens för att möta de kulturella behoven som detta medför. Transkulturell omvårdnad innebär att en persons kultur inverkar på omvårdnaden. Fenomenet är nära sammankopplat med personcentrerad vård, i vilka relationsskapande och kommunikation är betydelsefulla aspekter. Sjuksköterskeutbildningen brister i utlärningen av transkulturell omvårdnad och behöver förbättras såväl praktiskt som teoretiskt för att uppnå god omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters kompetens inom transkulturell omvårdnad. Metod:Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats utifrån elva resultatartiklar. Resultat: Databearbetningen mynnade ut i de två huvudkategorierna Sjuksköterskestudenters upplevda utmaningar under verksamhetsförlagd utbildning samt Sjuksköterskestudenters positiva upplevelser av transkulturell omvårdnad med respektive underkategori Kommunikationsutmaningar och Drivkraft att utveckla transkulturell kompetens. Konklusion: Sjuksköterskestudenter upplever sin transkulturella kompetens som bristande och möter flera utmaningar med att tillhandahålla transkulturell omvårdnad men också positiva aspekter när den tillgodoses. Transkulturell omvårdnad behöver integreras i sjuksköterskeutbildningen för att bättre förbereda studenter för arbetslivet. / Background: In today’s multicultured world nurses will meet people from different cultural backgrounds and nursing students will have to develop their transcultural competence to meet the cultural needs this leads to. Transcultural nursing means that a person’s culture affects the nursing care. The phenomenon is closely connected to personcentered care in which establishing relationships and communication are meaningful aspects. The nurse education lacks in teaching transcultural nursing and needs to improveits practical and theoretical education to attain good nursing care. Aim: The aim was to describe nursing students’ competence within transcultural nursing. Method: The study was made as a general literature review with an inductive approach from eleven result studies. Result: The data analysis ledto the two main categories Nursing students experienced challenges during clinical training education and Nursing students positive experiences of transcultural nursing with respective subcategory Communication challenges and Will to develop transcultural competence. Conclusion: Nursing students experience their transcultural competence as lacking and they meet several challenges to provide transcultural nursing but also positive aspects when it is being accommodated. Transcultural nursing needs to be integrated in the nursing education to better prepare students for working life.

Introduktion: För att kunna uppnå en god hälsa och vård för patienter är det avgörande att sjuksköterskestudenter får adekvat utbildning. Det är således av central betydelse att basala hygienrutiner lärs ut för att kunna förebygga smittöverföring och förhindra vårdrelaterade infektioner. Basala hygienrutiner innefattar handhygien, användning av arbetskläder, skyddshandskar och skyddskläder. Syfte: Att undersöka vilka kunskaper sjuksköterskestudenter upplevde att de hade gällande basala hygienrutiner, hur de upplevde utbildningen av basala hygienrutiner samt vad de uppfattade som främjande och/eller hindrande för att följa dessa rutiner under verksamhetsförlagd utbildning. Metod: En kvalitativ metod med abduktiv ansats användes. Sex individuella intervjuer med medelhög struktureringsgrad hölls med sjuksköterskestudenter från svenska lärosäten. Tematisk analys enligt Braun och Clarke (2022) användes för dataanalysen. Resultat: Syftet besvarades genom tre huvudteman. Första huvudtemat: olika kunskapsnivåer besvarade vad för kunskaper sjuksköterskestudenterna upplevde att hade gällande basala hygienrutiner och med underteman: grundläggande hygien, göra antaganden samt tillämpning av föreskriften SOSFS 2015:10. Det andra huvudtemat besvarade hur sjuksköterskestudenterna upplevde undervisningen av basala hygienrutiner med huvudtemat: strukturering av utbildning och med underteman: klinisk träningscentrum och brister. Tredje temat besvarade vad sjuksköterskestudenterna upplevde som främjande och/eller hindrande från att följa basala hygienrutiner under verksamhetsförlagd utbildning. Detta genom huvudtemat: omständigheter och med underteman: gynnsamma förhållanden samt rädslor och kritiska aspekter. Slutsats: Resultatet visade på att sjuksköterskestudenterna hade ett behov av mer utbildning gällande basala hygienrutiner och att kunskapsnivån skiljde sig mellan sjuksköterskestudenterna. Att kunskapsnivån skiljde sig riskerar att påverka patientsäkerheten negativt. Med en för låg kunskapsnivå ökar risken för att patienter utsätts för vårdrelaterade infektioner. / Introduction: In order to achieve good health and care for patients, it is crucial that nursing students receive adequate training. It is of central importance that basic hygiene routines are taught in order to prevent transmission and prevent healthcare-associated infections. Basic hygiene routines include hand hygiene, use of work clothes, protective gloves and protective clothing. Aim: To investigate nursing students’ perceived knowledge about basic hygiene routines, how they experienced the training of basic hygiene routines and what they perceived as promoting and/or hindering for following these routines during operational training. Methods: A qualitative method with an abductive approach was applied. Six individual interviews with a medium structural degree were held with nursing students from Swedish universities. Thematic analysis according to Braun and Clarke (2022) was used for the data analysis. Results: The aim was answered through three main themes. The first main theme answered what knowledge the nursing students felt they had regarding basic hygiene routines: different levels of knowledge with sub-themes: basic hygiene, making assumptions and application of the regulation SOSFS 2015:10. The second main theme answered how the nursing students experienced the teaching of basic hygiene routines with the main theme: structuring of education and with sub-themes: clinical training center and deficiencies. Third theme answered what the nursing students felt promoted and/or prevented them from following basic hygiene routines during practice-based training. This took place through the main theme: circumstances with sub-themes: favorable conditions as well as fears and critical aspects. Conclusion: The results showed that the nursing students had a need for more training regarding basic hygiene routines and that the level of knowledge differed between them. The fact that the level of knowledge differed risks affecting negatively patient safety. With insufficient knowledge the risk of being exposed to a care-related infection increases for patients.

Aim: The overall aim is to create knowledge about how nursing students’ learning in pairs can be supported in order to create prerequisites for encounters that provide caring and learning support during clinical practice. Approach and method: A reflective lifeworld research (RLR) approach founded on the epistemology of phenomenology and hermeneutics was used. Based on interviews, diary entries and observations with patients, students and supervisors, descriptive and interpretive analysis in accordance with the RLR approach was performed. Main findings: Students’ learning in pairs is based on encountering and caring for the patients together. The responsibility of caring for the patients, which is given to the students by their supervisors, is based on supportive relationships that are characterized by movements between independence and cooperation. Supporting students learning in pairs is characterized by a reflective approach focusing on learning in togetherness, where the individual student is also reached and seen, providing opportunities for developing important abilities for learning and caring. Depending on the ability to show respect and to take responsibility a more or less supportive relationship between the patients, the students and the supervisors is created within the learning space. Conclusions: Supporting students’ learning in pairs is complex due to it taking place in a caring context, where respect must be given towards the patients, the students, the supervisors and other participants who are closely connected to the learning space. Since learning in pairs affects and interweaves learning and caring environments, a reduction to either one of them, learning or caring, is not possible but instead the learning space must be understood as a whole. Optimal conditions for learning in pairs are based on dynamic movements, which require a reflective supervising approach. If these conditions are missing, there is a risk of creating both fragmented caring and learning, where the patients ́ vulnerability and safety needs to be taken into account. Keywords: caring science; clinical practice; learning space; learning support; pairs of nursing students; reflective lifeworld approach

Denna studie syftade att öka kunskap om självstigma och attityder till att söka psykologisk hjälp bland svenska sjuksköterskestudenter, med anledningen av de höga sjukskrivningstalen bland sjuksköterskor samt den pågående COVID-19 pandemin och dess medföljande negativa konsekvenser på psykisk hälsa. Studien fokuserade på sambandet mellan självstigma och attityder, samt hur de påverkas av ålder, tidigare erfarenheter av psykologisk hjälp och utbildningen. Data insamlades med självskattningsformulären Self-Stigma of Seeking Psychological Help Scale och Mental Help Seeking Attitudes Scale, som besvarades av 171 sjuksköterskestudenter vid Linnéuniversitet, Växjö. Studien visade att personer med lägre självstigma hade mer positiv attityd till hjälpsökande beteende, samt att tidigare erfarenhet av psykologisk hjälp varierade signifikant med nivå av självstigma, men inte med attityd till hjälpsökande beteende. Varken ålder eller utbildningsnivå var signifikant. Studiens resultat poängterade självstigmas betydelse i utformning av stödjande insatser för att främja hjälpsökande beteende, och behovet av fler studier inom området. / This study aimed to increase knowledge about self-stigma and attitudes to seeking psychological help among Swedish nursing students, due to the high sick leave rates among nurses and the ongoing COVID-19 pandemic and its accompanying negative consequences on mental health. The study focused on the relationship between self-stigma and attitudes, as well as how they are influenced by age, previous experiences of psychological help and education. Data were collected with the self-assessment forms Self-Stigma of Seeking Psychological Help Scale and Mental Help Seeking Attitudes Scale, which were answered by 171 nursing students at Linnaeus University, Växjö. The study showed that people with lower self-stigma had a more positive attitude towards help-seeking behavior, and that previous experience of psychological help varied significantly with the level of self-stigma, but not with an attitude towards help-seeking behavior. Neither age nor level of education were significant. The results of the study emphasized the importance of self-stigma in the design of supportive efforts to promote help-seeking behavior, and the need for more studies in the field.

Bakgrund: Omhändertagande och omsorg ses vanligen som en uppgift förkvinnor, vilket gör att rollen som sjuksköterska kan vara svår att hantera för män.Andelen män i vården har under de senaste decennierna förblivit låg. Det finnsidag en påtaglig önskan att jämna ut könsskillnaderna inom sjuksköterskeyrket.Ett viktigt steg i att attrahera män till sjuksköterskeutbildningen är att skapatilltalande miljöer för den manliga sjuksköterskestudenten.Metod: Empirisk studie med kvalitativ ansats. Som datainsamling genomfördesintervjuer. Materialet analyserades med Graneheim & Lundmans kvalitativainnehållsanalys.Syfte: Att undersöka hur manliga sjuksköterskestudenter i ett kvinnodomineratyrke upplevde bemötandet från patienter och kollegor under sinverksamhetsförlagda utbildning (VFU).Resultat: Det framkom att manliga sjuksköterskestudenter generellt upplevdebemötandet positivt från såväl patienter som kollegor. Dock lever mångatraditionella uppfattningar av att män är läkare och kvinnor sjuksköterskor kvarhos huvudsakligen patienter som gör att manliga sjuksköterskestudentersomvårdnadskompetens kan bli i ifrågasatt.Konklusion: Studien indikerar på att det goda bemötandet som manligasjuksköterskestudenter upplever är på grund av att de är eftertraktade och män blirdärför en uppskattad minoritet. De kan dock ställas inför hinder vid intimaomvårdnadssituationer på grund av sitt manliga kön. / Background: Nursing care is usually seen as a task for women, which makes thenursing role difficult to manage for men. The proportion of men in healthcareover the past decades has remained low. Today, there is a desire to even out thegender disparities in the nursing profession.An important step in obtaining men into nursing education is to create attractiveenvironments for the male nursing student.Aim: To examine how male nursing students in a female-dominated professionexperienced treatment from patients and colleagues during clinical placement.Method: An empirical study with qualitative approach. Data was collected byinterviews. The material was analyzed with Graneheim & Lundman's qualitativecontent analysis.Results: It was found that male nursing students generally felt positive about thetreatment from both patients and colleagues. However, many traditional beliefsthat men are doctors and women are nurses remain mainly with patients, whichallow male nursing students to be questioned for their nursing skills.Conclusion: The study indicates that the good treatment which male studentnurses experience is because they are sought after and therefore becomes anappreciated minority. Although they can be put to difficulties during intimatecaring situations due to their male gender.

Sjuksköterskehandledare bedömer och handleder studenter på den verksamhetsförlagda utbildningen, något som ingår i deras arbetsuppgifter. Syftet med studien var att få en djupare förståelse om vad handledare anser att en student ska ha för kunskaper, förmågor och attityder. Fokus låg på att undersöka fenomenet ur handledarens perspektiv, eftersom jag upplevde att det saknades forskning ur den synvinkeln. Studiens teoretiska referensram utgick från yrkeshabitus, ett begrepp som har utvecklats från Pierre Bourdieus begrepp habitus. Empirin inhämtades med hjälp av tio kvalitativa intervjuer, som genomfördes digitalt med sjuksköterskor som hade erfarenhet av att handleda studenter. Empirin analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och fem kategorier och 15 underkategorier skapades. Resultatet visade att handledarna ansåg det vara viktigare att studenterna uppvisade sociala och emotionella förmågor, framför praktiska och teoretiska kunskaper. De kunskaper och förmågor som framkom, överensstämde i stort med examensmålen för sjuksköterskor. Informanterna hade alla en relativt homogen bild över vad studenter bör inneha och sträva efter för dispositioner som finns i sjuksköterskans yrkeshabitus. Resultatet påvisade även oskrivna och dolda kriterier och förmågor som en student bör uppfylla, där det ansågs att för att bli rätt person för yrket behövde de socialisera sig med dessa yrkesidentiteter som finns i sjuksköterskan yrkeshabitus. Åsikter om vad en student ska kunna grundar sig inte enbart på vad de gör utan även på hur de är. / Nursing supervisors assess and supervise students on the clinical training, which is part of their work. The purpose of the study was to get a deeper understanding of what supervisors believe a student should have in terms of knowledge, abilities and attitudes. The focus was on investigating the phenomenon from the supervisor's perspective, as I felt that there was a lack of research from that point of view. The study's theoretical frame of reference was based on professional habitus, a concept that has been developed from Pierre Bourdieu's concept of habitus. The data was collected using ten qualitative interviews that were conducted digitally, with nurses who had experience of supervising students. The data was analyzed using a qualitative content analysis and five categories and 15 subcategories were created. The result showed that the supervisors considered that the most important abilities for the students were social and emotional abilities, rather than the practical and theoretical knowledge. The knowledge and abilities that emerged corresponded well to the graduation goals for nurses. The informants all had a relatively homogenous view of the dispositions that students should have and strive for and that are found in the nurse's professional habitus. The result also demonstrated unwritten and hidden criteria and abilities that a student should meet, where it was believed that to become the right person for the profession, they needed to socialize with these professional identities found in the nursing professional habitus. Opinions about what a student should know are not only based on what they do but also on how they are.