Bakgrund: Sjuksköterskeutbildningens karaktärsämne bygger på ett metaparadigm bestående av begreppen människa, hälsa, miljö och omvårdnad. Detta metaparadigm ligger till grund för de omvårdnadsvetenskapliga teorierna, begreppsmodellerna och slutligen den kliniska professionen. Huruvida vetenskapen ska benämnas omvårdnadsvetenskap eller vårdvetenskap råder ännu ingen konsensus kring, inte heller huruvida omvårdad eller vårdande ska användas som term för sjuksköterskans kunskaps- och kompetensområde. Denna oenighet leder till en begreppsförvirring och en begreppsoklarhet hos studenterna. Vidare uppfattar studenterna ett glapp mellan teori och praktik. Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskestudenters tankar kring omvårdnadsvetenskap och hur de upplever att denna vetenskap visar sig i sjuksköterskans verksamhetsfält. Metod: Studien har en kvalitativ metodansats och bygger på intervjuer med fem sjuksköterskestudenter i utbildningens sista termin. Intervjuerna är analyserade med en kvalitativ innehållsanalys vars fokus ligger i att finna likheter och skillnader i ett textinnehåll. Resultat: Studiens resultat tecknar en till viss del komplexfylld bild av karaktärsämnet där svårigheter för studenterna framträder att explicit förklara och definiera omvårdnadsvetenskapen, men resultatet tecknar också en bild av en vetenskap som ses som både viktig och värdefull. Slutsats: Ytterligare arbete krävs för att tydliggöra karaktärsämnet och underlätta för studenterna att till fullo nyttja värdet av omvårdnadsvetenskapen. / Background: Nursing as the character topic in nursing education is founded on the metaparadigm consisting of the concepts of human, health, environment, and nursing. This metaparadigm serve as the basis for nursing scientific theories, conceptual models, and finally the clinical profession. Whether the science is to be known as nursing science or caring science is as yet no consensus about, nor whether nursing or caring should be used as a term for the regard of knowledge and competence of the nurse. This disagreement leads to a conceptual confusion among students. Furthermore, the students perceive a difference between theory and practice. Aim: The study's purpose was to describe the nursing students’ thoughts on nursing science and how they experience that this science appears in the nurses’ field of activities. Design: The study was made with a qualitative methodological approach, and is based on interviews with five nursing students in the last semester. The interviews were analyzed with a qualitative content analysis whose focus is on finding similarities and differences in a text content. Results: The results of the study paints to some extent a complex filled image with difficulties for students to explicitly explain and define nursing science, but the results has also painted a picture of a science that is regarded as both important and valuable. Conclusion: Further work is needed to clarify the basic substance of the science and make it easier for students to fully utilize the value of nursing science.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Vårterminen 2010 startade Linnéuniversitetet i Växjö upp en studentledd hälsomottagning som fungerar som en utvecklande lärmiljö. På Hälsomottagningen i Växjö handleds studenterna av lärare som innehar sjuksköterskelegitimation, de bedriver ett kostnadsfritt och hälsofrämjande arbete tre dagar i veckan och vem som helst är välkommen att besöka Hälsomottagningen. Studenterna ges även möjlighet till att använda den vårdvetenskapliga teorin i närvaro av lärarledd handledning i vårdvetenskap. Syfte: Att utvärdera besöken på en studentledd hälsomottagning.   Metod: Studien baserades på enkäter och är genomförd utifrån en kvantitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv statistik.  Resultatet har bearbetats med tematisering och kvantifiering som analysmetoder. Resultat: Det framkom fyra huvudkategorier: Tillgänglighet, kvalitet, innehåll och övrigt. De största fynden var att majoriteten av besökarna är positivt inställda till Hälsomottagningen, specifikt bra var vårdmiljön och bemötandet från studenterna. Flertalet av besökarna skulle kunna tänka sig att komma tillbaka till Hälsomottagningen i Växjö. Slutsats: Majoriteten av besökarna på Hälsomottagningen är överlag nöjda med vårdmiljön, bemötandet från studenterna och Hälsomottagningens tillgänglighet. Hela 92,5 % uppger att de gärna besöker Hälsomottagningen igen, troligtvis finns det ett samband mellan detta och förnöjsamheten med vårdmiljön och bemötandet.

Bakgrund: HIV upptäcktes i USA 1981. Troligtvis uppkom dock sjukdomen tidigare. HIV är ett virus som lagras i kroppens arvsmassa. I slutet av 2015 uppskattades 36,7 miljoner människor i världen leva med HIV. Söder om Sahara beräknas det vara ca 25,6 miljoner och i Sverige finns cirka 7000 personer som lever med HIV. Smittskyddslagen finns för att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar och hälso- och sjukvårdslagen finns för att alla ska erhålla god hälsa och lika vård. För sjuksköterskeyrket finns en etisk kod som är framtagen av ICN (International Council of Nurses). Sjuksköterskor möter patienter med blodburna infektioner i sitt dagliga arbete vilket kan medföra vissa risker för sjuksköterskor. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters upplevelser av att i vårdande situationer möta personer som lever med HIV. Metod: En litteraturöversikt med datainsamling från databaserna CINAHL Complete, PubMed och Nursing & Allied Health Database genomfördes. Resultatartiklarna bestod av både kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat: Positiva upplevelser med utbildningsnivåns betydelse för sjuksköterskors attityder och ökad förståelse som underkategorier. Negativa upplevelser som uppkom med fyra underkategorier som utgjorde; rädsla för att bli smittad, stigmatisering, etisk stress och demografiska skillnader. Negativa upplevelser förekom främst relaterat till rädsla och resterande underkategorier kom som följd av dessa. Diskussion: Författarna har utifrån Katie Erikssons vårdvetenskapliga teori tillsammans med konsensusbegreppet vårdande diskuterat några specifika delar i översiktens resultat. Det som diskuterades var rädslor då detta var något övergripande. Annat resultat som diskuterades var stigmatisering samt utbildningsnivå men även ett resultat av genusaspekter som författarna fann intressant. / Background: HIV was discovered in the US in 1981 but the disease probably originated earlier. HIV is a virus that is stored in the body's genetic material. At the end of year 2015 it was estimated that 36.7 million people worldwide were living with HIV. In sub-Saharan Africa it is estimated to be approximately 25.6 million, while in Sweden there are about 7000 people living with HIV. Communicable diseases act (smittskyddslagen) is to prevent the spread of infectious diseases. Medical legislation (hälso och sjukvårdslagen) is for everyone to obtain good and equal healthcare. The nursing profession code of ethics by the International Council of Nurses (ICN) sets a direction for nurses work. Nurses encounter patients with blood-borne infections in their daily work which can entail certain risks for nurses. Aim: To examine nurses and nursing students experience regarding persons with HIV in caring situations.  Method: A literature review of data collection from databases CINAHL Complete, PubMed and Nursing & Allied Health Database. Results: Positive experiences with the importance of education level for nursing attitudes and increased understanding as subcategories. Negative experiences that occurred with four subcategories that constituted fear of becoming infected, stigmatization, ethical stress and demographic differences. Negative experiences were mainly related to fear and the remaining subcategories came as a result of these Discussion: The authors have based their discussion on Katie Eriksson consensus concept of caring. The authors have discussed some specific parts of the literature review results. The mainly discussion were fear of becoming infected, since it was slightly overall. Other results discussed was stigmatization and education level, but also a small profit of gender aspects that the authors found interesting.

Bakgrund: I världen lever 36,7 miljoner människor med HIV varav 7000 av dessa lever i Sverige. HIV/AIDS är en blodsmitta som klassificeras under smittskyddslagen där AIDS är det mest avancerade stadiet av HIV. Sjuksköterskor och  sjuksköterskestudenter i världen har varierande kunskap om sjukdomen och patienter som lever med HIV/AIDS beskriver att sjuksköterskors inställningar till dem skiftar. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters inställningar till att vårda patienter som lever med HIV/AIDS. Metod: Genom en litteraturöversikt över den befintliga kunskapen inom det valda problemområdet har tio artiklar analyserats och sammanställts. Artiklarna är från databaserna CINAHL Complete och PubMed och är antingen kvalitativa eller kvantitativa. Resultat: I litteraturöversikten framträdde fem huvudteman och fyra underteman.   Huvudtemana berörde synen på HIV/AIDS och PLHA, rädsla för att smittas och försiktighetsåtgärder relaterat till inställningar, villighet till att vårda PLHA relaterat till erfarenhet, inställningar relaterat till utbildning samt faktorer relaterat till inställningar att vårda PLHA. Resultatet visade på både positiva och negativa inställningar som sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter hade och hur kunskap, erfarenhet, utbildning och kön kunde kopplas till inställningarna. Diskussion: Styrkorna och svagheterna med författarnas utförande av denna litteraturöversikt diskuterades i metoddiskussionen. Utifrån Joyce Travelbees omvårdnadsteori, litteraturöversiktens bakgrund och ny forskning har resultatets huvudfynd diskuterats i resultatdiskussionen. Hur sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter bedriver vården till PLHA i förhållande till den kunskap och de inställningar de har gentemot dem och hur detta uppfattades av patienterna, belyses i resultatdiskussionen. / Background: There are 36,7 million people living with HIV/AIDS around the world. About 7000 of these are living in Sweden. HIV/AIDS is a blood infection that is classified by the Swedish Communicable Disease Act. AIDS is the most advanced stage of the HIV disease. The knowledge of nurses and student nurses about HIV/AIDS varies in the world and their attitudes are described by PLHA as varying. Aim: To describe nurses’ and nursing students’ attitudes towards caring for patients living with HIV/AIDS. Method: A literature review to look over the current knowledge concerning the selected subject-matter was conducted by analysing ten selected scientific articles. The qualitative and the quantitative articles were from the CINAHL Complete and PubMed databases. Results: Five main themes and four sub themes emerged in this literature review. The main themes concerned the view about HIV/AIDS and PLHA, fear of contagion and safety precautions related to attitudes, willingness to care for PLHA related to experience, attitudes related to education and factors affecting the attitudes to caring for PLHA. The result showed both positive and negative attitudes that nurses and nursing students had. As well as how knowledge, experience, education and gender could relate to their attitudes. Discussion: The strengths and weaknesses of the authors’ execution of this literature review were discussed in the method discussion. The main findings in this literature review are discussed in the result discussion in relation to Joyce Travelbees theory, the background and complementary scientific articles. Also, nurses’ and nursing students’ way of caring for PLHA in relation to the knowledge and attitude they have against PLHA and how that is perceived by the patients are discussed.

Bakgrund: Humant Immunbristvirus har sedan upptäckten under 1980-talet tagit mer än 35 miljoner människors liv. I tidigare studier framkommer det att personer med HIV/AIDS utsätts för diskriminering och stigmatisering inom sjukvården. Syfte: Att beskriva sjuksköterskestudenters attityder till personer med HIV/AIDS och vilka faktorer som kan påverka deras attityder. Metod: En litteraturstudie innehållande 11 artiklar med kvantitativ ansats granskades, analyserades och sammanställdes. Databaserna som användes vid artikelsökningen var PubMed och CINAHL. Resultat: Det framkom att sjuksköterskestudenter hade både positiva och negativa attityder gentemot personer med HIV/AIDS. Sjuksköterskestudenter hade också olika negativa attityder till olika patientgrupper samt både positiv och negativa vilja att vårda personer med HIV/AIDS. Faktorer som framkom påverka attityderna var kunskaper och tidigare erfarenheter, studielängd, kön, ålder, land och religion. Konklusion: Sjuksköterskestudenters negativa attityder mot personer med HIV/AIDS har visat sig kunna förbättras genom ökad kunskap om HIV/AIDS. Genom att sjuksköterskeutbildningen organiseras på ett sådant sätt att studenterna får mer kunskaper om HIV/AIDS under studietiden kan de förbättrade kunskaperna leda till mindre negativa attityder och därmed förbättra livskvalitén hos personer med HIV/AIDS samt främja deras hälsa. / Background: The Human Immunodeficiency virus has, since its discovery in the 1980s, taken more than 35 million people's lives. Previous studies show that people with HIV/AIDS are subject to discrimination and stigmatization within health care. Aim: To describe nursing students’ attitudes towards people with HIV/AIDS and what factors that influence their attitudes. Method: A literature study containing 11 articles with a quantitative approach were reviewed, analyzed and compiled. The databases PubMed and CINAHL were used. Results: It was revealed that nursing students had both positive and negative attitudes towards people with HIV/AIDS. The nursing students also had various negative attitudes towards different patient groups as well as positive and negative willingness to care for people with HIV/AIDS. Factors that emerged to influence the attitudes were knowledge, previous experiences, length of study, age, gender, country and religion. Conclusion: Nursing students negative attitudes towards people with HIV/AIDS have been shown to be improved by more knowledge of HIV/AIDS. By organizing the nursing education in such a way that the students receive more knowledge about HIV/AIDS during their period of studies, the improved knowledge can lead to less negative attitudes, thus improving the quality of life of people with HIV/AIDS and promoting their health.

Today, every organization is struggling to attract, recruit and retain staff. This is because it has become a” war of talent”, since it is difficult to recruit candidates with excellence. This means that it is important for employees to work with their brand to succeed. The purpose of this thesis is to investigate what nursing students find attractive with employees’ brand and what would make them stay in Norrbotten after their studies, and how this differs from employees work with employer branding. The study was conducted with a qualitative method and an adductive approach. The collected material was interpreted with a thematic analysis and coded with an empirical-driven and theoretical coding. The results of this study showed that organizations work with employer branding, but that they could developed. The results also showed that there are significant factors that students find attractive: work environment, work tasks, development opportunities, good colleagues and a good manager. The salary was an important factor even though it was not the biggest. Which differs from the employee’s biggest factors in their work with employer branding: the locality, development opportunities, work environment, salary, working conditions, working hours, career opportunities and benefits. The result also shows that there are factors that can affect the student’s choice moving after their studies. / Idag kämpar varje organisation med att attrahera, rekrytera och behålla personal. Detta för att det har blivit ett ”krig om talang”, då det är svårt att rekrytera kandidater med spetskompetens. Detta gör att det är av vikt för arbetsgivare att arbeta med sitt varumärke för att lyckas.Syftet med studien är att undersöka vad sjuksköterskestudenter finner attraktivt med arbetsgivares varumärke och vad som skulle få dem att stanna i Norrbotten efter studierna, samt hur detta skiljer sig mot arbetsgivares arbete med employer branding. Studiens genomfördes med en kvalitativ metod och en aduktiv ansats. Det insamlade materialet tolkades med entematisk analys och kodades med en data-driven och teoretisk kodning. Resultatet i denna studie visade att arbetsgivarna arbetar med employer branding men att de hade kunnat utvecklas. Resultatet visade även att det finns betydande faktorer som studenterna finner attraktiva: arbetsmiljö, arbetsuppgifter, utvecklingsmöjligheter, bra kollegor och en bra chef. Lönen var även en viktig faktor, och kunde påverka exempelvis val av tjänst. Vilket skiljer sig från de betonade faktorerna i arbetsgivarnasarbete medemployer branding: orten, kompetensutveckling, arbetsmiljö, lön, arbetsvillkor, arbetstider, karriärmöjligheter och förmåner.Resultatet visade även att det finns faktorer som kan påverka studenternas val att flytta efter sina studier.

Vårdpersonal har kategoriserats som en yrkesgrupp med höga stressnivåer och ungefär 70 % av tillfrågade sjuksköterskor har beskrivit sitt arbete som psykiskt påfrestande. Sjuksköterskestudenter upplever liknande problematik. Tidigare studier har visat att mindfulnessbaserade interventioner (MBI) kan reducera stress, öka mindfulnessförmågor samt främja mer positiva tidsattityder. Befintlig forskning har dock inte undersökt sambanden mellan dessa variabler tillsammans. Syftet i denna studie var att undersöka sambanden mellan tidsattityd, mindfulnessförmåga och grad av stress. Ytterligare syften var att granska effekten av mindfulnessträning på dessa variabler hos sjuksköterskestudenter samt att undersöka om tidsattityd och mindfulness kan predicera stress. Studien var en randomiserad kontrollerad studie med pre-post-kontrollgruppsdesign. Urvalet bestod av 75 sjuksköterskestudenter som genom randomisering delades in i kontrollgrupp (n=37) och experimentgrupp (n=38). Experimentgruppen genomförde ett tvåveckors webbaserat mindfulnessprogram medan kontrollgruppen stod på väntelista. Mätningar genomfördes innan och efter interventionen med formulären Perceived Stress Questionnaire (PSQ), Adolescent Time Inventory (ATI) samtMindful Attention Awareness Scale (MAAS). Resultaten visade på signifikanta interaktioner där experimentgruppen ökade sin mindfulnessförmåga, minskade i grad av stress och fick en mer positiv syn på sin framtid medan det omvända gällde för kontrollgruppen. Mindfulnessförmåga och negativ attityd till nuet predicerade stress. Resultatet stödjer att MBI kan vara en relevant intervention för stressreducering i denna urvalsgrupp.

Den yrkesgrupp som tillbringar en omfattande tid med döende patienter är sjuksköterskor. I likhet med sjuksköterskorna kommer sjuksköterskestudenterna i kontakt med dessa patienter i samband med sin verksamhetsförlagda utbildning. Det ställer krav på att sjuksköterskestudenterna är förberedda inför vårdandet av patienter i livets slutskede. Studenterna kan utifrån tidigare erfarenheter reagera olika och de kan ha svårt att veta hur de ska hantera situationen och sina känslor. För att studenterna ska kunna hantera situationen i sin framtida yrkesroll är det värdefullt att belysa dessa upplevelser. Syftet var att belysa sjuksköterskestudenters upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Metoden som har använts är en litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Utifrån åtta artiklar skapades fyra huvudteman och åtta underteman. Resultatet visade på att ju längre vårdtiden var desto mer utvecklad blev vårdrelationen. Detta ledde till att relationen stärktes. Det resulterade i en större känslomässig påfrestning när patienten avled. Känslor av otillräcklighet i yrkeskunnandet vad gäller kliniska färdigheter och kommunikation ledde till svårigheter för studenterna i vårdandet av patienterna. Att vårda patienter i livets slutskede visade sig vara känslomässigt påfrestande. Handledarnas roll var betydande för hur studenter upplevde och hanterade situationen. I diskussionen berörs betydelsen av stöd, reflektion och utbildning. En förberedande utbildning som behandlar vård i livets slutskede skulle kunna vara av värde för studenter. Vidare diskuteras det hur mycket ansvar sjuksköterskestudenter bör ha i vårdandet av patienter som befinner sig i livets slutskede. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: I Sverige dör ca 90 000 människor varje år och cirka 80 procent av dessa människor behöver en lindrande vård, då deras behandling för sjukdomen inte ger någon effekt längre. Flera patienter får inte den smärtlindring de behöver på grund av att man inte smärtbedömmer på korrekt sätt och att kunskapen hos sjuksköterskor är bristande. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskestudenters faktiska kunskap om smärtbedömning inom vård i livets slutskede samt sin självskattning av denna kunskap och grundutbildningens bidrag till densamma. Metod: Enkätstudie med kvantitativ ansats. Resultat: Resultatet presenteras i underrubrikerna Sjuksköterskestudenternas kunskaper, självskattning av sjusköterskestudenternas sin kunskap och Grundutbildningens bidrag till sjuksköterskestudenternas kunskap. Slutsats: Kunskapen hos sjusköterskestudenterna från termin fyra till sex var god både utifrån kunskapsdelen samt respondenternas egenskattning av kunskap. Fortsatta studier behöves göras då tidigare forskning inom smärtbedömning i livets slutskede var bristande.

<p>Handledning av sjuksköterskestudenter är ett komplext arbete som kräver tid och. Handledare upplever brist på stöttning från kollegor och avdelningschef. Det är önskvärt om kollegor är villiga att ta över en del av patientomvårdnande så att handledare får mer tid för handledning av studenter under verksamhetsförlagd utbildning [Vfu]. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa studenthandledning under Vfu där studenters och handledares uppfattningar belyses. Litteraturstudien består av 20 artiklar vilka analyserats utifrån studiens syfte och delats in i två teman utifrån handledares och studenters uppfattningar. Resultatet visar att det är tidsbrist som gör att handledare inte känner sig tillräckliga i student- och handledarrelationen. Studenter upplever att den viktigaste faktorn för en bra Vfu är att bli bemötta på ett respektfullt och trevligt sätt av både handledare och kollegor och att studenter blir en del av arbetsteamet och arbetet som utförs på avdelningen. Resultatet visar vidare att det är viktigt att studenter är medvetna om sitt egenansvar för att utvecklas och uppnå sina mål. Detta kräver att studenter vågar ta ett eget ansvar samtidigt som de vet sina begränsningar och när det är tid att stiga åt sidan. Slutsatsen är att handledare behöver få mer tid för planering, samt mer utbildning i studenthandledning. För att åstadkomma detta krävs det att kollegor och avdelningschefer är villiga att ta över en del av arbetsbördan samt vara medvetna om hur tidskrävande handledning är. Implikationen av denna litteraturstudie är att utbildningskvaliten kan höjas om utbildningen i handledning av sjuksköterskestudenter förbättras, samt sponsrar mer forskning kring samarbetet mellan handledare och lärosäten.</p> / <p>Precepting nursing students is a complex assignment which is time consuming and requires planning. Preceptors experience lack of support from co-workers and their manager. Ideally the preceptor’s regular work assignments should be reprioritized enabling the preceptor to allocate more time for student supervision. The purpose of this literature review is to highlight student preceptorship during clinical placement and explore the students’ and preceptor’s opinions of each others roles during the clinical placement period. The review is build upon 20 articles that have been analyzed with the help of different themes comprising of supervisor and student relationship. The study concludes that lack of the adequate time is the main reason why preceptors experience their student supervision insufficient. The students express that most important factor for a valuable clinical placement is that they are met with respect and an inviting tone from both the preceptor and the co-workers. It was also found important that the students must be aware of their personal responsibility, understand their limitations and understands when to step back and let someone with more experience take over. The conclusion is that preceptors need more allocated time to supervise the students during, as well as training in student supervision. To make the preceptors workload balanced, their co-workers and manager must help them decrease their regular work assignments. The co-workers and manager also needs to understand how time consuming precepting students during clinical placement can be. The implication of this review is that the quality of the nursing training can get better if we improve training in precepting of nursing students, and sponsors more research around collaboration between the preceptors and the university.</p>