Forskning visar att alternativ medicin är en allt mer vanlig behandlingsform. Madeleine Leiningers omvårdnadsteori om kulturrelaterad omvårdnad har tillämpats till ämnet alternativ medicin. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskestudenters uppfattning om alternativ medicin. Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie med kvalitativ ansats. Sex studenter från termin fem på Örebro universitet har intervjuats om deras uppfattning om alternativ medicin. Intervjuerna bearbetades med innehållsanalys och resulterade i kategorierna Syn på alternativ medicin med subkategorierna positiv respektive negativ syn, Erfarenhet av alternativ medicin, Användning av alternativ medicin som sjuksköterska samt Information och tillgänglighet med subkategorin kostnad av alternativ medicin. Resultatet visar att sjuksköterskestudenterna ser alternativ medicin på olika sätt men de flesta har en positiv inställning till alternativ medicin. Massage och akupunktur är de alternativa behandlingsformer som flest deltagare nämner. Samtliga studenter är positivt inställda till användning av alternativ medicin som sjuksköterskor om behandlingsformerna är evidensbaserade. Alla intervjudeltagare har på ett eller annat sätt erfarenhet av alternativ medicin. Ämnet uppfattas av både deltagare och författare som ett stort område. Studien har för avsikt att öka medvetenheten vad gäller bemötande av patienter som intresserar sig för behandlingsformer utanför skolmedicinen.

<p> </p><p>Ledarskapet är en del av sjuksköterskans arbete och ingår i sjuksköterskans profession. Sjuksköterskestudenterna behöver vara förberedda för rollen som arbetsledare. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskestudenters uppfattningar om sin framtida yrkesroll som arbetsledare. Datamaterialet består av intervjuer med tio sjuksköterskestudenter som studerar på en högskola i Västsverige.  Åldern på sjuksköterskestudenterna varierar mellan 22 och 38 år. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades. En kvalitativ analysmetod valdes för att analysera insamlad data. Efter genomförd analys kunde fyra huvudkategorier urskiljas. Huvudkategorierna är sjuksköterskans ansvar, samarbeta, förberedelse och personlig lämplighet. Under dessa huvudkategorier framkom åtta underkategorier. Resultatet visar att sjuksköterskestudenterna upplever att de inte är tillräckligt förberedda för rollen som arbetsledare. Sjuksköterskestudenterna anser att sjuksköterskans ansvar innebär att ge information och undervisning till patienter, studenter och kollegor samt att leda och fördela arbetet. Sjuksköterskestudenterna upplever att samarbete innebär att arbeta tillsammans med alla yrkeskategorier, vara flexibel samt att verka för en god kommunikation i arbetslaget. De upplever att de saknar ledarskapsutbildning och pedagogiska kunskaper. Sjuksköterskestudenterna anser att personlig lämplighet påverkar ledarskapsrollen.</p> / <p>Leadership is part of the nurse's work and included in the nurse profession. Nursingstudents need to be prepared for the role as a leader. The aim of the study is to describenursing students’ perceptions of their future professional role as a leader. The data materialconsists of interviews with ten nursing students studying at a college in western Sweden.The age of nursing students varies between 22 and 38 years. The interviews were recordedand transcribed. A qualitative analysis method was chosen to analyze the data gathered.After the analysis were four main categories identified. The main categories are the nurse'sresponsibility, cooperate, preparation and personal quality. Under these main categoriesemerged eight subcategories. The result shows that nursing students perceive that they areinadequately prepared for the role as a leader. Nursing students believe that the nurse'sresponsibility to provide information and education to patients, students and colleagues andto lead and share the work. Nursing students felt that collaboration involves workingtogether with all professions, be flexible and to promote good communication in the team.They feel that they lack management training and educational skills. Nursing studentsthink that personal quality affect leadership role.</p>

Bakgrund: HIV är förkortning på humant immunbrist virus som vid fortskridning av sjukdomsförloppet benämns AIDS. HIV smittas via blod, samlag, organtransplantation och vid födsel om modern är HIV positiv. HIV/AIDS är ett globalt problem och personer med HIV/AIDS behöver omfattande omvårdnad. Personer med HIV/AIDS blir ofta utpekade av samhället och omvårdnaden kan bestå av att tillgodose såväl fysiska som psykiska behov. Sjuksköterskan har en skyldighet att arbeta utifrån den etiska koden, personcentrerat och enligt omvårdnadens värdegrund. Detta innebär att alla människor ska bli behandlade rättvist och med respekt för att i högsta möjliga mån främja hälsa och lindra lidande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskestudenters inställning till att vårda personer med HIV. Metod: En integrerad litteraturstudie med kvalitativ ansats som inkluderat kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Resultatet baserades på 3 kvalitativa och 11 kvantitativa artiklar. Innehållsanalysen genererade i fem kategorier som i sin tur skapade två huvudfynd: Inställning till att vårda med kategorierna: Vilja att vårda, &amp; Fördomar och Faktorer som påverkar inställningen till att vårda med kategorierna: Kunskap &amp; erfarenhet, Rädsla, &amp; Empati. Resultatet visade att majoriteten av studenterna hade en positiv inställning, en vilja att vårda och visade empati för personer med HIV/AIDS. Hos en del av sjuksköterskestudenterna rådde det en ovilja att vårda som i sin tur kunde kopplas till rädsla, okunskap och fördomar. Studenter med större kunskap hade en större vilja att vårda personer med HIV/AIDS. Sjuksköterskestudenterna uttryckte ett behov av mer utbildning om omvårdnad för personer med HIV/AIDS. Slutsats: Sjuksköterskestudenter har generellt en positiv inställning till och en vilja att vårda personer med HIV/AIDS. Ändock finns det rädsla och en ovilja att vårda hos en del av sjuksköterskestudenterna. Sjuksköterskestudenterna önskar mer utbildning och kunskap om omvårdnad för personer med HIV/AIDS.

Bakgrund: Majoriteten av sjuksköterskestudenter upplever sig själv som stressade under VFU, vilket kan leda till försämrad akademisk prestation, depression och försämrad omvårdnad. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som påverkar sjuksköterskestudenters stress under VFU. Metod: En litteraturstudie utförd av tolv vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Artiklarna var inhämtade från databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och sedan sammanställdes artiklarnas resultat utifrån de stressfaktorerna som angavs som mest stressande.Resultat: Flera olika stressfaktorer påverkar sjuksköterskestudenters stress under VFU. Totalt har fem huvudkategorier av stressfaktorer som varit vanligast förekommande identifierats: studentens kompetens och att inte känna sig tillräckligt kunnig; möta och ta hand om patienten; personal och lärare; könstillhörighet; skolår och erfarenhet. Konklusion: Faktorerna som påverkar stress hos sjuksköterskestudenter är flera och varierar mycket i olika studier. Några stressfaktorer var återkommande i alla studier. Lärosäten samt kliniska verksamheter skulle kunna dra nytta av tillgänglig forskning för att förbättra sjuksköterskestudenters stressupplevelse under VFU. / Background: The majority of nursing students perceive themselves as stressed during their clinical placements, which can lead to decreased academic performance, depression and worsened patient care. Aim: The aim of the literature review was to describe factors influencing nursing students stress during clinical placements. Method: A literature review based on twelve scientific articles with quantitative method gathered from the CINAHL, PubMed and PsycINFO databases. The articles quality was examined and the articles findings were compiled based on the stress factors who were the most stressful.Results: Many different stress factors influences nursing students stress during clinical placements. A total of five main stress factor categories that were the most frequently occurring have been identified: students competence and not feeling good enough; meeting and caring for the patient; personal and teachers; gender; school year and experience. Conclusion: Factors influencing stress in nursing students are many and vary a lot in different studies. Some stress factors were reoccurring in all studies. Schools and clinical wards could benefit from available research to better improve nursing students stress experiences during clinical placements.

Bakgrund: Demenssjukdomarnas utbredning växer kontinuerligt och klassas idag som en folksjukdom. Med demenssjukdomarna följer flertalet konsekvenser som påverkar den drabbades livskvalitet och bland dessa är kommunikationssvårigheter i olika grad centralt. Därför behöver sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter specifika strategier för att optimera sin kommunikationsförmåga i mötet med person med demens.  Syfte: Beskriva hur sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter kan optimera kommunikationen med personer som lever med demenssjukdom. Metod: Litteraturstudie som följer Polit och Becks (2017) niostegs-modell där vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo har granskats och analyserats. Studiens resultat bygger på 13 vetenskapliga artiklar som studerats enligt konventionell innehållsanalys.  Resultat: Tre huvudsakliga kategorier identifierades. Dessa var utbildning av sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter, specifika strategier för verbal och icke verbal kommunikation samt anpassning av miljö och omgivning. Resultatet påvisade att utbildning var en effektiv metod för att optimera kommunikationen mellan sjuksköterska, sjuksköteskestudenter och person med demens. Exempel på specifika strategier för verbal och icke verbal kommunikation som identifierades var användning av alfakommandon, Therapeutic lie samt bilder och minnesböcker. Vid anpassning av miljö behöver distraherande stimulin elimineras, dock kan total tystnad ha en negativ inverkan.   Slutsats: Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter behöver utbildas i specifika strategier för att optimera kommunikation med person med demens. Detta för att stärka förståelse, relationer och slutligen livskvaliteten hos personer med demens. Även åtgärder för att förhindra skifte i fokus vid kommunikation är nödvändiga.

Bakgrund: Palliativ vård innebär en holistisk och personcentrerad vård som syftar till att minimera lidande och främja livskvalitet vid livshotande sjukdom. De flesta människor avlider i en verksamhet där minst en sjuksköterska är verksam och ansvarar för personen. Detta innebär att den grundutbildade sjuksköterskan genom sin utbildning behöver förberedas på att vårda människor i livets slutskede. Sjuksköterskornas föreställningarna har en direkt inverkan på den palliativa vårdens kvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters föreställningar om att möta och vårda patienter i livets slutskede. Metod: En integrativ litteraturöversikt med systematiskt tillvägagångssätt. Studien genomfördes med mixad metodik där både kvalitativa och kvantitativa artiklar analyserades och syntetiserades. Resultat: I den integrativa syntesen framkom tre övergripande teman. Det första temat var föreställningar inför att möta döden. Studenterna föreställde sig överlag att det var meningsfullt och givande att vårda döende patienter. Dock fanns en osäkerhet och rädsla kring att vårda en döende patient. Det andra temat var föreställningar om att samtala om döden. Studenterna ansåg att det var viktigt att samtala med patient och närstående samtidigt som de kände sig obekväma att prata om döden, då det fanns föreställningar om att de kunde säga fel saker. Det tredje temat var föreställningar om den egna förmågan. Det uppstod en ambivalens mellan studenternas ideal och deras förmåga. De ville göra gott och vara starka inför patienten men upplevde att de inte var vuxna för uppgiften. Slutsats: Sjuksköterskestudenter i olika länder vill gärna kunna ge god omvårdnad i livets slutskede. Dock upplever studenterna rädsla och osäkerhet att möta och vårda människor i livets slutskede på grund av bristande kunskap och erfarenhet i palliativ vård. Utbildning, teoretisk så väl som verksamhetsförlagd, är viktig för att sjuksköterskestudenterna ska kunna ge en god palliativ vård.

Bakgrund: Forskning visar att sjuksköterskestudenter inte sällan beskriver den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) som utmanande. Känslor som ångest och oro på grund av bristande kompetenser i att etablera förtroendefulla möten och relationer försvårar lärandeprocessen. Handledare har en viktig roll, vilken antingen försvårar eller underlättar för sjuksköterskestudenterna att på bästa sätt tillägna sig praktisk kunskap under VFU. Syfte: Att översiktligt beskriva patienters erfarenheter av att vårdas av sjuksköterskestudenter. Metod: En allmän litteraturöversikt som omfattar tretton artiklar med kvantitativ, kvalitativ och mixad metod. Resultat: Fyra teman identifierades: Att möta sjuksköterskestudenterna och dess inverkan på vårdrelationen, Kommunikationen när sjuksköterskestudenter vårdar patienter, Sjuksköterskestudenter som utför omvårdnaden samt Att vara en del av sjuksköterskestudenters lärandeprocess. Slutsats: Att lyckas skapa förtroendefulla möten och relationer är den mest väsentliga faktorn för att patienterna ska erfara vården som trygg och säker. Möten och relationer påverkas negativt av sjuksköterskestudenters tvivel på egna förmågor. Sjuksköterskestudenter relaterar svårigheter att etablera god kommunikation och goda relationer till bristande undervisning relaterat till dess områden. Halldorsdottirs omvårdnadsteori kan vara en lämplig vårdvetenskaplig referens att använda i undervisningen vilken kan leda till ökad förståelse för mötets betydelse hos sjuksköterskestudenter.

Bakgrund: En god relation mellan patienter och sjuksköterskestudenter skapas i det goda mötet, vilket anses vara en viktig del i omvårdnaden. För att få förståelse för den teoretiska kunskapen är sjuksköterskestudenters möten med patienter i verksamhetsförlagd utbildning viktig för att främja trygghet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter att vårdas av sjuksköterskestudenter. Metod: Allmän litteraturöversikt där sju kvalitativa, två kvantitativa och en artikel med mixad metod analyserades. Resultat: Tre teman återfanns. I temat Mötets betydelse framkom att när sjuksköterskestudenter visade engagemang erfor patienter en känsla av att vara värdefull. I temat kunskapens betydelse framkom att patienter erfor sjuksköterskestudenter som kunniga, samtdigt gav handledares tillgänglighet en känsla av trygghet. I temat kommunikationens betydelse framkom att patienter erfor delaktighet genom god kommunikation, en del av den goda kommunikationen handlade om att delges tillräcklig information. Slutsats: Engagemang hos sjuksköterskestudenter är av betydelse för att skapa en god vårdrelation i mötet med patienter. Det är av vikt att sjuksköterskestudenter ges möjlighet i verksamhetsförlagd utbildning att möta patienter, för att omsätta teoretisk kunskap i klinisk praxis. God kommunikation mellan sjuksköterskestudenter och patienter är av vikt för att skapa en känsla av delaktighet i den egna vården.

Bakgrund: Palliativ vård innebär en holistisk och personcentrerad vård som syftar till att minimera lidande och främja livskvalitet vid livshotande sjukdom. De flesta människor avlider i en verksamhet där minst en sjuksköterska är verksam och ansvarar för personen. Detta innebär att den grundutbildade sjuksköterskan genom sin utbildning behöver förberedas på att vårda människor i livets slutskede. Sjuksköterskornas föreställningarna har en direkt inverkan på den palliativa vårdens kvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters föreställningar om att möta och vårda patienter i livets slutskede. Metod: En integrativ litteraturöversikt med systematiskt tillvägagångssätt. Studien genomfördes med mixad metodik där både kvalitativa och kvantitativa artiklar analyserades och syntetiserades. Resultat: I den integrativa syntesen framkom tre övergripande teman. Det första temat var föreställningar inför att möta döden. Studenterna föreställde sig överlag att det var meningsfullt och givande att vårda döende patienter. Dock fanns en osäkerhet och rädsla kring att vårda en döende patient. Det andra temat var föreställningar om att samtala om döden. Studenterna ansåg att det var viktigt att samtala med patient och närstående samtidigt som de kände sig obekväma att prata om döden, då det fanns föreställningar om att de kunde säga fel saker. Det tredje temat var föreställningar om den egna förmågan. Det uppstod en ambivalens mellan studenternas ideal och deras förmåga. De ville göra gott och vara starka inför patienten men upplevde att de inte var vuxna för uppgiften. Slutsats: Sjuksköterskestudenter i olika länder vill gärna kunna ge god omvårdnad i livets slutskede. Dock upplever studenterna rädsla och osäkerhet att möta och vårda människor i livets slutskede på grund av bristande kunskap och erfarenhet i palliativ vård. Utbildning, teoretisk så väl som verksamhetsförlagd, är viktig för att sjuksköterskestudenterna ska kunna ge en god palliativ vård.

Bakgrund: I slutet av 2019 fick sjukdomen Covid-19 en snabb spridning världen över och resulterade i en global pandemi. Tillgängliga vacciner som framställdes mot Covid-19 sågs som den främsta åtgärden för att stoppa pandemins utveckling liksom ger vaccinet ett personligt skydd varpå detta förhindrar allvarlig sjukdom och död. En del av sjuksköterskans profession är att skydda sig själv och skydda vårdtagare som är i behov av omvårdnad. Trots att vaccinet anses effektivt och säkert uttrycker vissa sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter som utbildar sig inom professionen vaccinationstveksamheter. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters vaccinationstveksamhet kopplat till Covid-19. Metod: Arbetet är en icke-systematisk litteraturstudie med utgångspunkt i en strukturerad litteratursökning i databaserna Cinahl och PubMed som resulterat i en sammanställning av resultaten från kvantitativa vetenskapliga artiklar mellan år 2020–2022.  Resultat: I resultatet identifierades fyra övergripande kategorier som beskrev vaccinationstveksamheter bland sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter; upplevda rädslor, insamlad information och befintlig kunskap, tvivel på vaccinets effekt och effektivitet samt vaccinet anses inte nödvändigt. Slutsats: Trots den professionella roll som följer yrket som sjuksköterska påvisar resultatet vaccinationstveksamhet bland sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter, som utbildar sig inom yrket. Fynden i litteraturstudien kan användas som grund för att skapa interventioner. Genom att rikta interventionerna mot faktorer som leder fram till vaccinationstveksamhet bland sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter kan vaccinationsintresset öka, både kopplat till Covid-19 och framtidens eventuella virusutbrott.