Background  The number of men entering the nursing care profession is still low, which means that nurses are still a minority in nursing care profession. The possible cause for this gender discrepancy is sociocultural perception of society that the nursing care profession is only for women. However, the demand for gender balance in the nursing care profession has increased. And as the result the number of men joining the nursing profession is increasing.  Aim  The purpose of this paper was to describe patients’ experience of nursing care from male nurses.  Method  Nonsystematic literature review that analyzes the results of 16 studies, published 2011- 2021, with qualitative, quantitative as well as mixed method approaches, collected from Public Medline [Pubmed], Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL] and manual search to give answers to the aim of the literature review. The main results of articles were synthesized and analyzed under themes and subthemes.  Results  Most of the patients who participated in all studies have reported that they found the care provided by male nurses to be satisfactory; however, some of the patients had a negative perception of men as nurses. And a large majority of both male and female patients do not prefer male nurses when it comes to intimate care and genital examination.  Conclusions  Patients' experiences of nursing care of male nurses were quite positive. However, most of the patients’ perception and attitude of men as a nurse varied. These attitudes were influenced by socio-cultural perceptions of gender norms. Male nurses were not favored for intimate care either. / Bakgrund Antalet män som gör ingång i vårdyrket är fortfarande lågt, vilket betyder att de är en minoritet i hälso- och sjukvårdsyrket. Ursprunget för de möjliga orsakerna är sociokulturell uppfattning av samhället att vårdyrket bara är för kvinnor. Dock har kravet för könsbalans inom vårdyrket har ökat. Följaktligen har antalet män som gör ingång i vårdyrket ökat.  Syfte  Syftet var att belysa patienters erfarenheter av manliga sjuksköterskors omvårdnad.  Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt där 16 vetenskapliga artiklar med kvalitativ, kvantitativ samt mixad-metoddesign inkluderades i resultatet. Artiklarna är publicerade mellan 2011 och 2021 hämtade från databaserna Public Medline [PubMed] och Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL]. Även manuell sökning tillämpades för att besvara syftet. Artiklarnas resultat har också analyserats och sammanställts under teman och subteman.  Resultat  De flesta patienterna i samtliga studier har tyckt att vården som ges av manliga sjuksköterskor är tillfredsställande även om några av patienterna hade en negativ uppfattning gentemot män som sjuksköterskor. Det framgick att en stor majoritet av både manliga och kvinnliga patienter inte föredrar manliga sjuksköterskor för intimvård samt genitala undersökningar.  Slutsats  Patienters erfarenheter av omvårdnad från manliga sjuksköterskor var ganska positiva, patienternas syn på män som sjuksköterskor varierade. Patienternas attityd mot vårdyrket påverkades av sociokulturella uppfattningar om könsnormer. Manliga sjuksköterskor var oönskade för intimvård.

In order to reduce risk for burnout, discussions about reducing working hours (RWH) have taken place, as well a need for it has been acknowledged. This study focuses on the phenomena of RWH within emergency clinics. Consequently 12 nurses' own experiences of RWH reforms at two emergency clinics have been investigated. The collected data was later analyzed with content analysis. The result drawn from this study is that nurses have positive experiences of RWH on their overall health as it reduces stress, work overload and increases the time for recovery. RWS is also perceived to have positive effects on private, social and working life. However, RWH was found to be challenging for organizing the day shifts due to reduced overlapping time. Nurses expressed a need to be able to manage administrative tasks and carry out responsibilities without it happening at the expanse of RWH. This emphasized the need for better planning within RWH. Improved overall health and better life quality in turn enabled nurses to feel more energetic and perceive themselves being more empathetic during patient care which also improves patient safety. Better understanding of the phenomena and its effects can hopefully contribute to resolve shortcomings in working environments, which in turn may increase the opportunities for a more prosperous organization and long-term financial sustainability. / För att minska risken för utbrändhet i förtid har diskussioner kring att minska arbetstiden varit aktuella. Fokus för denna studie ligger på arbetstidsförkortning (ATF) på akutmottagningar och sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med ATF. För att besvara syftet utfördes 12 semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor på två akutmottagningar. Insamlade data har senare transkriberats och analyserats med innehållsanalys. Resultatet visade att ATF upplevs positivt för hälsan då den bidrar till mindre stress, mindre arbetsbelastning, mer tid för återhämtning, bättre psykiskt och fysiskt välmående och välbefinnande. ATF upplevdes även positiv för balansen mellan privat och arbetsliv men utmanande för organisering av dagpassen. Det eftersom mindre överlappningstid resulterade i mindre avlastning från personal, vid höga patientflöden. Mer tid för att hinna utföra administrationsuppgifter och ansvarsområden samt bättre planering som inte inskränker ATF ansågs behövligt bland sjuksköterskorna. Generellt upplevdes ATF värdefull och bidragande till positiv och harmonisk inställning. Tack vare den upplevde sjuksköterskorna kunna jobba mer intensivt och prestera hela kvällspassen. Att orka mer samt vara mer harmonisk och empatisk i patientvården ansågs bidra till bättre patientsäkerhet. Resultat från studien är ett bidrag till det bristande forskningsområdet. Genom att veta hur sjuksköterskor upplever ATF kan fokus läggas på de eventuella brister och behov som finns på akutmottagningar. Detta kan öka möjligheten till en välmående organisation med långsiktig ekonomisk hållbarhet.

Bakgrund: I sjukvården träffar sjuksköterskor barn som genomgår procedurer som kan upplevas som smärtsamma. Föräldrarna har stor betydelse när det gäller att tolka barnets smärtsignaler och förmedla dessa. Även tysta barn kan uppleva smärta och föräldrarna kan fungera som en informativ brygga mellan barnet och sjuksköterskan.  Syfte: Att undersöka attityder hos föräldrar och sjuksköterskor och om det fanns skillnader mellan hur de skattade barnets smärta vid smärtsamma procedurer.  Metod: Studiens design var empirisk och kvantitativ 20 föräldrar och 20 sjuksköterskor svarade på en enkät med slutna frågor efter att barnet genomgått en procedur och behandlats med lustgas.  Resultat: I studien inkluderades sjuksköterskor och föräldrar till 12 pojkar och 8 flickor. Föräldern och sjuksköterskan skattade barnets smärta som låg under proceduren, det fanns ingen skillnad i medianen på en tiogradig skala mellan hur de skattade barnets smärta. Varken barnets ålder eller kön påverkade hur sjuksköterskan eller föräldern skattade barnets smärta. Både sjuksköterskan och föräldern skattade på en tiogradig skala i median att proceduren i sin helhet fungerade mycket bra.  Slutsats: Både sjuksköterskor och föräldrar skattade barnets smärta i median lågt och tyckte att proceduren fungerade bra. Det fanns inga större skillnader mellan sjuksköterskans och förälderns skattningar. Detta tyder på att lustgas är en lämplig smärtlindring för barn under procedurer som kan generera smärta. / Background: In healthcare, nurses meet children who undergo procedures that can be perceived as painful. Parents are of high importance when it comes to interpreting and conveying the child's pain signals. Even silent children can experience pain and their parents can act as an informative bridge between the child and the nurse.  Aim: To investigate parents and nurses attitudes and whether there were differences between how they assessed the child's pain during painful procedures.  Method: The design of the study was empirical and quantitative. It included parents and nurses that completed questionnaires with closed questions after the child had gone through a procedure and been treated with nitrous oxide.  Results: This study included 20 nurses and 20 parents of 12 boys and 8 girls. Parents and nurses rated the child's pain relatively low during the procedure and no significant difference was found in the median between how parents and nurses rated the child's pain. Neither children's age nor gender did affect how nurses and parents evaluated the child ́s pain. On average, both nurse and the parent rated the whole procedure as successful.  Conclusion: Both nurses and parents assessed the child’s pain to be low in average and thought that the procedure worked well. There were no major differences between parents and nurses assessments. This indicates that nitrous oxide is an effective pain relief for children undergoing painful procedures.

På Sveriges akutmottagningar ses att vistelsetiden ökar och att äldre över 65 år är de som står för nära hälften av alla akutbesök och mer än hälften av all sammanlagd vårdtid. Vistelsetiden inom sjukvården beskrivs med två begrepp, LOS som står för den totala vistelsetiden inom sjukhuset och ED LOS som beskriver vistelsetiden på akutmottagningen. Förlängd ED LOS och LOS drabbar äldre genom ökad förekomst av vårdskador och dödlighet. Skörhet är ett begrepp som används för att beskriva äldre som bedöms ha ökad risk att drabbas av sådana negativa konsekvenser. Sjuksköterskan på akutmottagningen har en nyckelfunktion inom patientsäkerhetsarbete och en viktig roll i att effektivisera patientflödet.  Syftet var att beskriva sjuksköterskeinitierade interventioner för sköra äldre på akutmottagning genom att undersöka vad som var gemensamt i interventionerna samt deras effekt på ED LOS och LOS.  En litteraturöversikt användes som metod. Datainsamlingen genomfördes via databassökningarna i PubMed och CINAHL. Femton vetenskapliga artiklar som beskrev sjuksköterskeinitierade interventioner som utfördes på akutmottagningar och som mätte ED LOS och LOS inkluderades i resultatet. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades genom en integrerad analys.  I resultatet framkom tre huvudkategorier med sju tillhörande underkategorier som beskrev gemensamma fynd i interventionerna. Huvudkategorierna var kunskapens betydelse för interventionen, samverkan för den sköra äldre och identifiering, bedömning och behandling av sköra äldre. ED LOS och LOS presenterades i relation till huvudkategorier och underkategorier. ED LOS minskade i nio interventioner, ökade i två och hade ingen signifikant skillnad i två. LOS hade ingen signifikant skillnad i fem interventioner och minskade i tre.  Slutsatsen var att specialistsjuksköterskor har en viktig roll i att utveckla, implementera och leda interventioner för sköra äldre samt att samarbete mellan professioner och över organisationsgränser och införande av snabbspår var viktiga gemensamma faktorer i interventioner som minskade ED LOS och i viss mån LOS.

Bakgrund: Basala hygienrutiner är rutiner som tillämpas av hälso- och sjukvård för att förebygga vårdrelaterade infektioner och arbetssättet kan se annorlunda ut i hemsjukvården då vården sker i patientens hem.  Motiv: Basala hygienrutiner är ett viktigt arbetsmoment och behöver fungera säkert i hemmet trots hinder som kan finnas i patienternas hemmiljö.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med basala hygienrutiner i hemsjukvården.  Metod: Kvalitativ metod valdes för att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av basala hygienrutiner i hemsjukvården där nio sjuksköterskor från två kommuner intervjuats. Den insamlade datan har analyserats genom kvalitativ induktiv innehållsanalys.  Resultat: Sjuksköterskorna hade erfarenheter att det smutsiga hemmet ställde högre krav och var mer utmanande ur ett hygienperspektiv än ett rent hem. Sjuksköterskorna uttryckte även vikten av att sätta patientens önskemål och behov i fokus när vården skedde i deras hem. Sjuksköterskorna hade däremot olika erfarenheter av omfattningen på stödet som de fick från verksamheterna, där några sjuksköterskor beskrev om otillräcklig utrustning eller avsaknad av fortsatt utbildning om basala hygienrutiner. Sjuksköterskorna beskrev att medvetenheten om basala hygienrutiner ökat i och med COVID-19.  Konklusion: Studien belyser svårigheterna som finns med att arbeta med basala hygienrutiner i patientens hem och hur verksamhetens stöd kan ha en viktig roll i fortsatt kompetensutveckling. Det är viktigt att fortsatt forskning sker för att säkerställa en patientsäker vård oavsett hemmiljö och vilka konsekvenser COVID-19 medfört.  Nyckelord: Sjuksköterskor, hemsjukvård, erfarenheter, basala hygienrutiner, handhygien, COVID-19, kvalitativ, intervjustudie.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2008. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2002. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2002. / Härtill 5 uppsatser.

Bakgrund: Inom psykiatrisk tvångsvård förkommer tvångsåtgärder som exempelvis kan vara att administrera läkemedel utan patientens samtycke, att isolera patienten eller att spänna fast patienten i en säng. Tvångsåtgärder görs som en sista utväg för att ge patienten nödvändig vård eller för att skydda patienten eller andra. Författarna anser att det är viktigt att belysa hur sjuksköterskor upplever att utföra dessa tvångsåtgärder för att ge en ökad förståelse och kunskap för komplexiteten i att tvinga någon till vård. Förhoppningen är att en ökad förståelse ska leda till bättre rustade sjuksköterskor som därmed kan ge patienterna inom den psykiatriska slutenvården en bättre omvårdnad.Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att utföra tvångsåtgärder inom vuxenpsykiatrin.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Databassökning genomförd i PubMed, CINAHL samt PsychINFO och begränsningar har applicerats med följande inklusionskriterier: kvalitativa studier, sjuksköterskor, psykiatrisk vård av vuxna, tvångsåtgärder inom psykiatrisk vård, artiklar skrivna på svenska eller engelska som blivit peer reviewed, artiklar skrivna efter 1992/01/01, tillgängliga i fulltext via Malmö universitet. Sökträffar har genomlästs och elva artiklar inkluderades. Dessa har sedan genomgått en syntesprocess enligt Howell Major och Savin-Baden.Resultat: Att utföra tvångsåtgärder väckte starka känslor hos sjuksköterskor, framför allt av negativ karaktär. De teman som framkom utgår från studiens frågeställning var; obehag, rädsla och osäkerhet, behov av rättfärdigande, terapeutisk relation, maktlöshet, skuld och skam, avtrubbad samt makt. Konklusion: Sjuksköterskorna ansåg att tvångsåtgärder var ett nödvändigt ont för att kunna skydda och behandla svårt sjuka patienter. De ville egentligen inte utföra tvångsåtgärder men ansåg sig oftast inte ha några alternativ. Sjuksköterskorna strävade efter att bedriva personcentrerad vård vilket gjorde att de kunde förebygga tvångsåtgärder. / Background: In psychiatric compulsive care, coercive measures are imposed, for example, to administer medication without the patient’s consent, to seclude the patient or to mechanically restrain the patient. Coercive measures are a last resort to provide the patient with the necessary care or to protect the patient or others. The authors consider it important to highlight how nurses experience these coercive measures to provide increased understanding and knowledge of the complexity of using coercion in health care. The hope is that increased understanding will lead to better equipped nurses, thus giving patients in psychiatric compulsory care better treatment.Aim: The aim of the literature study is to highlight the nurses' experiences of using coercive measures in adult psychiatric care.Method: A literature study with a qualitative approach. Databases that have been searched are PubMed, CINAHL and PsychINFO. Applied limitations were the following inclusion criteria: qualitative studies, nurses, adult psychiatric care, coercive measures in psychiatric care, articles written in Swedish or English that have been peer reviewed, articles written after 1992/01/01, available in full text via Malmö University. Search results have been read and eleven articles were included. These articles have undergone a process of synthesis according to Howell Major and Savin-Baden.Result: To perform coercive measures induced strong emotions for nurses, especially of a negative nature. The themes that emerged are based on the study's aim was; discomfort, fear and insecurity, need for justification, therapeutic relationship, powerlessness, guilt and shame, compassion fatigue and power. Conclusion: Nurses considered that coercive measures were a necessary evil to protect and treat severely ill patients. They did not really want to carry out coercive measures but usually experienced no options. Nurses strived to pursue person centred care, which meant that they could prevent coercive measures.

Bakgrund: Det ställs inre och yttre krav på sjuksköterskor som i sin yrkesroll måste göra medvetna val. Valen skall baseras på individuell vård för varje patient, vara rättssäkra och samtidigt vara effektiva för såväl avdelningen som organisationen. Kraven som ställs på sjuksköterskor kan utgöra en psykisk påfrestning som kan yttra sig i form av moralisk stress. Moralisk stress är de känslor och upplevelser som utgörs av en moralisk motsättning, där personen i fråga vet vilken handling som är korrekt men blir begränsad att utföra den på grund av organisatoriska, strukturella och ekonomiska faktorer. Moralisk stress grundar sig i det fysiologiska fenomenet stress som är kroppens överlevnadsreaktion vid yttre belastning i form av stressorer. För att upprätthålla en god och säker omvårdnad ska sjuksköterskor följa olika styrande riktlinjer och förordningar inom hälso- och sjukvård. Syfte: Belysa sjuksköterskors erfarenheter av moralisk stress. Metod: En litteraturstudie med elva kvalitativa artiklar som insamlats med hjälp av systematisk databassökning där datamaterial sedan granskades och analyserades. Goodmans sju-stegsmodell användes som stöd i metoden för att finna och bedöma relevant vetenskaplig litteratur. Resultat: Efter analys av datamaterial framkom fem teman: Bristande samverkan mellan yrkeskategorier, organisationen försvårar sjuksköterskans arbete, känsla av otillräcklighet, känslomässiga reaktioner och ökat kollegialt stöd. Konklusion: Moralisk stress är globalt förekommande bland sjuksköterskor som uttrycker olika erfarenheter kring fenomenet. Bristande samverkan mellan läkare och sjuksköterskor i kombination med organisatoriska svårigheter leder till en känsla av otillräcklighet för sjuksköterskor. / Background: There are internal and external demands on nurses who must make conscious choices. The choices must be based on individual care for each patient, be legally secure and at the same time be effective for both the ward and the organization. The demands set on nurses can become a psychological distress that can be seen as an internal conflict in the form of moral stress. Moral stress are the feelings and experiences that consist of a moral contradiction, where the person know the correct way to act but is limited to execute it because of organizational, structural and economic factors. Moral stress is based on the physiological phenomenon of stress, which is the body's survival reaction to external burden in the form of stressors. There are various controlling factors and guidelines that nurses should follow in healthcare in order to maintain a good and safe care. Objective: To illuminate nurses’ experience of moral stress.Method: A literature review of eleven qualitative studies that were generated by systematic database search and then reviewed and analysed. To support the method Goodman’s seven-step model was used to find and assess the relevant scientific literature.Results: After analysing data five themes were revealed: Lack of collaboration between professionals, organization that complicate nurses’ work, feelings of inadequacy, emotional reactions and increased support from colleagues. Conclusion: Moral stress is a globally occurring phenomenon which nurses’ express a variety of different experiences. Lack of collaboration between physicians and nurses combined with organizational difficulties leading to a feeling of inadequacy for nurses.