This paper is about sensemaking. By using sensemaking we have derived bankruptcy factors from business leaders’ own statements about their bankruptcies. The focus in this paper is to ensure how business leaders create meaning about the bankruptcies, which is also our research question. To make the study feasible, we used a method that corresponds well to the purpose of our work. The collection of data started with collecting a number of newspaper articles with direct quotes from business leaders. These quotes were, through a model that structures and categorizes empirical datum, aggregated into bankruptcy factors. The factors were then explained with regards to the business leaders’ statements. The factors are also compared with previous studies of bankruptcy factors. Those studies use different approaches then ours, in deriving and explaining their bankruptcies. With regards to that, we found it interesting to analyze similarities and differences in results. The study has shown five bankruptcy factors. These are customer losses, financing, external circumstances, profitability and planning. They are described by a number of underlying causes. The factors we found have shown both similarities and differences with regards to the previous studies.

Efter den senaste finansiella krisen har efterfrågan på managementkonsulttjänster växt, vilket kan bero på att många organisationer och verksamheter omstrukturerats och omorganiserats för att öka effektiviteten samt förbättra konkurrenskraften. Samtidigt som efterfrågan har tilltagit har också utbudet av olika konsulttjänster ökat och i kampen om marknadsandelar blir det därmed viktigt att managementkonsultföretagen kan utmärka sig samt verkar förtroendeingivande gentemot potentiella kunder. Förtroendet kunden känner gentemot tjänsteleverantören kan kopplas till hur pass framgångsrika tjänsteföretaget är på att kommunicera en bild av sig själva som trovärdiga, vilket påverkas av den externa, interna och interaktiva marknadsföringen. Extern marknadsföring kan kopplas till att skapa löften om tjänstens förtjänster, intern marknadsföring kan kopplas till att möjliggöra löftet och interaktiv marknadsföring handlar om att hålla löftet om utställda tjänster. Inom ramen för de tre aktivitetsområden skapa löften (extern), möjligöra löften (internt) samt hålla löften (interaktivt) återfinns flertalet faktorer som kan bidra till att kunden känner förtroende för tjänsteleverantören. Syftet med denna studie är att undersöka en av dessa faktorer, vilket avser akademisk forskning. Detta görs genom att jämföra samt redogöra för tre konsultföretags beskrivningar och motiv kring akademisk forskning och dess funktion inom de olika aktivitetsområdena. För att uppnå syftet har en förstudie genomförts samt ett antal intervjuer med representanter från tre olika stora konsultföretag. Slutsatserna som dras är att akademisk forskning främst fyller en intern funktion hos de olika företagen, genom att bidra till en tydlig metodik vilket kan sägas ligga inom ramen för möjliggörandet av utställda löften. Akademisk forskning tycks även fylla en funktion inom ramen för att hålla löftet om köpt tjänst genom att stärka bilden av företaget och konsulternas trovärdighet och kapacitet att leverera.

Den här studien tar sin utgångspunkt i genusteorier och de naturvetenskapliga och tekniska ämnesområdena i skolsammanhang. Syftet är att undersöka vad flickor tänker om ämnena biologi, kemi, fysik och teknik och hur det påverkar valet av fortsatta studier. I undersökningen deltar flickor i grundskolans årskurs 9 och gymnasiets årskurs 3. I undersökningen användes intervjuer, fokussamtal och enkäter. Resultaten visar att ett personligt ämnesintresse, den egna förmågan och förebilder i familj och kamrater bidrar till att flickor väljer naturvetenskapliga och tekniska studier. Betydelsefullt är att ämnesintresset på något sätt finns i flickornas vardagsliv exempelvis ett naturintresse. Av vikt för att flickorna väljer dessa studier är att de befinner sig i en omgivning, ex familj, som stödjer och främjar naturvetenskapliga och tekniska intressen och studier. Resultaten visar också några av de egenskaper som behövs för att göra gränsöverskridande studieval. Däremot visar resultatet att arbetssätten påverkar i mindre grad till ett personligt intresse för fortsatta studier. Identifieringen med en grupp för att känna tillhörighet är av betydelse i val av ämnesstudier.

<p>Jag vill i min uppsats främst lyfta fram dem som internaliserat omgivningens språk trots att det nedvärderar dem. De får möta och lyssna till det språk som Anne-Louise Eriksson formulerat genom främst "Kvinnor talar om Jesus, "Kvinnan som subjekt i feministisk teologi" och "När var och en hör just sitt språk talas". För att ge dem som internaliserat omgivningens språk konstnärlig gestalt och på det viset belysa dem och göra dem mer gripbara har jag använt mig av Toni Morrisons roman "De blåaste ögonen". På detta vis byter jag ut Erikssons målgrupp svenska kvinnliga präster mot en mycket utsatt familj i ett rasistiskt samhälle i Ohio på 1940-talet. Detta gör att jag prövar hennes språk mot en helt annan kontext än den hon vänder sig till. Till hjälp med detta vågstycke har jag tagit Sharon D. Welchs läsning och tillämpning av Toni Morrisons "De blåaste ögonen". Jag vill se detta som en dialog mellan dem där alla förhoppningsvis kan bli berikade genom att mötas och utmanas av varandra.</p>

Jag vill i min uppsats främst lyfta fram dem som internaliserat omgivningens språk trots att det nedvärderar dem. De får möta och lyssna till det språk som Anne-Louise Eriksson formulerat genom främst "Kvinnor talar om Jesus, "Kvinnan som subjekt i feministisk teologi" och "När var och en hör just sitt språk talas". För att ge dem som internaliserat omgivningens språk konstnärlig gestalt och på det viset belysa dem och göra dem mer gripbara har jag använt mig av Toni Morrisons roman "De blåaste ögonen". På detta vis byter jag ut Erikssons målgrupp svenska kvinnliga präster mot en mycket utsatt familj i ett rasistiskt samhälle i Ohio på 1940-talet. Detta gör att jag prövar hennes språk mot en helt annan kontext än den hon vänder sig till. Till hjälp med detta vågstycke har jag tagit Sharon D. Welchs läsning och tillämpning av Toni Morrisons "De blåaste ögonen". Jag vill se detta som en dialog mellan dem där alla förhoppningsvis kan bli berikade genom att mötas och utmanas av varandra.

Detta är en reflexiv rapport om arbetsmetoden bakom skapandet av en filmtrailer som ska marknadsföra den fiktiva filmen om Gabriel Glömmer baserad på en bok av Ulf Löfgren. Boken handlar om en tillbakadragen pojke med en livlig fantasi som drömmer sig till en sagovärld där han får uppleva äventyr och möta nya vänner. Texten har ett fokus på skapandet av miljöer i 3D, med mål att behålla den grafiska stilen från 2D illustrationer som finns i boken. Resultatet av projektet är en filmtrailer med längden 1 minut och 40 sekunder. Filmtrailerns bilder har en uppbyggnad som försöker efterlikna de illustrationer som finns i boken.

This study is based on a theatre project which was carried through in spring 2020. The purpose of the study is to examine the role of the pedagogue in making the children co-creators in the production of the performance. The study is made in a drama pedagogical context, based on the art pedagogical perspective. The background answers to the inquiry about what a drama teacher is and does. Previous research describes various role functions that pedagogues, teachers and adults can take on in an artistic process together with children. The theoretical framework is based on Hart's theory of participation. The researcher in this study was also the pedagogue in the project being investigated and therefore conducts the study as a reflective practitioner. The analysis is performed according to the method of grounded theory. The result presents three parallel creative processes; Create for the group + Creative with the help of techniques/tools and Receptive listening + Creative through experience and Create with consideration + Indirect creating. It appears that the pedagogue works to create conditions for the children to become co-creators. She reflects on being transparent and on her own role. The children become particularly co-creative through the play that they themselves initiate in gaps that arise when the pedagogue backs away. Through play, they were able to develop their characters and stories. It was also through play that the children made a selection of the material that then became the basis for the show. In the last part of the project, the pedagogue stages the play with two professional actors without the children that in the end receives the performance as an actualization of their own work. The pedagogue and the actors create with consideration and the children become involved through an indirect creation. The study discusses pedagogy as an offer as well as new ways of working further with and highlighting the drama teacher's competence in creative processes.

Redovisningskonsultens reaktioner på förändringarna som digitaliseringen medför är ett relevant ämne att studera eftersom digitaliseringens utveckling i form av bland annat automatiserade arbetsuppgifter är något som är en pågående process. Särskilt intressant är det att studera redovisningskonsultens reaktioner på förändringarna eftersom redovisningskonsultens reaktioner kan påverka implementeringen av digitala arbetssätt. Syftet med denna studie är att undersöka vilka reaktioner och känslor som kommer till uttryck hos de redovisningskonsulter som är verksamma inom redovisningsbranschen till följd av digitaliseringens påverkan och förändringar. Studien baseras på kvalitativ forskning i form av semistrukturerade intervjuer med sex redovisningskonsulter för att försöka tolka och förstå deras upplevelser kring de förändringar digitaliseringens utveckling medför på deras yrkesbransch. Intervjuerna kompletteras med en kvantitativ metod i form av enkätutskick. Studien använder sig av institutionellt arbete som den huvudsakliga referensramen, vilken kompletteras med diffusion of innovation i syfte att kunna förklara varför vissa redovisningskonsulter accepterar, respektive avvisar de digitala förändringarna. Med hjälp av teorierna syftar studien till att kunna besvara varför redovisningskonsulter till följd av sina reaktioner och känslor engagerar sig i att skapa, bevara eller förstöra institutioner. Den huvudsakliga slutsatsen studien kommit fram till är att redovisningskonsulter på en redovisningsbyrå aktivt arbetar för att skapa och bevara institutionen. Det finns inga reaktioner och känslor bland deltagarna som tyder på att de vill förstöra den befintliga institutionen eller att det råder något missnöje kring den. De som har varit verksamma i branschen under en kortare tid tycks ha en mer positiv inställning till förändringarna och arbetar aktivt för att deras byrå ska gå mot dito. Däremot tycks de som varit verksamma under en längre tid påvisa reaktioner och känslor som tyder på att de visar motstånd till förändringarna. Att vissa redovisningskonsulter är motståndare kan förklaras av graden av osäkerhet som kommer med digitaliseringens utveckling. / Accounting consultants’ reactions to the changes that digitalization entails are a relevant subject to study since the development of digitalization in the form of, among other things, automated tasks are an ongoing process. It is particularly interesting to study the reactions of accounting consultants to the changes, as their reactions can affect the implementation of digital working methods. The purpose of the following study is to investigate what reactions and emotions are expressed by the accounting consultants who are working in the accounting industry as a result of the digitalization’s influence and changes. This study is based on qualitative research with semi-structured interviews of six accounting consultants to try to interpret and understand their experiences regarding the changes that the development of digitalization brings to their professional sector. The interviews were complemented by a quantitative method in the form of survey mailing. This study used institutional work as the main theoretical framework, which is supplemented by the diffusion of innovation in order to be able to explain why some accounting consultants accept or reject the digital changes. Using these theories, this study aims to answer why accounting consultants, as a result of their reactions and emotions, engage in creating, maintaining or disrupting institutions. The main conclusion reached by the study is that accounting consultants in one accounting firm actively work to create and maintain institutions. There are no feelings among the participants that indicate that they want to disrupt the existing institution or that there is some dissatisfaction about it. Those who have been working in the accounting industry for a shorter period seem to have a more positive attitude towards the changes and therefore actively works to ensure that their agency moves towards the changes. However, those who have been working in the accounting industry for a long time seem to demonstrate reactions and emotions which show that they are contradictory to changes. The fact that some accounting consultants are opponents of changes can be explained by the degree of uncertainty that comes with the development of digitalization.

Mellanchefen agerar som länk mellan den strategiska ledningen och den operativaverksamheten. Mellanchefen får i uppdrag att förmedla de mål och intentioner strategiskaledningen önskar förverkliga ner till den operativa verksamheten. Genom kommunikation och sociala interaktioner översätter mellanchefen finansiella mål och strategier till konkretaarbetsprocesser. Tidigare forskning konstaterar att mellanchefen är klämd mellan de strategiska- och operativacheferna, men utifrån vår bedömning saknas det forskning som klargör hur mellanchefen arbetar inom denna klämda roll. Genom vår undersökning önskade vi få en inblick på vilket sätt mellancheferna hanterar sin kommunikativa roll som förmedlare av mål och strategier. Undersökningens intention var även att studera mellancheferna och hur de arbetar för att skapa förståelse bland den operativa verksamheten för den målbild som kommer från den strategiska ledningen. Undersökning har genomförts på SKF, ett svenskt tillverknings- och tjänsteföretag, varav vi har intervjuat 13 chefer. Med hjälp av sensemaking teorin har vi analyserat dessa intervjuer. Identifierat är att mellanchefens position utgör en viktig länk inom organisationen, där kommunikationen är en grundsten för att skapa förståelse. Dock visar resultatet att mellancheferna får olika förutsättningar och kommunikativa verktyg för att arbeta med strategi, målsättning och förändring. Med detta som bakgrund föreslår vi att praktiken arbetar mer med att skapa förståelse för att nå uppsatta mål. SKF bör se kommunikation som lika viktig, vare sig det rör strategiarbete, förändringsarbete eller målsättning. Vilket vi anser resulterar i att organisationen underlättar mellanchefens kommunikativa roll. / The middle manager acts as a link between the strategic management and the operational activities. The middle manager get commissioned to convey the objectives and intentions that the strategic management wish to fulfill, down to the operational activities. Through communication and social interactions, the middle manager translates the financial objectives and strategies to concrete work procedures. Previous research state that the middle manager is wringing between the strategic directors and the operational executives, but from our point of view there is a lack of research that clarify how the middle managers works within this wringing role. Through our study we wished to get a closer look to in which way the middle managers copes with their communicative role as intermediary of objectives and strategy. The research’s intention is also to examine how the middle managers works with creating an understanding among the operational activities to reach the target set by the strategic management. The research has been conducted at SKF, a Swedish manufacturing and service company, whereof 13 interviews where performed. Using sensemaking theory to analyze the interviews. Identified is that the middle manager's position constitutes an important link within the organization, where communications is a foundation to create understanding. However, the results shows that the middle managers receive prerequisites and communication tools to work with strategy, objectives and alteration. With this in mind, we suggest that the practice active works with creating an understanding to grasp the objectives. SKF should perceive communication equally as important, no matter if it regards strategy, alteration and objectives. Which we consider would result in an ease on the middle manager and their communicative role. This thesis is written in Swedish.

Allas delaktighet är ett centralt tema i många styrdokument ända från regeringsnivå till offentliga organisationer och företag. Att skapa förutsättningar för allas delaktighet genom gott ledarskap är centralt både för att uppnå offensiv kvalitetsutveckling och hållbarhetsutveckling. Examensarbetet är en fallstudie där fallet handlar om strategisk samhällsutveckling med hållbarhetsmål. I studien undersöktes hur ledarnas agerande för att skapa förutsättningar för delaktighet påverkar kvalitetsutvecklingen när en offentlig organisation gör en hållbarhetsresa. Studien gjordes genom enkäter riktade till medarbetarna samt semistrukturerade och semistandardiserade intervjufrågor med organisationens högsta ledarskapsskikt under den politiska nivån, i kombination med teoretisk förankring i relevant forskning och litteratur. Från teorin togs kvalitetskriterier för ledarnas agerande och framgångsfaktorer för medarbetarnas upplevelse fram som sedan användes vid analysen. Resultatet visar att ledarnas agerande skapar förutsättningar för medarbetarnas delaktighet för fyra av sex kvalitetsindikatorer, medarbetarna upplever inte att införandet av en gemensam utvecklings- och hållbarhetsagenda och färdplaner har påverkat ledarnas agerande samt att framgångsfaktorerna påverkats positivt för tre av de sex kvalitetskriterierna. Ledarna upplever att de agerar för att skapa förutsättningar för delaktighet för alla kvalitetskriterier och att de förändrat sitt agerande efter att agendan infördes på tre av sex kvalitetskriterier och att deras agerande påverkar framgångsfaktorerna positivt för samtliga kvalitetskriterier. Största skillnader mellan medarbetarnas och ledarnas upplevelse av ledarnas agerande finns i kvalitetskriterium att ”initiera öppen dialog” samt i att ”tydligt visa vilket ansvar och vilka befogenheter medarbetarna har” vilket antyder var förbättringsområdena finns. Studien visar också på vikten av att ledare agerar konsekvent och i linje med gemensamma styrdokument samt att organisationen arbetar in sina strategiska styrdokument i verksamhetens processer och rutiner för att utvecklings- och hållbarhetsagendan ska få genomslag i hela verksamheten. För att det ska lyckas måste ledarskapet ses som ett av utvecklingsområdena för organisationen. / Everyone's participation is a central theme in many governing documents, from government level to public organizations and companies. Enabling everyone's participation through good leadership is central to both offensive quality development and sustainability development. This is a case study where the case is about strategic societal development with sustainability goals. The study examined how the leaders' actions to create conditions for participation affect quality development when a public organization makes a sustainability journey. This study was conducted through surveys aimed at employees as well as semi-structured and semi-standardized interview questions with the organization's highest leadership layer below the political level in combination with theoretical grounding in relevant research and literature. From the theory, quality criteria for the leaders 'actions and success factors for the employees' experience were developed, which were then used in the analysis. The results show that the leaders' actions create conditions for the employees' participation for four of six quality indicators, the employees do not feel that the introduction of a common development and sustainability agenda and roadmaps has affected the leaders' actions and that the success factors have been positively affected by three of the six quality criteria. The leaders feel that they are acting to create the conditions for participation for all quality criteria and that they have changed their actions after the agenda was introduced on three of six quality criteria and that their actions have a positive effect on the success factors for all quality criteria. The biggest differences between the employees' and managers' experience of the managers' actions are in the quality criteria to "initiate open dialogue" and to "clearly show what responsibility and what powers the employees have", which indicates where the areas for improvement are. The study also shows the importance of leaders at all levels acting consistently and in line with common governing documents and that the organization works its strategic governing documents into the business's processes and routines so that the development and sustainability agenda has an impact throughout the business. For it to succeed, leadership must be seen as one of the development areas for the organization. / <p>2021-06-06</p>