<p>In large organizations one can often find middle managers at several different levels within a company. Middle managers regularly experience their positions as complicated as they have both superiors as well as subordinates’ to please. We have chosen to refer to this problem as “the middle-management dilemma”. This problem has been well researched over the years; however the theories differ in many ways. Therefore, the purpose of this dissertation has been to find out to what degree “the middle-management dilemma” exists among the division managers at the local tax office (Skattekontoret) in Örebro. We have also chosen to look closer at how some factors actually affect this dilemma. The factors we have selected are; the organization’s hierarchy, the company’s way of spreading information, communication- and relation abilities within the divisions as well as between the different divisions.</p><p>To research this problem we have chosen to use a single-case study using semi-structured interviews. We have conducted interviews with two division managers, two employees, and an interview with the head of the tax office in Örebro. The findings we have been able to conclude are; all respondents agreed that “the middle management dilemma” does exist at the tax office in Örebro. The division managers did not consider it a major problem; however the employees did on the other hand. The company’s hierarchy also has an effect on “the dilemma” as it is the division managers’ obligation to reach the targets set by the organization’s top-level management. This constrains the division managers from making many decisions on their own. The structure of the organization also effects the spreading of the information, however the information flow is considered satisfactory by the employees in many ways. The three main ways used to spread information are through meetings, “the cascade model” and via the company’s Intranet. Communication- and relation abilities within- and between divisions work well too, this could be considered a sign that the organization takes the contentment of their employees seriously.</p>

No description available.

No description available.

SAMMANFATTNING Titel: Avskaffandet av revisionsplikten – utifrån tre olika intressenters perspektiv Nivå: Kandidat Utgivningsår: 2010 Författare: Emanuel Vardi, Oscar Larsen och Thomas Karlsson Handledare: Per Janze Syfte: Syftet med den här studien är att ta reda på vilket sätt revisionsbyråerna (GrantThornton och KPMG), Skatteverket och bankerna (Handelsbanken och Nordea) skulle kunnapåverkas av avskaffandet av revisionsplikten. Vi ska även diskutera kring vilka förändringarsom kan komma att ske. Metod: I den här studien har vi utgått från den kvalitativa metoden och vi har genomförtmuntliga intervjuer med revisionsbyråer, Skatteverket och banker. Slutsats: Resultatet som vi har kunnat konstatera i den här studien är att det kommer att ske enförflyttning angående efterfrågan från revision till redovisning. De tre intressenternaförbereder sig för framtiden genom att ta fram nya riktlinjer i sitt arbete med aktiebolagen. Förslag till fortsatt forskning: Uppföljning efter avskaffandet hur intressenterna har påverkats.Ett annat förslag är att undersöka huruvida aktiebolagen som inte kommer omfattas avrevisionsplikten valt bort revisionen eller inte. Nyckelord: Revision, revisor, revisionsplikt, avskaffande, banker, revisionsbyrå, Skatteverket.

No description available.

Med ett belopp på ca 130 miljarder kronor per år i oredovisade intäkter och en så stor påverkan på samhället gör sig ekobrott och därmed bokföringsbrott till ett av landets mest kostsamma brott. Då endast vinst är i syfte, gör många allt för att tjäna så mycket de bara kan. Detta medför då att de som handlar oredligt skaffar sig fördelar gentemot andra som inte bryter mot bestämmelserna. På så sätt uppstår det en obalans mellan dessa som i slutändan kan leda till att de som följer reglerna konkurreras bort av dem som inte gör det. En central fråga som uppstår vid åsidosättande av bestämmelserna är om det finns tillräckliga skäl för att anse att bokföringsbrott föreligger. Lagstiftningen anger att bokföringsbrott föreligger när det inte går att bedöma företagets resultat eller ställning med ledning av bokföringen. Vår empiriska studie visar att avvikelser som kan förekomma i misstänkta räkenskapsmaterial kan vara så avsevärt stora att det ofta inte handlar om gränsfall vid bedömningen om det föreligger bokföringsbrott eller inte. Syftet med uppsatsen är att göra en studie kring myndigheternas insatser för att alltmer upptäcka och förebygga bokföringsbrott. Bokföringsbrott är ett ämne som omfattar väldigt många grenar. Vi kan tyvärr inte gå in på varje gren och diskutera och analysera dem. Därför har vi valt att beröra de insatser som framförallt Skatteverket gör för att förebygga bokföringsbrott. Vi har dessutom avgränsat oss till Gävleborgs län. Våra respondenter har därutöver försett oss med material som i synnerhet berör länet. Trots våra avgränsningar har det inte varit helt möjligt att avskärma oss från sammanbundna grenar såsom skattebrott. Vi har därför valt att nämna dem i viss grad på grund av den starka kopplingen som finns mellan dessa. Studien berör mestadels insatser från Skatteverkets organ där de flesta bokföringsbrotten upptäcks och anmäls till åklagarmyndigheten. För att uppnå en viss grad av tillförlitlighet i uppsatsen har vi genomfört intervjuer med personer som jobbar med brottsförebyggande verksamhet inom ämnet bokföringsbrott. Vi har således fört samtal med Bengt-Åke Johansson på rätts- och utvecklingsenheten och Karin Palmberg på utredningsenheten, båda från Skatteverket. Dessutom har vi träffat en specialiståklagare vid namn Ulf Back som har sitt säte i åklagarkammaren i Gävle. I teorin redogörs för de insatser som ska se till att förebygga bokföringsbrott. Empirin lyfter däremot fram vad som förväntas av dessa insatser ur myndigheternas synvinkel. Dessutom går vi in på om det idag upptäcks fler brott i jämförelse med tidigare år. Resultatet som den här studien ger, är att det numera upptäcks fler bokföringsbrott än för ett antal år sedan. Ökningen behöver sålunda inte betyda en minskning av bokföringsbrott eftersom det inte finns en tillförlitlig källa om hur omfattande bokföringsbrott egentligen är.

In large organizations one can often find middle managers at several different levels within a company. Middle managers regularly experience their positions as complicated as they have both superiors as well as subordinates’ to please. We have chosen to refer to this problem as “the middle-management dilemma”. This problem has been well researched over the years; however the theories differ in many ways. Therefore, the purpose of this dissertation has been to find out to what degree “the middle-management dilemma” exists among the division managers at the local tax office (Skattekontoret) in Örebro. We have also chosen to look closer at how some factors actually affect this dilemma. The factors we have selected are; the organization’s hierarchy, the company’s way of spreading information, communication- and relation abilities within the divisions as well as between the different divisions. To research this problem we have chosen to use a single-case study using semi-structured interviews. We have conducted interviews with two division managers, two employees, and an interview with the head of the tax office in Örebro. The findings we have been able to conclude are; all respondents agreed that “the middle management dilemma” does exist at the tax office in Örebro. The division managers did not consider it a major problem; however the employees did on the other hand. The company’s hierarchy also has an effect on “the dilemma” as it is the division managers’ obligation to reach the targets set by the organization’s top-level management. This constrains the division managers from making many decisions on their own. The structure of the organization also effects the spreading of the information, however the information flow is considered satisfactory by the employees in many ways. The three main ways used to spread information are through meetings, “the cascade model” and via the company’s Intranet. Communication- and relation abilities within- and between divisions work well too, this could be considered a sign that the organization takes the contentment of their employees seriously.

Syfte: För att skapa effektiva organisationer behövs policys. Dessa är vanligtvis normativa och framställer de goda arbete som ska genomföras inom organisationen. Syftet med den här studien är att få en förståelse för hur medarbetare i en statlig myndighet anser att de har kunskap om och möjlighet att följa policys. Jag utgår från två stycken policys som finns i Skatteverkets organisation Medarbetarpolicyn och Mångfaldsplanen. Jag har under arbetet använt mig av tre frågor. Vad är medarbetarnas uppfattning om policys generellt?, Hur väl känner medarbetarna till Medarbetarpolicyn och Mångfaldsplanen? Och Anser medarbetarna att dokumenten ger vägledning i arbetet. Metod: I min studie har jag använt mig av kvalitativ metod eftersom jag ämnar undersöka en företeelse. Insamlingen av primärdata har skett med intervjuer av semistrukturerad karaktär. Intervjuerna har genomförts på Skattekontoret i Gävle och Sandviken med en respondent i taget. De sekundära data som jag använt i studien består i första hand av två dokument från Skattekontoret Mångfaldsplan och Medarbetarpolicyn. På dessa två dokument har jag utfört en etnografisk innehållsanalys. Analysen av det empiriska materialet har skett medhjälp av hermeneutiskanalys där jag skapade en analysmall som gav mig en överblick av materialet. Resultat och slutsats: Här presenterar jag de empiriska fakta som intervjuerna från skattekontoren i Gävle och Sandviken har gett mig. Materialet presenteras utan specificerade frågor och intervjuguiden som jag använt pressenteras som bilaga. Om man använder dokument för att styra organisationen mot uppsatta mål. Är det viktigt att veta vilken typ av dokument som krävs. Det handlar om att leda eller styra medarbetarna. Förslag till fortsatt forskning: Som förslag till fortsatt forskning kan nämnas att en intressant vinkling är att väga skrivna styrdokument mot informationssystemet KASKAD som används inom Skatteverket. Uppsatsens bidrag: Att belysa en angelägen fråga inom dagens företagsekonomiska värld. Hur policys förmår att ge riktlinjer som ett stöd för medarbetare i den dagliga verksamheten, i en tid då det ställs allt större krav på medarbetarna att ta ansvar för sina handlingar. / Aim: In order to create effective organizations policies is needed. A policy usually sets standards and describes how things shall be done in the organization. My aim with this study is to get an understanding how co–workers in a Government Administration consider their knowledge and possibility to follow policies. In my study I use two policies from the tax agency, co–worker policy and multitude plan. In the presentation of my problem I have used tree questions. What do co–workers think of policies in general? , How well do co–workers recognize the co–worker policy and multitude plan? And What do the co–workers consider about this document and do they give guidance in work? Method: I have been using a qualitative methodology for my study, because I intend to examine a phenomenon. The collection of primary data has been taken place with interviews by semi structure character. The interviews have been carry out at the tax offices in Gävle and Sandviken with one co–worker at the time. The secondary data in this study endure foremost by the two documents multitude plan and co–worker policy. I have also performed an ethnographic analysis of contents on these documents. The analysis of the empirical material has been taken place with Hermeneutic analysis, I created an analysis template who gave me a good overview of the material. Result &amp; Conclusions: In this part I present the empirical fact that the interviews gave. The material presents without specified questions and the interview template are presented in the appendix. If you use documents to govern the organization to wards highly placed goals. It is of importants to now what type of documents you should use. It is about lead or govern the co-workers. Suggestions for future research: An interesting angle would bee to compare written policies whit the information system KASKAD within the tax agency. Contributions of the thesis: To illustrate a pressing problem within the world of Business Administration. How policies are able to give guidance and support to co–workers in there daily activity in a time when co–workers are expected to take a bigger responsibility for there action?

Det finns idag långt framskridna planer på att avveckla den svenska revisionsplikten för små och medelstora aktiebolag. Med stöd i EG-rättens fjärde bolagsdirektiv tillsatte regeringen under 2006 en utredning av dåvarande justitierådet Bo Svensson att utreda vilka åtgärder som krävs för att avskaffa revisionsplikten för små- och medelstora aktiebolag. Förslaget presenterades i slutet på mars 2008 (SOU 2008:32) och stödjer ett avvecklande av revisionsplikten, vilket enligt utredningens beräkningar kan leda till kostnadsbesparing på 5,8 miljarder kronor för företagen. SOU 2008:32 har dock möts av stark kritik från olika intressentgrupper inom samhället. Skatteverket är en intressent vilken i hög grad kommer att påverkas av en slopad revisionsplikt. SOU 2008:32 anser dock att Skatteverkets verksamhet inte kommer att beröras i nämnvärd utsträckning av det diskuterade förslaget. Utredningen fastställer att tex. den orena revisionsberättelsen, vilken enligt lag skall skickas till Skatteverket, är ett grundlöst verktyg inom verksamheten. Utredningen anser även att den indirekta effekten en företagsrevisor skapar genom att bringa ordning i företagens redovisning via revision, inte går att påvisa. Undersökningens problemformulering lyder - Vilken nytta har Skatteverket av revision i den dagliga verksamheten? Syftet är att ur ett samhällsperspektiv undersöka vilken roll reviderade årsredovisningar spelar i Skatteverkets verksamhet, samt vad detta kan leda till för konsekvenser för samhället vid en slopad revisionsplikt. Undersökningen bygger på intervjuer vilka genomförts med tre respondenter vid Skatteverket samt två respondenter från två olika Revisionsbyråer. De empiriska iakttagelserna tyder på att revisionsplikten idag utgör en viktig faktor i Skatteverkets verksamhet, både indirekt samt direkt. Nyttan av revisionsplikten är svår att värdera, och framförallt den indirekta nyttan. Dock anser respondenterna att den indirekta nyttan är stor. Den direkta nytta revisionen ligger till grund för baseras främst på den orena revisionsberättelsen. Denna används främst vid Skatteverkets arbete med att framställa urval och kan enligt en intern rapport vilken framkommit under undersökningen härledas till Skattefelet. Konsekvensen av detta är att ifall revisionsplikten slopas kommer Skatteverket enligt egen utsago att behöva genomföra kompenserande åtgärder för att väga upp bortfallet av informationsunderlag, genom att dels den direkta nyttan och den indirekta nyttan kan försvinna. Undersökningen når slutsatsen att den slopade revisionsplikten kommer att göra en stor inverkan på Skatteverket verksamhet. Detta är en motsättning av den slutsats SOU 2008:32 når, där revisionens inverkan på Skatteverket anses betydligt mindre.

Många småföretagare har svårt att hänga med i skattereglernas snåriga värld. Vilka regler gäller för mitt företag, vilka förändringar har skett i år och vad gäller vid anställning är några av de frågeställningar som småföretagare måste ställa sig. Skattereglerna förändras ständigt. Det ska bli lättare att starta företag, lättare att driva och utveckla företag. Ändå upplever många företagare att reglerna blivit mindre lätthanterliga under de senaste åren. Uppsatsen kommer att beröra enskilda näringsidkares attityder gentemot skatteregler och Skatteverket. Syftet med uppsatsen är att beskriva omfattningen av de skatteregler som gäller i Sverige för enskilda näringsidkare. Uppsatsen skall ge en uppfattning om företagares attityder gentemot dagens skatteregler och hur företagares relation till Skatteverket ser ut. Uppsatsen skall även undersöka om det finns några åsikter om lämpliga förändringar som skulle kunna underlätta företagandet på dessa punkter. För att uppnå uppsatsens syfte har författarna intervjuat fem enskilda näringsidkare och sedan ställt de erhållna svaren gentemot tidigare gjorda undersökningar och teori inom ämnet. Författarna kunde i arbetet dra slutsatserna att trots ett digert reformförsök från regeringen är företagarna långt ifrån helt nöjda. Företagarna, tillsammans med bland annat Svenskt näringsliv, efterlyser större förändringar vad gäller den administrativa bördan. Tydligare regler, mer branschanpassade blanketter och utbildningar är några av de åtgärder som efterlyses.