Inom offentlig sektor pågår introduktionen av New Public Management (NPM), vilket innebär att teorier kring ledning och styrning av företag utvecklade för den privata sektorn  börjar användas inom offentliga verksamheter.   Under de närmaste åren kommer Skatteverket tillsammans med försäkringskassan och arbetsförmedlingen skapa gemensamma servicekontor på 82 orter i landet. Servicekontoren producerar en samlad service till medborgare och företag. Anställda på dessa kontor kommer vara företrädare för flera myndigheter samtidigt. Service är tänkt att vara livshändelsebaserad  och ska utgå från kundens situation.   Skatteverket och andra myndigheter beskriver idag sina kontakter med medborgaren på ett sätt som påminner om privata företags sätt att betrakta sina kunder och kundservice. Utgångspunkten för denna uppsats var därför att teorier kring tjänster och tjänstekvalitet skulle kunna användas för att studera en intern verksamhetsprocess inom Skatteverket. Studien gjordes med utgångspunkten att verksamhetsprocessen som vi studerade också kunde beskrivas som en tjänsteprocess.   En enkätundersökning gjordes bland personal som medverkade i processen invandringar inom Skatteverket. Undersökningen utformades utifrån SERVQUAL-verktyget och  modifierades för att värdera kvalitetsfaktorer i en intern tjänsteprocess. Syftet var att undersöka om en bättre bild av kvalitet i processen gick att ta fram genom att studera processen utifrån tjänsters egenskaper och kvalitetsfaktorer.   Resultatanalysen visade att värderingen av de olika kvalitetsfaktorerna i vår undersökning på flera sätt överensstämmer med tidigare undersökningar som gjorts. Vi konstaterar att de fem kvalitetsfaktorer som vi använt oss av i undersökningen alla anses vara viktiga för kvaliteten i processen. Pålitlighet, reaktionssnabbhet samt empati /inlevelseförmåga värderas högst.   Slutsatserna vi gjort är att resultaten stöder beskrivningen av processen som en intern tjänsteprocess. Skillnader i resultaten beroende på de anställdas position i processen visar på förekomsten av vad som skulle kunna benämnas interna kunder och tjänsteproducenter i processen. Två delprocesser, ”mottaga ärende” och ”stöd/support” kan enligt vår analys av undersökningsresultatet beskrivas som interna tjänster.

Problemdiskussion: För 25 år sedan infördes revisionsplikt i Sverige för samtliga aktiebolag. Idag diskuteras huruvida den lagen ska avskaffas och vilka bolag som ska kunna avsäga sig revision. Syfte: Författarna vill utreda om en avskaffad revisionsplikt kan leda till en ökning av den ekonomiska brottsligheten, därtill hur denna lagförändring kan påverka Skatteverkets arbete att bekämpa den. Metod: En kvalitativ studie har genomförts. Där den empiriska datainsamlingen bygger på intervjuer med tre regionchefer på skattverket. Den övriga datainsamlingen har skett via Internet, litteratur och via databaser vid Örebro universitet. Slutsats: För att den ekonomiska brottsligheten ska öka som en följd av revisionspliktens avskaffande krävs det att företaget anser att nyttan att frånsäga sig revision är större än den hjälp revisorn bistår med idag. Många bedömer att företag i framtiden kommer att använda sig av frivillig revision eftersom deras intressenter kommer att kräva detta. / Problem discussion: 25 years ago the Swedish government decided to introduce an audit duty for all limited companies in Sweden. Today the discussion are about however this law should be abolished or not and what companies who are able to use this possibility to choose audit. Purpose: The authors purpose are to investigate however the abolishing of the audit duty could lead to an increase of the economic crime and if it’s going to influence the national tax board (skatteverket) in there work to control the economic crime. Method: The authors have made a qualitative study. They got there empirical information collected from three personal interviews at the national tax board (skatteverket). The remaining information was collected from Internet, literature and computer database at the University of Örebro. Conclusion: The economical crime should not be increased by the abolishing of the audit duty unless the companies consider that the benefit from getting away from the audit duty will give them more profits than what the auditor can give theme in form of knowledge and practical advice.

Syfte: Syftet är att beskriva hur intressenterna upplever avskaffandet av revisionsplikten och ur intervjumallarna finna förklaringar till avskaffandet av lagen.   Metod: Studien är av kvalitativt slag och bygger på en deduktiv ansats. Empirisk data är huvudsakligen av primär karaktär, vilket har erhållits via e-post- samt telefonintervjuer av Bolagsverket, Skatteverket och Kronofogden. Empirisk data har sedan jämförts med insamlad teori som mynnar ut i en analys.   Resultat och slutsats: Intressenternas arbete har inte påverkats av revisionspliktens avskaffande i någon större utsträckning. Kvalitén på deklarationen anses i nuläget inte ha påverkats av revisionspliktens avskaffande och kvalitén på årsredovisningarna behöver inte ha ett samband med revisionspliktens avskaffande. Därmed tyder detta på att revisorn inte behövs som kontrollmekanism för att säkerställa och upprätthålla kvalitén i räkenskaperna hos små aktiebolag. Respondenternas svar tyder även på att frivillig revision är ett resultat av samhällets utveckling och är ett sätt för staten att minska den enskilda individens känsla av att bli kontrollerad.   Förslag tillfortsatt forskning: Då denna studie är begränsad till endast Skatteverket, Bolagsverket samt Kronofogden, skulle förslag på fortsatt forskning vara att undersöka huruvida de övriga intressenterna i SOU 2008:32 ställer sig till revisionspliktens avskaffande i nuläget.   En ytterligare studie skulle kunna systematisera och ge en övergripande översikt om hur samhällets kontrollfunktion och övervakning fungerar i det moderna samhället.   Uppsatsens bidrag: Resultaten i studien kommer vetenskapligt att ge en förståelse för vad avskaffandet av revisionsplikten innebar för de utvalda intressenterna. Studien ger även en förståelse och ett resonemang kring om revisionspliktens avskaffande är ett resultat av samhällets utveckling.

Denna studie undersöker den enskilda företagarens syn på skatteverket och övriga företagare inom restaurangbranschen samt hur dessa påverkar företagarnas inställning till skattefusk. Tidigare studier visar att kontroll och sanktioner har en motsatt effekt på medborgarnas samarbetsvilja. Således genomfördes denna studie med avsikt att undersöka vilken inverkan ovan nämnda relation har på samarbete, tillit, samt nätverk av relationer ur ett företagarperspektiv. Uppsatsen är genomförd som en fallstudie och är baserad på sex olika företag. Resultatet bekräftar Rothsteins enhetliga ansats, där skatteverket genom sitt beteende förstör tilliten och samarbetet inom restaurangbranschen vilket i sin tur påverkar den enskilde företagaren negativt. Emellertid har skatteverket genom kontroller och sanktioner minskat de svarta pengarna, dock är svarta pengar inom restaurangbranschen fortfarande vanligt. Det tycks vara just en brist av kontroller och sanktioner från myndigheten på 90-talet som har resulterat i att svarta pengar numera är allmänt accepterat i branschen.

Informationssäkerhet är något väldigt aktuellt i dagsläget då mer och mer information och arbetsuppgifter datoriseras. Det är därför viktigt att de som arbetar med datorer har en god informationssäkerhetsmedvetenhet. Denna studie är utförd på Skatteverkets kontor i Linköping genom främst ett antal intervjuer. Studien inriktar sig på personalens informations- säkerhetsmedvetenhet samt hur Skatteverkets åtgärder påverkar personalens informations- säkerhetsmedvetenhet. Den teoretiska referensramen byggs till största del upp av teori kring informationssäkerhet och informations- säkerhetsmedvetenhet, samt även till viss del av organisationsteori. Teorin har sedermera fått utgöra hur informationssäkerheten bör se ut, generellt sett, i en organisation. Genom intervjuer och Skatteverkets interna informationsmaterial har vi tagit reda på hur informationssäkerheten ska se ut enligt Skatteverkets policy. Efter intervjuerna med personalen på Skatteverket har vi sedan tolkat hur den faktiska informationssäkerhets- medvetenheten bland personalen på Skatteverket i Linköping avspeglar sig. Det som har framkommit i denna studie är att personalen på Skatteverket har en informationssäkerhetsmedvetenhet som är på en nivå som inte leder till några speciellt verksamhetskritiska situationer. Det har även framkommit att Skatteverkets åtgärder i teorin är väl genomtänkta, men att alla åtgärder tyvärr inte alltid uppfattats av personalen. Detta framför allt på grund av bristande kommunikation och den organisation som Skatteverket har i form av en linjestabsorganisation.

Sammanfattning Problem: Den första november år 2010 avskaffades den lagstadgade revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Syftet med detta var möjligheten för ökad kostnadseffektivitet och valfrihet för bolagen. Lagförändringen mötte dock motstånd från bland annat Skatteverket som befarade en ökad arbetsbörda och sämre kvalitet på bolagens rapporter. Syfte: Syftet med undersökningen är att bidra till en djupare förståelse för konsekvenserna lagförändringen haft på små aktiebolag och Skatteverkets kontor i Örebro. Metod: Insamling av data har skett genom semi-strukturerade intervjuer med fem små aktiebolag i Örebro samt Skatteverket i Örebro. Aktiebolagen var verksamma både före och efter avskaffandet av revisionsplikten och valdes ut genom en alfabetisk ordnad lista över aktiebolag. Empirin har sedan analyserats genom nyckelorden kvalitet, kontroll, arbetsbörda och kostnadseffektivitet. Slutsats: Lagförändringen har ännu inte påverkat aktiebolagens kostnadseffektivitet eller arbete. Skatteverket har fått en viss ökad arbetsbörda men kvaliteten på redovisningen är den samma som innan. Undersökningen resulterar dock i vetskapen att de små aktiebolagen behåller revisorn tack vare rådgivarrollen och kunskapen denne besitter. Behovet av revision verkar alltså mer bero på vilka kunskapsluckor bolagen måste fylla med avseende på redovisning och rapportering än vad som är lagstadgat. Nyckelord: Revisionsplikt, små aktiebolag, Skatteverket / Abstract Background: The first of November 2010 the statutory auditing was abolished for small companies in Sweden. The reason for this was to give the companies the opportunity to reduce costs and increase their level of freedom of choice. This was met with resistance from the Swedish tax agency, who feared an increase of their workload and a decrease of the quality of the companies’ financial reporting. Purpose: The purpose of this essay is to find a deeper understanding of the consequences that the abolished statutory auditing brought to small companies and the tax office in the city of Örebro. Method: The empirical findings have been collected through semi structured interviews with five small companies and the tax office in Örebro. The companies were active before as well as after the abolishment of statutory auditing and were selected from an alphabetical list. The empirical findings were analysed through the terms quality, control, workload and cost efficiency. Conclusions: The abolishment of statutory auditing has not yet affected the small companies in terms of cost efficiency or workload. The Swedish tax agency has noticed some increase of their workload, but there has been no change in the quality of the companies’ financial reporting. The essay concludes that small companies keep an auditor due to the advisory role and the knowledge the auditor possesses. The need for the companies to consult an auditor seems to a greater extent depend on what knowledge about financial reporting the companies lacks rather than what is required by law. Keywords: Statutory auditing, small companies, Swedish tax agency

No description available.

The purpose of this thesis was to study a selection of Swedish government agencies and their usage of new media to convey information. We thought that the relationship between government agencies and the media should be addressed. This because of the current transitional period between traditional and new media. We have studied five different Swedish government agencies; Swedish Armed Forces, Swedish Tax Agency, Swedish National Institute of Public Health, Trafikverket and Sida. We used a qualitive content analysis and analyzed their homepages on the basis of six different criteria. In addition to this we studied their presence on external social communities and how the government agencies comply with the requirements of their communicative efforts. The study shows that the government agencies’ media usage varies. With the homepage as a common ground, the media use of government agencies approaches to using new media. It depends on the individual government agency's specific needs of providing information.

The main issue: On the basis of the authors problem discussion has following questions came along: how will the closed companies be affected by a abolishing of demand on auditing? How could the abolishing of demand on auditing in Denmark and England relate to Swedish possible abolishing of auditing? Purpose: The purpose of this paper is to examine and describe how closed companies stand to abolishing of demand on auditing and which affects they think they will get. Method: The authors have chosen to use a qualitative method. With open questions can give space for discussions, which can give the authors better understanding. The empirical material consists of eight different closed companies. The subordinate data were collected before the interview occasion, this because to develop the interview questions. Conclusion: The authors has come to a conclusion that larger the closed company is, the more of them will keep audit. There are some concerns that the tax authority will introduce time-consuming controls for those companies who does not have audit. The banks look at the auditing as a good basic data of companies financial possibilities but yet they can see that the credit possibilities from case to case and have to adjust to the market. The economics crime authority means that the economics crimes is the largest among the small companies, and the risk for that is bigger if the demand on auditing is going to abolish. The Economic Crimes will reduce if the companies learned more about auditing, in the same time, those that want to be involved with such crimes will anyway find other solutions. In the paper it has been comparison with how the abolishing of demand on auditing has been in Denmark and England. There has been certain similarity with Sweden. The most companies in those named countries above, thinks that the cost for audit does not exceed the benefit. In Denmark, who recently has abolished the audit demand for small companies has yet no bigger differences, but a survey has claimed that this could change in a few years. England has had since 1993 an exception from the demand on auditing and it has appeared that most companies still keep the auditing in the firm; they mean it is an advantage for them. The advantage for these companies is that auditing provides a benefit and contributes to good public information for the society, which considers to be auditing target. Keyword: Abolishing of Demand on auditing and closed companies / Problemformulering: Utifrån författarnas problemdiskussion har följande forskningsfrågor kommit fram: Hur kommer fåmansföretagen påverkas av ett avskaffande av revisionsplikten? Hur kommer Danmark och Englands avskaffade revisionsplikt kunna relateras till Sveriges eventuella avskaffande av revisionsplikten? Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva hur fåmansföretagen själva ställer sig till avskaffandet av revisionsplikten och vilka effekter de tror att det kommer att ge för dem. Metod: Författarna har valt att utgå utifrån en kvalitativ metod i denna uppsats. Genom öppna frågor kan det ge fler möjligheter för en djupare diskussion, vilket ger författarna bättre förståelse. Det empiriska materialet består av åtta fåmansföretag. Sekundära data samlades in innan intervjutillfällena, detta för att utveckla intervjufrågorna. Slutsats: Författarna har kommit fram till att desto större fåmansföretag det rör sig om, desto fler av dem kommer att behålla revisionen. Det finns oro för att Skatteverket skall införa tidsödande kontroller för de företag som inte har revision. Bankerna ser revisionen som ett bra underlag på företagens finansiella möjligheter men ser dock på kreditmöjligheterna från fall till fall och måste även anpassa sig till sin marknad. Ekobrottsmyndigheten menar att ekobrott är störst bland de minsta företagen och att risken för ekobrott är större om revisionsplikten avskaffas. Det anses att vetskapen om revision gör att ekobrotten minskar, samtidigt som det sägs att de som vill syssla med ekobrott finner andra lösningar. Kostnaden för revisionen överstiger inte nyttan i de flesta företag och detta gäller även i Danmark och England. Danmark, som nyligen har avskaffat revisionsplikten för små företag har ännu inte fått några större skillnader, men en undersökning visar att detta kan förändras längre fram i tiden. England har sedan 1993 haft undantag från revisionsplikt för små företag och det har visat sig att flesta företag ändå behåller revisionen i företaget, då de anser att det är en fördel. Fördelen för dessa företag innebär att revisionen tillför en nytta och bidrar till en bra offentlig information för samhället, som anses vara revisionens främste intressent. Nyckelord: Revisionsplikt och fåmansföretag

Ett förslag om slopad revisionsplikt för mindre företag ligger till grund för denna uppsats. Författarna söker svar på frågor som, - Vad skulle en slopad revisionsplikt för småföretagarna få för konsekvens vid en kreditbedömning hos banken? - Är det odelat positivt för småföretagen att slippa revisionsplikten? - Vilka andra värderingsmetoder kommer att användas i stället?. Genom analys av frågor besvarade av respondenter samt insamlat material i form av litteratur i ämnet och publicerade artiklar dras slutsatser som att företagen inte är odelad positiv till ett eventuellt slopande utan ser både för och nackdelar. Företag som inte kommer behöva ta krediter kan få mindre kostnader för revision. Förtag som kommer söka krediter i banken efter ett eventuellt införande kommer tvingas få sina siffror godkända av en revisor för att få ett godkännande av banken. Nyckeltal som bankerna använder sig av i dag vid en bedömning av kreditsökaren kan även i fortsättningen användas då det inte blir någon större skillnad på siffrorna som företagen även efter ett eventuellt slopande måste visa upp. Kostnader som högre ränta är att vänta eftersom bankerna tar högre risker, även skatteverket kan komma öka sin kontrollverksamhet hos företag som inte använder sig av revision, även detta kommer att avspeglas i merkostnader för företagen.