No description available.

Sammanfattning Svartjobb utgör majoriteten av det skattefusk som förekommer i Sverige och Restaurangbranschen beräknas stå för en femtedel av det totala skattefelet. SKV presenterade i årsredovisningen för 2007, att staten årligen förlorar 66 miljarder kronor på grund av svartjobbens förekomst. Sverige är även det land i Europa med störst omfattning av svartjobb. Teorierna är många till varför man anställer och arbetar svart. En del anser att för höga arbetsgivaravgifter och höga kostnader, vad gäller livsmedel och löneutveckling, har bidragit till att många småföretag lever på marginalerna och tvingas anställa svart för att överleva. Andra säger att målet är stor ekonomisk framgång, vilket gör att redan framgångsrika näringsidkare undandrar skatt för att bättra på vinsten ytterligare. Ett tredje sätt att se det på, är alla de tillfällen som ges att undandra skatt eftersom kontrollsystemen är för bräckliga. Orsakerna tycks vara många. Det uppstår dessvärre flertalet svårigheter att motverka svartjobb. Samarbetssvårigheter mellan myndigheter, politiskt ointresse, bristande resurser och okunskap framgår som några av alla orsaker till varför det är så svårt att satsa på förebyggande metoder mot denna brottslighet. Restaurang och Frisör är två branscher med omfattande kontanthandel, varför det är svårt att kontrollera utifrån. Regeringen beslutade därför att införa en ny lag som skall öka kontrollbefogenheten hos SKV. Lagen om särskild skattekontroll i vissa branscher infördes den 1 januari 2007. Lagen innebär att näringsidkare i berörda branscher skall föra personalliggare för att SKV skall kunna kontrollera att personalen jobbar vitt. Den ger SKV möjligheter att göra oannonserade besök för att öka riskerna med att bli upptäckt med svartjobb. Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse för hur SKV jobbar för att motverka svartjobb samt utreda vilka resultat den nya lagstiftningen har gett upphov till. Syftet är även att försöka dra slutsatser om hur framtida kontrollinsatser kan komma att utvecklas. Syftet har uppnåtts genom utförandet av kvalitativa intervjuer med personer som varit starkt involverade i lagen samt projektet med kontrollinsatserna. Studien visar att projektet har skapat många vita anställningar på bara ett år, vilket även resulterar i större skatteintäkter. Samtliga respondenter från SKV anser att införandet av lagen har varit ett positivt inslag i det förebyggande arbetet mot svartjobb. De påtalar också att extern kontroll är högst nödvändig, men öppnar även för andra alternativ som kompletterar på olika sätt. Lagen fungerar nämligen utmärkt i samband med andra åtgärder såsom exempelvis månadsvis redovisning av inkomstskatter på personnivå, som är ett system som Regeringen planerar att införa inom kort. Den övergripande slutsatsen är att verkan av lagen har varit stor och har redan skapat tydliga förändringar i förebyggandet av svartjobb. Vilka orsaker som ligger bakom svartjobb är dock något som fortfarande inte är entydiga, varför det därför även är svårt att dra slutsatser om vilken förebyggande metod som är mest fördelaktig. En sak framgår tydligt, Lagen om särskild skattekontroll i vissa branscher är ett stort steg i rätt riktning i jakten på svartjobben.

Bakgrund: Skatteverket var emot det slopandet av revisionsplikten som skedde 2010. I sitt remissvar antydde man att detta skulle få som effekt att såväl medvetna som omedvetna fel skulle öka i företagens räkenskaper och därmed påverka även deras deklarationer. De påtalade också att skattefelet är som störst i mikro- småföretag, vilket är de bolag som omfattas av reformen, och det därmed skulle få stora effekter på skattefelet. De antydde även att de skulle komma att behöva öka sina insatser för att säkerställa att felen inte skulle påverka inkomstdeklarationer. Denna bedömning gjordes även av regeringen som anslog att detta skulle leda till ökade kostnader med 40 miljoner kronor. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka om och i så fall hur Skatteverket har förändrat sitt kontroll- och utredningsarbete med hänsyn till slopandet av revisionsplikten. Vad gäller erfarenheterna från medarbetarna är avsikten att undersöka om det empiriskt går att belägga att felen i deklarationerna har ökat. Metod: En kvalitativ metod har används i studien där intervjuer har genomförts med handläggare, samordnare, utredare, analytiker och revisor på Skattverket. Slutsatser: Våra sammanfattade slutsatser är att, förutom de "löpande bokföringskontrollerna" som Skatteverket gavs möjlighet att göra i och med reformen, har de inte aktivt förändrat sitt kontroll- och utredningsarbete. Särskilt anmärkningsvärt är att upplysningsrutorna i deklarationen som tillkom vid reformen inte beaktas överhuvudtaget i arbetet. Vidare hittar vi inget i vår studie som tyder på att de medvetna felen ("fusket") har ökat, vilket Skatteverket hade farhågor om. De omedvetna felen som görs pga. okunskap antas däremot ha ökat i omfattning, vilket får anses vara en konsekvens av slopandet av revisionsplikten. Detta anser vi i sin tur har gjort att det s.k. skattefelet troligen har ökat.

Generation Y är den generation som just nu är på väg att etablera sig på arbetsmarknaden och anses därför vara relevant att undersöka. Studien har undersökt vilka belöningssystem som Skatteverket i Luleå använder sig av och vilka som ger störst effekt på arbetstagare inom generation Y. Huvudsyftet med studien var att genom en fallstudie av Skatteverket i Luleå påvisa chefers upplevelser och erfarenheter av generation Y:s motivatorer samt vilka belöningssystem som de anser är mest effektiva för generation Y. Avsikten med studien var att skapa en större förståelse för hur organisationer vars mål och vision är samhällsnytta bemöter generation Y:s motivatorer med belöningssystem för att skapa bättre prestationer. Studien är byggd på generationsteorier och tidigare forskning om generation Y samt belöningssystem. Studiens empiriska material är insamlat i form av dokument erhållet från Skatteverket samt fyra kvalitativa intervjuer med olika chefer från Skattekontoret i Luleå. En slutsats av studien var att chefer upplever att generation Y tenderar att drivas mer av inre motivation och därmed är icke-finansiella belöningssystem bättre tillämpade för generation Y. Förslag till vidare forskning var att genomföra en liknande studie på den generation som är näst på tur att inträda på arbetsmarknaden, det vill säga generation Z. / Generation Y is the generation that is currently establishing itself in the labor market. This study has therefore investigated the reward systems used within Skatteverket in Luleå and ties to understand which system was the most effective in motivating employees within Generation Y. The main purpose of the study was to demonstrate, through a case study by the Skatteverket in Luleå, the managers’ experiences of Generation Y's motivators and which reward systems they consider to be most effective for Generation Y. The intention of the study was to create a greater understanding of how public and social welfare organizations’ goals and visions align with Generation Y's motivators with reward systems to create better performances. The study is based on Generation theories and former research on Generation Y and reward systems. The study's empirical material has been collected in the form of documents obtained from Skatteverket and four qualitative interviews with various managers from Skatteverket in Luleå. One conclusion from the study was that managers experience that Generation Y tends to be driven more by internal motivation and therefore non-financial reward systems were shown to be more effective. Suggestions for further research are to carry out a similar study on the generation that is next to enter the labor market, that is, Generation Z.

Den myndighet som i Sverige har befogenhet att ta ut skatt från befolkningen är Skatteverket, SKV. Den grund som möjliggör att myndigheten kan ta ut skatt och som den ska grunda alla sina beskattningsbeslut på är lag, vilket brukar benämnas legalitetsprincipen. SKV använder emellertid ibland prejudikat som stöd för hur den ska beskatta. Här framstår då en fråga om SKV bör stödja sig på prejudikat när den enbart ska använda lag som grund för beskattning.Syftet med uppsatsen har således varit att utröna om SKV bör använda prejudikat som stöd vid beskattning. De delar som står mot varandra i denna fråga är prejudikatets roll mot rättssäkerheten. Mer preciserat avses två rättssäkerhetsprinciper nämligen förutsebarhetsprincipen samt legalitetsprincipen. Prejudikat som rättskälla kan emellertid sägas vara vägledande för SKV och medför att likabehandling upprätthålls. Motsättningarna medför därför att SKV inte kan ta prejudikatet som gällande rättsregler men som vägledning för hur lagtext ska tolkas. Genom statistik går det även att se att SKV använder prejudikat i en viss omfattning både vid upprättande samt upphävande av ställningstaganden. Omfattningen är totalt sett inte särskilt hög men vid jämförelse med andra liknande grunder är omfattningen något större. En annan fråga som kan ställas är hur SKV använder prejudikat i dessa ställningstaganden. Genom en analys av fyra ställningstaganden har denna fråga försökts besvaras. Ställningstagandena är av varierande karaktär och behandlar vitt skilda områden, men har det gemensamt att de upprättats på grund av nya avgöranden från Högsta förvaltningsdomstolen. Det framkom då att SKV använder prejudikat som en tolkningskälla vilken den bedömer olika omständigheter och företeelser utifrån. Detta genom att exempelvis beskriva sin bedömning eller ta fram olika exempel.

Bakgrund och problem: Idag förs det en diskussion om avskaffandet avrevisionsplikten. Den 7 september 2006 bestämde regeringen att reglerna om revision försmå bolag skulle ses över och granskas genom en utredning. Idag (2009) är företagenskyldiga att använda sig av en revisor där hon/han kontrollerar styrelsens och denverkställande direktörens förvaltning. Avskaffandet av revisionsplikten skulle innebäraatt 96 procent av Sveriges företag skulle slippa plikten att ha en revisor. Ett avskaffandekommer att beröra olika parter exempelvis företag, revisorer, redovisningskonsulter,Skatteverket, kunder, leverantörer etc.Problemet idag för de två aktörer som vi har valt att undersöka i den här uppsatsen, SRFoch Skatteverket är bland annat att skattefelet ökar och att det blir en negativ konsekvensför Skatteverket. För SRF kan arbetsuppgifterna öka och de anser att små företagarnaskulle gynnas av avskaffandet av revisionsplikten.Genom avskaffandet finns det en oro över att kvaliteten i redovisningen kommer attförsämras då företagen inte längre är skyldiga att använda sig av en revisor och får väljavilka tjänster de behöver och vill använda i företaget.Syfte: Med uppsatsen vill vi få en förståelse för hur SRF och Skatteverket påverkas avavskaffandet av revisionsplikten.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod i uppsatsen och har intervjuat tvårespondenter, en från vardera verksamhet. Respondenterna som vi har intervjuat har varitinformationsrika inom området vilket enligt oss har medfört en god validitet till studien.Genom intervjuerna har vi fått en förståelse för hur de olika aktörerna ser på förändringenoch hur de kommer att påverkas.Resultat och slutsatser: Resultatet från studien är att SRF kommer att påverkas merpositivt än Skatteverket som det ser ut. SRF kommer att få en ökad möjlighet att erbjudasina tjänster till följd av avskaffandet av revisionsplikten då företagen kan behövaaffärsrådgivning. För Skatteverket är det mer osäkert. Skattefelet kan komma att ökagenom avskaffandet av revisionsplikten då medvetna fel kan förekomma mer än idageftersom företagen själva får välja vilka tjänster de vill ha och inte längre är tvingade tilldem. Om revisionsplikten avskaffas bör en kontroll upprättas för de små företagen för attupprätthålla kvaliteten i redovisningen och för att inte öka skattefelen för Skatteverket.Det här innebär även en fördel och mer tjänster för SRF.

<p>Det finns idag långt framskridna planer på att avveckla den svenska revisionsplikten för små och medelstora aktiebolag. Med stöd i EG-rättens fjärde bolagsdirektiv tillsatte regeringen under 2006 en utredning av dåvarande justitierådet Bo Svensson att utreda vilka åtgärder som krävs för att avskaffa revisionsplikten för små- och medelstora aktiebolag. Förslaget presenterades i slutet på mars 2008 (SOU 2008:32) och stödjer ett avvecklande av revisionsplikten, vilket enligt utredningens beräkningar kan leda till kostnadsbesparing på 5,8 miljarder kronor för företagen.</p><p>SOU 2008:32 har dock möts av stark kritik från olika intressentgrupper inom samhället. Skatteverket är en intressent vilken i hög grad kommer att påverkas av en slopad revisionsplikt. SOU 2008:32 anser dock att Skatteverkets verksamhet inte kommer att beröras i nämnvärd utsträckning av det diskuterade förslaget. Utredningen fastställer att tex. den orena revisionsberättelsen, vilken enligt lag skall skickas till Skatteverket, är ett grundlöst verktyg inom verksamheten. Utredningen anser även att den indirekta effekten en företagsrevisor skapar genom att bringa ordning i företagens redovisning via revision, inte går att påvisa.</p><p>Undersökningens problemformulering lyder - Vilken nytta har Skatteverket av revision i den dagliga verksamheten? Syftet är att ur ett samhällsperspektiv undersöka vilken roll reviderade årsredovisningar spelar i Skatteverkets verksamhet, samt vad detta kan leda till för konsekvenser för samhället vid en slopad revisionsplikt.</p><p>Undersökningen bygger på intervjuer vilka genomförts med tre respondenter vid Skatteverket samt två respondenter från två olika Revisionsbyråer. De empiriska iakttagelserna tyder på att revisionsplikten idag utgör en viktig faktor i Skatteverkets verksamhet, både indirekt samt direkt. Nyttan av revisionsplikten är svår att värdera, och framförallt den indirekta nyttan. Dock anser respondenterna att den indirekta nyttan är stor. Den direkta nytta revisionen ligger till grund för baseras främst på den orena revisionsberättelsen. Denna används främst vid Skatteverkets arbete med att framställa urval och kan enligt en intern rapport vilken framkommit under undersökningen härledas till Skattefelet.</p><p>Konsekvensen av detta är att ifall revisionsplikten slopas kommer Skatteverket enligt egen utsago att behöva genomföra kompenserande åtgärder för att väga upp bortfallet av informationsunderlag, genom att dels den direkta nyttan och den indirekta nyttan kan försvinna.</p><p>Undersökningen når slutsatsen att den slopade revisionsplikten kommer att göra en stor inverkan på Skatteverket verksamhet. Detta är en motsättning av den slutsats SOU 2008:32 når, där revisionens inverkan på Skatteverket anses betydligt mindre.</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Titel: Avskaffandet av revisionsplikten – utifrån tre olika intressenters perspektiv</p><p>Nivå: Kandidat</p><p>Utgivningsår: 2010</p><p>Författare: Emanuel Vardi, Oscar Larsen och Thomas Karlsson</p><p>Handledare: Per Janze</p><p>Syfte: Syftet med den här studien är att ta reda på vilket sätt revisionsbyråerna (GrantThornton och KPMG), Skatteverket och bankerna (Handelsbanken och Nordea) skulle kunnapåverkas av avskaffandet av revisionsplikten. Vi ska även diskutera kring vilka förändringarsom kan komma att ske.</p><p>Metod: I den här studien har vi utgått från den kvalitativa metoden och vi har genomförtmuntliga intervjuer med revisionsbyråer, Skatteverket och banker.</p><p>Slutsats: Resultatet som vi har kunnat konstatera i den här studien är att det kommer att ske enförflyttning angående efterfrågan från revision till redovisning. De tre intressenternaförbereder sig för framtiden genom att ta fram nya riktlinjer i sitt arbete med aktiebolagen.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Uppföljning efter avskaffandet hur intressenterna har påverkats.Ett annat förslag är att undersöka huruvida aktiebolagen som inte kommer omfattas avrevisionsplikten valt bort revisionen eller inte.</p><p>Nyckelord: Revision, revisor, revisionsplikt, avskaffande, banker, revisionsbyrå, Skatteverket.</p>

<p>Med ett belopp på ca 130 miljarder kronor per år i oredovisade intäkter och en så stor påverkan på samhället gör sig ekobrott och därmed bokföringsbrott till ett av landets mest kostsamma brott. Då endast vinst är i syfte, gör många allt för att tjäna så mycket de bara kan. Detta medför då att de som handlar oredligt skaffar sig fördelar gentemot andra som inte bryter mot bestämmelserna. På så sätt uppstår det en obalans mellan dessa som i slutändan kan leda till att de som följer reglerna konkurreras bort av dem som inte gör det.</p><p>En central fråga som uppstår vid åsidosättande av bestämmelserna är om det finns tillräckliga skäl för att anse att bokföringsbrott föreligger. Lagstiftningen anger att bokföringsbrott föreligger när det inte går att bedöma företagets resultat eller ställning med ledning av bokföringen. Vår empiriska studie visar att avvikelser som kan förekomma i misstänkta räkenskapsmaterial kan vara så avsevärt stora att det ofta inte handlar om gränsfall vid bedömningen om det föreligger bokföringsbrott eller inte.</p><p>Syftet med uppsatsen är att göra en studie kring myndigheternas insatser för att alltmer upptäcka och förebygga bokföringsbrott.</p><p>Bokföringsbrott är ett ämne som omfattar väldigt många grenar. Vi kan tyvärr inte gå in på varje gren och diskutera och analysera dem. Därför har vi valt att beröra de insatser som framförallt Skatteverket gör för att förebygga bokföringsbrott. Vi har dessutom avgränsat oss till Gävleborgs län. Våra respondenter har därutöver försett oss med material som i synnerhet berör länet.</p><p>Trots våra avgränsningar har det inte varit helt möjligt att avskärma oss från sammanbundna grenar såsom skattebrott. Vi har därför valt att nämna dem i viss grad på grund av den starka kopplingen som finns mellan dessa. Studien berör mestadels insatser från Skatteverkets organ där de flesta bokföringsbrotten upptäcks och anmäls till åklagarmyndigheten.</p><p>För att uppnå en viss grad av tillförlitlighet i uppsatsen har vi genomfört intervjuer med personer som jobbar med brottsförebyggande verksamhet inom ämnet bokföringsbrott. Vi har således fört samtal med Bengt-Åke Johansson på rätts- och utvecklingsenheten och Karin Palmberg på utredningsenheten, båda från Skatteverket. Dessutom har vi träffat en specialiståklagare vid namn Ulf Back som har sitt säte i åklagarkammaren i Gävle.</p><p>I teorin redogörs för de insatser som ska se till att förebygga bokföringsbrott. Empirin lyfter däremot fram vad som förväntas av dessa insatser ur myndigheternas synvinkel. Dessutom går vi in på om det idag upptäcks fler brott i jämförelse med tidigare år.</p><p>Resultatet som den här studien ger, är att det numera upptäcks fler bokföringsbrott än för ett antal år sedan. Ökningen behöver sålunda inte betyda en minskning av bokföringsbrott eftersom det inte finns en tillförlitlig källa om hur omfattande bokföringsbrott egentligen är.</p>

<p>Syfte: För att skapa effektiva organisationer behövs policys. Dessa är vanligtvis normativa och framställer de goda arbete som ska genomföras inom organisationen. Syftet med den här studien är att få en förståelse för hur medarbetare i en statlig myndighet anser att de har kunskap om och möjlighet att följa policys. Jag utgår från två stycken policys som finns i Skatteverkets organisation Medarbetarpolicyn och Mångfaldsplanen. Jag har under arbetet använt mig av tre frågor. Vad är medarbetarnas uppfattning om policys generellt?, Hur väl känner medarbetarna till Medarbetarpolicyn och Mångfaldsplanen? Och Anser medarbetarna att dokumenten ger vägledning i arbetet.</p><p>Metod: I min studie har jag använt mig av kvalitativ metod eftersom jag ämnar undersöka en företeelse. Insamlingen av primärdata har skett med intervjuer av semistrukturerad karaktär. Intervjuerna har genomförts på Skattekontoret i Gävle och Sandviken med en respondent i taget. De sekundära data som jag använt i studien består i första hand av två dokument från Skattekontoret Mångfaldsplan och Medarbetarpolicyn. På dessa två dokument har jag utfört en etnografisk innehållsanalys. Analysen av det empiriska materialet har skett medhjälp av hermeneutiskanalys där jag skapade en analysmall som gav mig en överblick av materialet.</p><p>Resultat och slutsats: Här presenterar jag de empiriska fakta som intervjuerna från skattekontoren i Gävle och Sandviken har gett mig. Materialet presenteras utan specificerade frågor och intervjuguiden som jag använt pressenteras som bilaga. Om man använder dokument för att styra organisationen mot uppsatta mål. Är det viktigt att veta vilken typ av dokument som krävs. Det handlar om att leda eller styra medarbetarna.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Som förslag till fortsatt forskning kan nämnas att en intressant vinkling är att väga skrivna styrdokument mot informationssystemet KASKAD som används inom Skatteverket.</p><p>Uppsatsens bidrag: Att belysa en angelägen fråga inom dagens företagsekonomiska värld. Hur policys förmår att ge riktlinjer som ett stöd för medarbetare i den dagliga verksamheten, i en tid då det ställs allt större krav på medarbetarna att ta ansvar för sina handlingar.</p> / <p>Aim: In order to create effective organizations policies is needed. A policy usually sets standards and describes how things shall be done in the organization. My aim with this study is to get an understanding how co–workers in a Government Administration consider their knowledge and possibility to follow policies. In my study I use two policies from the tax agency, co–worker policy and multitude plan. In the presentation of my problem I have used tree questions. What do co–workers think of policies in general? , How well do co–workers recognize the co–worker policy and multitude plan? And What do the co–workers consider about this document and do they give guidance in work?</p><p>Method: I have been using a qualitative methodology for my study, because I intend to examine a phenomenon. The collection of primary data has been taken place with interviews by semi structure character. The interviews have been carry out at the tax offices in Gävle and Sandviken with one co–worker at the time. The secondary data in this study endure foremost by the two documents multitude plan and co–worker policy. I have also performed an ethnographic analysis of contents on these documents. The analysis of the empirical material has been taken place with Hermeneutic analysis, I created an analysis template who gave me a good overview of the material.</p><p>Result & Conclusions: In this part I present the empirical fact that the interviews gave. The material presents without specified questions and the interview template are presented in the appendix. If you use documents to govern the organization to wards highly placed goals. It is of importants to now what type of documents you should use. It is about lead or govern the co-workers.</p><p>Suggestions for future research: An interesting angle would bee to compare written policies whit the information system KASKAD within the tax agency.</p><p>Contributions of the thesis: To illustrate a pressing problem within the world of Business Administration. How policies are able to give guidance and support to co–workers in there daily activity in a time when co–workers are expected to take a bigger responsibility for there action?</p>