De grundläggande värdena för statsförvaltningen är demokrati, rättssäkerhet och effektivitet. I denna studie undersöks det hur rättssäkerhet och effektivitet förmedlas på Skatteverket, hur tjänstemännen på Skatteverket hanterar dessa krav och i vilka situationer det kan uppstå att tjänstemännen måste prioritera mellan dessa krav. I kapitlet den offentliga förvaltningen och tjänstemännen redogörs det för den teori och den tidigare forskning som använts i denna studie. Den teori som använts är Max Webers teori om byråkrati och tjänstemän. I den tidigare forskningen beskrivs det hur kraven på rättssäkerhet och effektivitet behandlas inom statsförvaltningen och det redogörs för två reformer som genomförts inom den offentliga förvaltningen de senaste årtionden. Resultaten av studien visar att kraven i störst utsträckning förmedlas på möten och att tjänstemännen har sin utbildning till hjälp för att hantera kraven. De situationer som uppstår där tjänstemännen måste prioritera är vid masshantering, användningen av mallar och vid jakten på tillfredsställande statistik. Sammanfattningsvis kan det konstateras att rättssäkerheten förutsätts vara något som tjänstemännen har med sig från utbildning och något som de automatiskt går in i i och med sin anställning. Effektiviteten är däremot något som måste läras ut, eller snarare pressas fram. / The fundamental values of the public administration are democracy, legal security and efficiency. This study examines how legal security and efficiency is mediated by the swedish tax agency, how the civil servants handle these demands and in which situations the civil servants must prioritize between these demands. In the chapter The public administration and the civil servants account is given for the theory and the previous research this study utilizes. The applied theory is Max Webers theory on bureaucracyand civil servants. Previous research depicts how the demands on legal security and efficiency are treated by the public administration and gives account for two reforms which have been implemented by the public administration during the last decades. The results of the study shows that the demands are mostly intermediated during meetings and that the civil servants have their education to help handle the demands. The situations in which the civil servants need to prioritize are in the usage of templates, mass handling and when looking for satisfactory statistics. In conclusion it can be stated that the legal security is assumed to be something the civil servants bring with them from their education and something they automatically apply due to their education. Efficiency, on the other hand, is something that needs to be taught, or rather, forced.

Skatteverkets registrering och handläggning av folkbokföringsadresser fungerar inte på ett tillfredsställande sätt. Det är enkelt att göra misstag vid flyttanmälningar och riskfritt att medvetet anmäla fel adress. En inlämnad flyttanmälan hanteras normalt på automatiserad väg och Skatteverket fattar beslut om folkbokföring i enlighet med anmälan utan någon kontroll eller krav på verifikation. Det har medfört att det finns fel i registret och Skatteverket har inte någon metod för att hitta felen eller få reda på hur många fel som finns. Andra myndigheter och privatpersoner litar på de felaktiga uppgifterna vilket leder till inkräktande problem för de boende på adressen. Skatteverket tar lång tid på sig att rätta felen vilket leder till ännu fler anmälningar och frågor kring hanteringen. Samtidigt har Skatteverket, liksom lagstiftaren, inte identifierat att fel i folkbokföringen leder till allvarliga problem i vardagen för många personer. Det finns därför inte heller någon analys av vilket ansvar myndigheterna har för dessa problem. Utifrån EU:s dataskyddsförordning, GDPR, kan det konstateras att enskilda har en rätt till sin adress vilket leder till rättigheter för de registrerade och skyldigheter för myndigheten som är personuppgiftsansvarig. Europakonventionen uppställer också ett krav på att Sverige ska tillförsäkra enskilda ett skydd för sitt hem och sitt privatliv. Med anledning av de fri- och rättigheter som aktualiseras och de europarättsliga regelverken till skydd för dessa riskerar Sverige och Skatteverket att flertalet skadeståndsanspråk och sanktionsavgifter görs gällande framöver. Handläggningen av folkbokföringsadresser måste ändras så att det grundläggande registret över befolkningen återigen kan hävdas vara rättssäkert. / The Swedish Tax Agency is responsible for the civil registry (records of the population) which includes where, i.e. on which address, a person is to be registered. However, the Agency has not carried out its assignment satisfactory. A person can easily make a mistake when notifying the Agency of a change of residence and there are no risks associated with deliberately reporting an incorrect address. The authority makes an automatic decision in accordance with the report, without any verification, which is why errors occur in the registry. When other authorities and individuals trust the incorrect information in the civil registry it leads to problems for the proper residents at the address. It is problematic that the Swedish Tax Agency has no method of finding the errors in the registry itself and instead mostly relies on notifications of errors from individuals. Furthermore, when an error has been pointed out to the Swedish Tax Agency it takes too long to correct it, which leads to even more notifications and issues regarding the administration of the registry. In addition, the Swedish Tax Agency, as well as the legislator, has failed to identify that errors in civil registry lead to serious problems in people’s everyday life. Therefore, there is no analysis of the authorities’ responsibilities for these problems. Based on the EU General Data Protection Regulation, GDPR, an individual’s right to its address can be construed, which entails rights of the data subjects and obligations on the authority responsible for personal data. The European Convention on Human Rights is also relevant as the state is required to ensure individuals protection for their home and their privacy. Sweden and the Swedish Tax Agency risk being subject to claims and sanctions in the future, especially concerning the rights and freedoms brought into effect and the European legislation that protects them. The handling of the civil registry must change so that the records of the population once again can be relied upon with legal certainty.

No description available.

Uppsatsens syfte är att visa och jämföra vilka relationer Försäkringskassan och Skatteverket skapar till medborgarna genom två faktablad, och om det är möjligt att urskilja maktförhållanden. Dessutom undersöks vilken betydelse kontexten och myndigheternas roll i medborgarnas liv har för texternas utformning. Uppsatsens teori och metod är kritisk diskursanalys och systemisk-funktionell grammatik. Resultatet visar att båda myndigheterna tenderar att upprätthålla ett maktförhållande och en asymmetrisk relation, men att Skatteverket visar tendenser av en mer distanserad relation till medborgaren jämfört med Försäkringskassan. Möjligtvis kan detta förklaras av den bakomliggande kontexten och den roll respektive myndighet har i medborgarens liv. Nyckelord: relationer, maktförhållanden, myndighetstext, försäkringskassan, skatteverket

Arbetet syftar till att genom den rättsdogmatiska och EU-rättsliga metoden utreda innebörden av EU-domstolens symmetriargument. Därutöver utreder arbetet hur detta symmetriargument kan tillämpas i mål rörande valutakursförluster. Argumentet har fått allt större plats i EU-domstolens avgöranden under senare år och har även börjat uppmärksammas i doktrin. EU-domstolen har inte varit helt konsekvent i sina avgöranden och en tydlig innebörd av argumentet är svår att fastställa. Vissa slutsatser är dock möjliga att dra i ljuset av domstolens praxis. Symmetriargumentet ska inte förstås som endast ett argument utan utgör istället en gestaltning av den allmänna skatterättsliga principen om symmetri. Det avgörande för symmetriargumentets tillämplighet är symmetrin mellan beskattning och avdrag. Särskilt stor vikt tycks EU-domstolen fästa vid det förhållandet att en medlemsstat uppnått symmetrin genom att helt avstå dess beskattningsrätt. Det kan uppmärksammas hur domstolen dels tar den skattskyldiges perspektiv och dels tar statens perspektiv. I det senare fallet är det den symmetriska behandlingen av beskattning och avdrag i skattessystemet som helhet som är relevant medan det i det förra är huruvida det finns ett direkt samband för den enskilde skattskyldige. Genom domstolens avgöranden på senare år har principen fått ett allt större inflytande över rättsutvecklingen genom praxis. Symmetriargumentet kan tillämpas oförändrat på flera olika typer av mål. Argumentet används på samma sätt oavsett om det rör sig om exempelvis fasta driftställen, dotterbolag eller fysiska personer. Dess tillämpning i mål som behandlar valutakursförluster är inte heller annorlunda. Således tycks inte argumentet påverkas nämnvärt av valutakursförlusters säregna karaktär eller av komplexiteten som vanligtvis följer frågorna i sådana mål. Arbetet har visat hur symmetriargumentet fungerar som ett användbart argument i såväl EU-domstolen som svenska domstolar när dessa tillämpar EU-rätten.

Examensarbetet har utförts på Skatteverkets kontor i Visby. Eftersom Skatteverket arbetar med ett befintligt projekt som medför en kommande förändring på filformatet från flatfil till XML-fil så fanns en oro över att det nya formatet skulle medföra prestandaproblem. Därför ville Skatteverket göra en utvärdering på inläsningen från filformaten till en databas med fokus på prestanda men även andra kvalitetskriterier. Målet med examensarbetet var att jämföra inläsningen av de olika filformaten där systemet skulle klara av hundratals till hundratusentals kontrolluppgifter för att sedan sammanställa resultatet av jämförelsen i en rapport. För att arbetet skulle kunna utföras så behövdes en lokal utvecklings- och testmiljö installeras. Testdata behövde även tas fram för att kunna utföra utvärderingen. Slutsatsen blev inte helt oväntat att flatfilsformatet är snabbare att läsa av än XML-formatet. Detta grundar sig i att XML-formatet innehåller betydligt fler tecken än flatfilsformatet. Flatfilsparsern var i genomsnitt 29% snabbare än XML-parsern i de fallen då ett hundratal kontrolluppgifter till flera hundratusentals parsades. Resultatet var dock mer oväntat då skillnaden i filstorlek mellan formaten förhöll sig konstant runt 80% för samma antal kontrolluppgifter. I min mening tycker jag att skillnaden i berarbetningstid och filstorlek borde ha varit mer jämna procentuellt. En graf med bearbetningstiderna finns att se i rapporten. Resultatet blev fyra stycken Eclipse-projekt på totalt 2988 rader kod. XML-parsern som valdes för utvärderingen var SAX-parsern, vilket var den mest lämpade parsern då den strömmar inläsningen av XML-dokument och håller därför en låg minnesanvändning. Flatfilsparsern var lite knepigare, då det inte fanns en färdig parser att tillgå som var anpassat efter formatet, därför var jag tvungen att skriva en egen parser för Skatteverkets format. Detta går att läsa mer om i rapporten.

Syftet med denna studie är att undersöka hur utbildningsdeltagare påverkas av en klarspråksutbildning på Skatteverket. Frågeställningarna är: Vilka skrivdiskurser aktualiseras under utbildningen? Vilken klarspråksbild förmedlas under utbildningstillfället? Vad förväntar sig deltagarna av klarspråksutbildningen och hur motsvaras dessa förväntningar? Studien genomförs med en etnografisk ansats och utgår från en sociokulturell syn på lärande och kunskap. Datainsamlingsmetoderna som används är kvalitativa intervjuer och observation, vilket resulterar i primärmaterial bestående av 200 minuter ljudmaterial och observationsmaterial från ett utbildningstillfälle som omfattar 90 minuter. Detta primärmaterial analyseras tematiskt. Två utvalda nedslag i observationsmaterialet analyseras också genom att identifiera skrivdiskurser hos utbildningsdeltagare och utbildningsledare, ur vilka en tänkbar språksyn och klarspråksbild kan härledas. Resultatet visar att utbildningsdeltagarnas inställning till klarspråk i princip är oförändrad efter utbildningstillfället. Detta förklaras bland annat av skrivdiskursanalysen, som belyser att utbildningsdeltagare och utbildningsledaren har en relativt likartad klarspråksbild – de likställer båda genom genrediskursen klarspråk som en fråga om mottagaranpassning, en syn som normativa klarspråkskällor också delar. Resultatet visar även att utbildningsdeltagarnas förväntningar härrör ur begränsad information om utbildningens innehåll och kan beskrivas som förväntningar om textrespons, praktiskt textarbete och diskursrespekt. Textresponsen orsakar diskussioner som kan förklaras genom motsättningar mellan diskursgemenskaper och approprieringsproblematik, samtidigt som praktiskt textarbete inte alls förekommer under utbildningstillfället. Den förväntning som upplevs som positivt motsvarad av samtliga utbildningsdeltagare är diskursrespekt, någonting som också leder till ett generellt positivt intryck av utbildningstillfället från deltagarnas sida. Diskursrespekt är enligt resultatet en viktig komponent för att skapa en positiv attityd till en klarspråksutbildning.

År 2010 grundades lagen om frivillig revision i Sverige som möjliggjorde för små företag att välja huruvida de vill ha en revisor eller inte. Utvecklingen har visat att många företag efter detta har valt att avskaffa revisorerna och inte anskaffa dessa vid nyregistrering. Till lagförslaget ställde sig Skatteverket i sitt remissyttrande kritiska, då de menade att frivillig revision för de minsta företagen skulle skapa en stor förändring. Detta med avseende både gällande revisorns motverkan på fusk och fel samt att verkets insatser skulle behöva utökas. Nya diskussioner har förts huruvida gränsvärdena för lagen ska höjas ytterligare, vilket påvisar att revisionsplikten fortfarande är ett aktuellt och omdiskuterat ämne. Studiens syfte är att ge förståelse för om och i så fall hur Skatteverkets kontrollarbete har förändrats efter revisionspliktens avskaffande samt att visa om Skatteverket har nytta av revision i sitt dagliga kontroll- och utredningsarbete. Studien baseras på åtta stycken kvalitativa intervjuer med respondenter som erhåller olika titlar vid Skatteverket. En av slutsatserna till studien är att förändringar har gjorts i Skatteverkets kontroll- och utredningsarbete. Förändringarna är främst de två nya verktygen löpande bokföringskontroll och upplysningsrutor i deklarationen. En viss förändring har även skett på myndighetens informationsträffar, där fokuserar Skatteverket idag mer på nystartade företag. Detta för att komma in tidigt i processen av framställandet av finansiella rapporter och för att försöka öka företagens möjlighet till att göra rätt från början. Studiens resultat påvisar också att revisorn underlättar verkets arbete främst gällande användningen av de orena revisionsberättelserna, men att nyttan och användningen av dessa skiljer sig åt mellan avdelningarna. / Abstract In the year of 2010 Sweden abolished the mandatory audit for small companies, which made it possible for the companies to choose whether they need an accountant or not. The development has shown that many companies have chosen to abolish the accountants and not to acquire these when they started new companies. The Swedish Tax Agency was critical to the proposal on the law and said that the mandatory audit for the smallest companies would create a major change. This due to the accountants discouragement on defects and cheating and also regarding to the government's efforts that would need to be expended. New discussions has led to whether the limit values for the law should be further increased, which indicates that the audit obligation still is a current topic. The purpose of the study is to provide an understanding of if and how the Swedish Tax Agency's control work has changed after the abolition of auditing duties and to show whether the Swedish Tax Agency is benefiting from auditing in it’s daily inspection and investigation work. The study is based on eight qualitative interviews with respondents who have different titles at the Swedish Tax Agency. One of the conclusions of the study is that changes have been made in the Swedish Tax Agency's control and investigation work. The changes are mainly the two new tools, ongoing accounting checks and information boxes in the declaration. A certain change has also taken place in the government's information meetings, where the Swedish Tax Agency today focuses more on newly established companies. That’s because they early want to come into the process of preparing financial reports and to try to increase companies ability to do right from the start. The results of the study also show that the auditor facilitates the work and this mainly regarding to the use of the unclear audit reports. But the benefits and use of these reports is different between the departments in the agency.

Background and problem: Skatteverket is a government authority where accounting is an essential part of providing a legitimate system and accounting is the starting point for taxation. Digitization has increased rapidly and is one of the most important development force in the society. Because of the importance of the digitalization is the question now how it’s going to affect other authorities and companies. Is digitalization replacing some of the tasks that the human does today? Is the digital development only useful or are there parts that are not as good? This development has led to major changes within Skatteverket, as well as the development of digitization on accounting and that’s why this is interesting to examine. Research question: How has Skatteverkets employees been influenced by the development of digitization? And which pros and cons can the employees see within digitization and accounting? Purpose: The purpose of this study is to see how Skatteverkets employees have been influenced by the development of digitization, and also to see how their work has been influenced at the accounting. The study should also include the pros and cons of digitization. Method: This empirical study consists of semistructured interviews and email interviews with six respondents working at Skatteverket’s headquarters in Solna. What has been discussed with the respondents is how the accounting look today, how digitization has affected them and their future plans for digitization within their industry. Conclusion: The conclusion of this study is that both Skatteverket and accounting has been affected by the development of digitization. Digitization has contributed with both advantages and disadvantage, you can now report in a more correct way. In the study, it has noted that the digitization is increasing all the time, it is difficult to predict the evolution of digitization. The biggest change for Skatteverket is that you have gone from manual reporting to mechanical report.

No description available.