Denna uppsats syftar till att få en insikt i hur elever upplever konflikter som uppstår, varför de uppstår och när de uppstår. Uppsatsen syftar även till att se om det finns generella mönster och om det finns specifika platser som utmärker sig extra mycket. Även elevers syn på lärarens roll i konfliktsituationer belyses.   Det empiriska materialet består av intervjuer som gjorts med sex elever i årskurs fyra – sex. Detta material har sedan bearbetas och tolkats genom forskning till de frågeställningar uppsatsen ämnar svara på.   Resultatet visar att eleverna upplever att det är mycket konflikter främst under deras raster och att fotbollsplanen är en plats som utmärker sig extra mycket. Forskningen syftar till att idrottsliga aktiviter blir vanligare vid denna ålder och kan vara en bidragande faktor. Vidare visar resultatet att det finns skillnader i hur killar och tjejer ser på konflikter samt hur dessa konflikter ter sig. Eleverna upplevde också att det fanns ett lärarstöd i deras konfliktsituationer.

Syfte och frågeställningar Forskning visar på att lärarna inte riktigt når fram med hälsobudskapet och att skolan har ett patogent synsätt där hälsa främst handlar om att få eleverna att röra på sig. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur eleverna själva tänker och resonerar kring begreppet hälsa. Detta för att få en bild av hur skolan på bästa sätt ska kunna möta elevernas behov. Frågeställningarna är: Vad är hälsa för elever på högstadiet? Hur tycker elever på högstadiet att hälsa bäst uppnås? Vad upplever elever att de får lära sig om hälsa inom undervisningen i idrott och hälsa? Metod Studien är kvalitativ och intervjuer i fokusgrupper gjordes på högstadielever från en skola. Jag använde mig av ett bekvämlighetsurval. Fem fokusgruppsintervjuer genomfördes med 4-5 elever i varje grupp. Sammanlagt deltog 23 elever. Resultat Resultatet visade på att elevernas uppfattning om hälsa till stor del handlade om kost och träning. Enligt eleverna har hälsa i skolan handlat lite om kost, men främst av vikten att röra på sig. De ansåg också att syftet med träning och kost främst var att se bra ut och inte bli överviktig. Endast ett fåtal elever nämnde andra aspekter som att undvika stress, ha en god nattsömn m.m. Några elever efterfrågar en bredare hälsosyn i skolan och säger att de skulle vilja veta syftet med övningar de gör och de skulle vilja veta mer om vad som gör att man mår bra istället för att fokusera på att undvika det som får dem att må dåligt. Slutsats Studien visade att det var ett patogent synsätt med utgångspunkt i den biomedicinska synen på hälsa som var dominerande i den skola som studerades. Eleverna uppfattar att undervisningen främst fokuserade på faktorer som motverkar ohälsa. Eftersom eleverna nästan uteslutande lyfter fram hälsa ur ett fysiskt perspektiv så har skolan ett ansvar att säkerställa att eleverna får en undervisning som ger en bredare bild av hälsa där även psykiskt och socialt perspektiv ingår.

BakgrundI bakgrunden redogörs fritidshemmets framväxt, miljöns påverkan på hälsan, hur skolan kan arbeta för att stärka elevernas självkänsla och vilka effekter som rörelseträning har på eleverna.SyfteSyftet är att undersöka hur elever i årskurs 3 som är inskrivna på ett fritidshem uppfattar sin hälsa, sitt välbefinnande och sina kamratrelationer.MetodI undersökningen användes en kvantitativ metod med enkäter som redskap. De medverkande är elever i årskurs 3 som går på två olika fritidshem inom samma kommun.ResultatI undersökningen framkommer det att merparten av barnen uppger att de mår bra, är fysiskt aktiva och har många vänner. Det framkommer även att det finns barn som inte trivs med livet just nu.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur rektorer beskriver begreppet hälsa och skolans hälsofrämjande arbete. Vidare är syftet att analysera och diskutera vilka perspektiv som är framträdande i skolans verksamhet gällande hälsa. Studiens frågeställningar lyder: 1. Hur beskriver rektorer begreppet hälsa? 2. På vilket sätt arbetar rektorer med en hälsofrämjande verksamhet? 3. Vilka hälsoaspekter är framträdande i gymnasieskolornas verksamhet? Metod Studien har en kvalitativ forskningsansats med halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalet består av sex rektorer och biträdande rektorer som arbetar på fem olika gymnasieskolor. Det insamlade resultatet har tolkats och analyserats med hjälp av WHOs hälsodefinition, begreppet health literacy samt synen på hälsa som något positivt eller negativt längs ett kontinuum.  Resultat När rektorerna ombads att berätta om sin definition av hälsa utgick de från den fysiska aspekten, för att därefter komma in på den psykiska och sociala delen av hälsa. Exempel på arbetssätt som skolorna använde sig av för behandling av psykiska åkommor var fysisk aktivitet samt samtal om elevens mående. Samtalen var reaktiva åtgärder då det blev synligt att eleven i fråga tog skada eller mådde dåligt. Gemensamt för de sex rektorerna var att de arbetade med likabehandlingsplaner. Generellt genomfördes undervisning där normkritik och värdegrund diskuterades på alla gymnasieskolor. Två hälsofrämjande arbetssätt uppmärksammades: en skola hade en handledare per klass som ansvarade för hälsoarbetet, en annan skola hade en lektor i miljövetenskap som drev skolans arbete i dessa frågor. Slutsats Slutsatserna i studien var att alla rektorerna var medvetna om att hälsa är ett begrepp som enligt WHO:s definition består av en helhet; den fysiska, den psykiska och den sociala aspekten. Samtliga skolor använde fysisk aktivitet som behandlingsform för att få bukt med psykiska åkommor som oftast orsakats av stress. Detta arbete går i linje med Brülde & Tenglands (2003) tankar om att ohälsa går att förebygga och att hälsa främjas genom fysisk aktivitet. Ur denna synvinkel fanns en efterfrågan hos rektorerna att kunna bidra med mer fysisk aktivitet i skolan för att fysiskt bilda eleverna och ge dem verktyg att hantera stress under hela sina liv. Detta går i linje med teoribildningen health literacy, där förmågan att göra hälsosamma val är central. / Aim The aim of this study is to examine how school principals describe the concept of health and the schools’ work with health promotion. Furthermore, the aim is to analyze and discuss what perspectives that are prominent in the schools’ regarding health. The question formulation of the study complies: 1. How do the schools’ principals describe the concept of health? 2. In what way do the schools’ principals work with health promoting activities? 3. What aspects of health are prominent in the upper secondary school activities? Method The study has a qualitative approach with semi-structured interviews as data collection method. The sample consists of six principals and assistant principals operating in five different upper secondary schools. The collected results have been interpreted and analyzed using the WHO health definition, the concept of health literacy and the perception of health as positive or negative along a continuum. Results The principals’ definitions of health started with the physical aspect, and thereafter included the psychological and the social aspect of health. The practical working methods that were undertaken to prevent psychological disorders were physical activities and conversations about the pupils’ wellbeing. The conversations were reactive measures when it became visible that the pupil in question took harm or felt bad. The six principals had in common that they worked with an equal treatment plan. Generally, in all of the upper secondary schools, norm critical discussions as well as discussions about value grounds were held. Two ways to work were observed: one school had a supervisor per class who was responsible for health promotion, another school had a senior lecturer in environmental science that ran the school forward in these questions. Conclusions The conclusions presented in this study were that all principals were aware of that health according to the WHO definition, consists of a whole; the physical, mental and social aspect. All of the schools used physical activity as treatment for coping with physiological disorders usually caused by stress. This work aligns with Brülde & Tenglands (2003) thoughts about preventing ill health and promoting health by using physical activity. From this point of view there is a demand from the school management to be able to contribute more with physical activity in school and to educate the pupils according to health literacy and give them the tools to manage stress throughout their lives. This aligns with the theory of health literacy, where the ability to make healthy choices is central.

I denna studie undersöks likheter och skillnader i synen på läsande och läsförståelse mellan LPO94, LGR11 och PISA-undersökningen. Detta uppnås genom att studera dessa tre texter och på det sättet finna dessa likheter och skillnader. Studien visar att det har skett en förändring i synen på läsande och vilken typ av kunskap som krävs för att på bästa sätt ta till sig en text. LPO 94 lägger ett större fokus på läsaren vars erfarenheter och liv påverkar läsandet men också att läsande ska roa, skapa intresse och utveckla läsaren. LGR 11 har stora likheter med PISA och de båda lägger större fokus på den korrekta tolkningen. Texten är här fast och det är bara läsarens förmåga som bestämmer om den får ut det korrekta budskapet. Fokus har också minskat på den personliga utvecklingen som texter kan leda till för att istället handla om att lära sig lässtrategier för att tolka olika texter korrekt. Denna förändring kan tolkas som att det skett en förändring i tolkningen av vad läsande innebär från en mer traditionell och vid syn till en mer riktad mot arbetskraft försörjning och global ekonomisk konkurrenskraft vilket är vad PISA menar att de står för.

The purpose of this master thesis is to examine how people with immigrant backgrounds, who have experienced successful schooling in Sweden, talk about their schooling. The focus study is how these individuals talk about their schooling and foremost about their experiences from the preparatory class. The empirical data of the study consists of semi-structured interviews with seven people and the methodological approach for getting answers to the questions are discourse theory and a poststructuralist reading. The result of this study is that the informants share the same success factors in schooling: beeing met as individuals, with respect and encouraging attitude and as barely a member of the newcomer group. The informants share the experience that the preparatory class contribute to mental and physical segregation in relation to the rest of the school. The results also show us how certain arrangements in the schools make it difficult for students to integrate and almost impossible for the newly arrived pupils to make Swedish friends.

Bakgrund: Hur man skapar den bästa arbetsron i klassrummet verkar ständigt vara ett återkommande problem ute på skolorna. Vissa lektioner är bättre än andra och detta kanske inte alltid går att styra över. När anser lärare och elever att arbetsron är som bäst? Arbetsro är ett svårdefinierat begrepp och kan innebära olika saker i olika sammanhang, men kanske går det att förbättra förutsättningarna om vi vet hur vi ska försöka lägga våra scheman och anpassa lektionerna. Syfte: Att belysa och undersöka några olika faktorer som kan påverka den av elever respektive lärare upplevde arbetsron i ett klassrum, oavsett klassammansättningen. Faktorerna som har valts är av sådan karaktär att de är svåra att styra över: lektionens tid på dagen, veckodag, hur lektionen ligger i förhållande till andra aktiviteter samt hur klassrummet ser ut. Vad för faktorer lyfter elever och lärare fram när de tänker på arbetsro? Metod: Ur ett fenomenologiskt perspektiv görs undersökningen genom triangulering. De metoder som används är observationer, intervjuer och fokusgrupper, för att få tre olika perspektiv på arbetsro (observatör, lärare och elev). Undersökningen är en fallstudie, case study, vilket Stukát (2005) beskriver som att man ingående studerar ett fenomen där det är svårt att särskilja det man studerar och de faktorer man som forskare vill ta hänsyn till från den omgivande situationen. Både intervjuerna och fokusgrupperna utgår från observationerna som har gjorts ute på en grundskola i årskurs sju, åtta och nio. Resultat: Efter att ha sammanställt och jämfört resultaten från samtliga metoder visar det sig att merparten av lärare och elever anser att onsdag eller fredag förmiddag är den tid som har bäst arbetsro. De föredrar den andra lektionen på dagen då eleverna piggnat till mer efter att ha startat upp dagen med (helst) något praktiskt ämne alternativt ett lugnt moment som läsning. Salen som lektionen ska hållas i ska vara ganska stor och rymligt, lätt att möblera om och med bra luft och temperatur.

<p>Skolans styrdokument ger läraren direktiv att skapa samarbete med närsamhället, bland annat för att annat berika undervisningen och för att förbereda barnen på livet utanför skolan. Tidigare forskning på området styrker detta synsätt och i denna studie undersöks på vilka sätt skola och närsamhälle kan samarbete och vilka hinder som står ivägen. Uppsatsens syfte är att belysa likheter och olikheter i lärarnas och närsamhällets bild av detta och att undersöka varför samarbetena verkställs eller uteblir.</p><p>Efter att de kvalitativa intervjuerna genomförts och materialet bearbetats gick det att jämföra tre lärares åsikter med tre olika samhällsaktörers. Den gemensamma bilden av möjliga samarbeten samstämmer ganska väl hos lärarna och två av aktörerna, hembygdsföreningen och svenska kyrkan, medan samstämmigheten mellan lärarna och den tredje, den lokala Ica-butiken, inte är lika stor. Hinder för samarbete som konsekvent har återkommit i studien är bristen på tid och kommunikation. Både lärare och samhällsaktörer ser kommunikation som centralt för att lyckas.</p>

No description available.

I denna uppsats har det undersökts huruvida lärare, elever och skolledningen har samma uppfattning avvad ämnet idrott och hälsas grund är. Anledningen till att frågan är viktig får man ur Goffmans (2009)och Foucaults (2003) teorier där de på olika sätt förklarar hur avsaknad av gemensam förståelse omnågonting kan störa ut det samspel som behövs mellan två parter för att de ska förstå varandra, I dennauppsats handlar det om huruvida elever, lärare och skolledare har liknande uppfattningar kring ämnetidrott och hälsa och om det finns gemensamma nämnare mellan dessa.Undersökningen är en kvalitativ undersökning där djupintervjuer gjordes med en lärare, en skolledaresamt två elever. I dessa djupintervjuer fick läraren, skolledaren och eleverna svara på frågor om vad detänker om ämnet idrott och hälsa och vad de ansåg som viktigast att ta med sig från lektionerna. Dennainformation analyserades och ställdes i relation till Goffmans (2009) och Foucaults (2003) teorier omkommunikation och strukturer samt annan aktuell forskning.I undersökningen visade det sig att alla fyra intervjupersonerna hade liknande uppfattningar om vad somskulle ingå i ämnet idrott och hälsa. Det fanns förvisso en del skillnader mellan vad de olika parternafann vara viktigast men det verkar finnas en gemensam grund för de åsikter de uttrycker.Alla intervjupersonerna uttryckte, på olika sätt, att det fanns två delar av idrottsundervisningen 1) denteoretiska och 2) den praktiska. Alla var av åsikten att den teoretiska delen var sämre utvecklad än denpraktiska, även om eleverna var de som visade starkast åsikter om detta.Vad ämnets syfte var hade intervjupersonerna olika åsikter om då eleverna tänkte att man underlektionerna skulle få lära sig varför man bör vara fysiskt aktiv, inte bara vara det. Läraren var inne påsamma spår men tänkte även på att eleverna skulle lära sig hur hälsan påverkades av olika variabler, intebara fysisk aktivitet. Skolledaren såg att idrottsundervisningen hade ett fostrande syfte då tanken var atteleverna skulle assimilera den kunskap de fick om hälsa i sina liv.Det sista undersökningen gav svar på var vilka kunskaper som de olika parterna fann mest värdefull.Eleverna var inriktade på att den teoretiska kunskapen var viktigare än den praktiska men att den ävenhade lägre prioritet från deras perspektiv. De valde ut att träningslära och hälsokunskapen var deviktigaste att få med sig från undervisningen. Läraren uttryckte även att de teoretiska kunskaperna intefått den uppmärksamhet de borde ha och sa att de viktigaste kunskaperna låg i livräddning på grund avsäkerhetsaspekten och i hälsokunskapen. Skolledaren såg simkunnighet som det viktigaste på grund avsäkerheten för eleverna, då de är mindre sannolika att drunkna med denna kunskap, samthälsokunskapen för att skapa ett hållbart liv.