Under de senare åren har det debatterats mycket om nedskärningarna av idrotten i skolan. Eftersom jag är mycket intresserad av idrott är jag således även intresserad av vad som försiggår i debatten om skolidrotten. M h a detta arbete tror jag att jag både kan befästa tidigare värderingar och skapa nya perspektiv åt mig själv och andra om vad skolidrotten betyder för oss.Arbetet syftar till att belysa några av de faktorer som ger idrottsämnet i grundskolan legitimitet som ett obligatoriskt ämne. Jag tar upp följande frågeställningar. Varför minskar politikerna antalet idrottstimmar då de säger att idrottsämnet är så viktigt? Vad anser en grupp vuxna medborgare om idrottsämnet i skolan? Vad anser en grupp skolbarn om idrottsämnet i skolan? Varför ska idrottsämnet finnas i skolan?Jag har använt mig av enkät för att undersöka vad en grupp medborgare anser om idrottsämnet.Resultatet blev kortfattat att en klar majoritet ansåg att idrottsämnet är en viktig del av undervisningen i skolan.

No description available.

De positiva hälsoeffekterna av fysisk aktivitet och dess påverkan på vår motoriska och kognitiva utveckling i unga år är idag väl känt. Trots det spenderar barn idag mer tid på stillasittande aktiviteter så som tv-tittande och datorspel. Studier har visat att mycket stillasittande aktiviteter i unga år kan leda till sämre hälsa i vuxen ålder. Människor i glesbygd har visats ha sämre hälsa än människor i tätort och barnen deltar mer sällan i föreningsidrott. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka idrottspedagogernas syn på sin undervisningssituation och hur den påverkar elevernas fysiska aktivering. Metod: Studien genomfördes i form av en webbaserad enkätundersökning. Enkäten skickades ut till idrottspedagoger (N=23) i tre kommuner (Berg, Bräcke och Ragunda) i Jämtlands län. Enligt Sveriges kommuner och landstings definition klassificeras dessa som glesbygd.  Resultat: Av de 23 kontaktade idrottspedagogerna svarade 16 på enkäten. Bland de deltagande idrottspedagogerna svarade 94 % (15 av 16) att de bedrev sin undervisning efter de riktlinjer som finns i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (LGR 11), 81 % (13 av 16) tycker inte att tiden som var avsatt för fysisk aktivitet för eleverna var tillräcklig. Majoriteten av idrottspedagogerna tyckte att mer tid och pengar var en förutsättning för att kunna utveckla undervisningen i idrott och hälsa. Slutsats: Denna studies resultat antyder att idrottspedagogerna önskar att det inte enbart ska ligga på idrottspedagogens ansvar att elever aktiveras och får daglig fysisk aktivitet. För att barn i glesbygds fysiska aktivitet ska tillgodoses krävs det engagemang från skolan men även att ämnet uppmärksammas och prioriteras bland föräldrarna.

Syftet med arbetet var att kartlägga samarbetet mellan skolidrotten och föreningsidrotten lokalt i Växjö samt se hur samarbetet utvecklats och vilka möjligheter det ger idrottsundervisningen. Utifrån frågeställningen valdes intervjuer som metod för empiriinsamling och de intervjuade uppgick till åtta idrottslärare som undervisar mot grundskolans senare år och gymnasiet. Det visade sig att det funnits ett samarbete under de år studien omfattar. Det visade sig även i vilken omfattning det skett, på vilket sätt och hur samarbetet utvecklats genom åren. Samarbetet uppfattas på de flesta håll som någonting positivt som både lärare och elever kan dra nytta av. Läraren i form av fortbildning samt att man får tips på hur man kan variera sin undervisning. Eleverna får en bredare undervisning vilket kan leda till att man fångar upp fler elever som får en positiv bild av hur det kan var att motionera.

<p>Syftet med arbetet var att kartlägga samarbetet mellan skolidrotten och föreningsidrotten lokalt i Växjö samt se hur samarbetet utvecklats och vilka möjligheter det ger idrottsundervisningen. Utifrån frågeställningen valdes intervjuer som metod för empiriinsamling och de intervjuade uppgick till åtta idrottslärare som undervisar mot grundskolans senare år och gymnasiet. Det visade sig att det funnits ett samarbete under de år studien omfattar. Det visade sig även i vilken omfattning det skett, på vilket sätt och hur samarbetet utvecklats genom åren. Samarbetet uppfattas på de flesta håll som någonting positivt som både lärare och elever kan dra nytta av. Läraren i form av fortbildning samt att man får tips på hur man kan variera sin undervisning. Eleverna får en bredare undervisning vilket kan leda till att man fångar upp fler elever som får en positiv bild av hur det kan var att motionera.</p>

Uppsatsens syfte var att undersöka vilka faktorer som kan påverka högstadieelevers inaktivitet inom skolidrotten. Utifrån 94 enkätsvar från högstadieelever på en skola i Mellansverige sammanställdes information om elevernas tankar och uppleverser inom skolidrotten. Resultatet visade att en mängd olika faktorer kunde påverka elevernas motivation till att delta på idrottslektionerna. 40 % av de elever som någon gång varit inaktiva på skolidrotten ansåg att det var aktiviteten som påverkade deras motivation så mycket att de inte deltog. De faktorer som påverkar 83 % av elevernas motivation negativt till att delta på idrottslektionerna är aktiviteten, lärare, klasskamrater och hälsan. Faktorer som enligt 90 % av eleverna kan motivera dem till ett deltagande på idrottslektioner är aktiviteten, klasskamrater, lärare och betygen. Majoriteten av eleverna (76 %) ansåg i slutändan att de viktigaste faktorerna som påverkar deras motivation och motverkar inaktivitet inom skolidrotten är aktiviteten (44 %), lärare (28 %) och klasskamrater (4 %). De faktorer som eleverna angav tycks kunna påverka varandra och en lösning för att minska inaktiva elever kan vara bättre utbildningar för lärare. Anledningen till att lärare har en viktig position beror på att de tydligen kan påverka de flesta faktorer genom sitt agerande. Lärare med en ökad kunskap och medvetenheten om hur deras undervisning påverkar omgivningen kan därför ge positiv effekt när det gäller elevernas motivation och deltagande inom skolidrotten.

Denna studies syfte är att undersöka hur unga med funktionsnedsättning på grund av reumatisk sjukdom upplever skolidrotten. Detta genom att undersöka vilket lärarstöd eleverna upplevt samt hur de upplever att lektioner anpassats till dem och hur de upplever att betygen påverkats av deras funktionsnedsättning. Metoden som använts är en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades sju ungdomar med reumatisk diagnos. Intervjuerna transkriberades och tematiserades genom tematisk analys. Vidare analyserades det transkriberade materialet med Antonovskys teori om KASAM. Resultatet visar att unga med reumatisk sjukdom ofta behöver extra stöd från lärare och anpassad lektion för att kunna delta i idrottslektionerna. Lärarstödet är viktigt för att eleverna ska känna sig motiverade att delta i undervisningen samt för att de ska känna att de har chans till ett rättvist betyg.

<p>I mitt arbete framkommer det bl.a. att de elever som deltar i ett hälsoprojekt mår bättre än jämnåriga klasskamrater som ej deltar i hälsoprojektet, vilket bevisas med hjälp av en enkätstudie. Många delar i arbetet berör hälsoutvecklingen bland svenska skolelever och jag skriver om det indirekta sambandet mellan motorisk träning och intellektuell inlärning.</p><p>Arbetet genomfördes genom att jag: </p><p>- gjort litteraturstudier,</p><p>- praktiserat hur ett hälsoprojekt kan fungera på en skola,</p><p>- lämnat ut en enkät och sammanställt den, </p><p>- tagit del av forskningsuppgifter</p>

<p>Idèen till detta arbete fick jag efter att ha tagit del av olika forskares larmrapporter i media och offentlig verksamhet om att dagens ungdomar blir allt mer stillasittande. För många barn är skolidrotten den enda form av motion som de tillägnar sig. Nu ökar antalet fristående skolor i Sverige, som har en särställning, inte minst ekonomiskt. Nu när skolidrotten blir allt viktigare för barns hälsa ville jag undersöka vad några fristående skolor har att erbjuda när det gäller skolidrotten, sett ur en skolledares perspektiv. </p><p>Syftet med detta arbete är att genom ett skolledarperspektiv utröna några fristående skolors möjligheter att tillgodose sina elevers behov av undervisning i ämnet Idrott och Hälsa. Mina övergripande frågor är: Använder sig dessa fristående skolor av en lärare behörig i att undervisa i ämnet Idrott och Hälsa? Används lokaler avsedda för idrott? Har eleverna på dessa skolor regelbunden idrott? Hur ser skolledarna på ämnet Idrott och Hälsa? Jag har använt mig av en enkät för att få mina uppgifter. Resultatet blev attalla skolledare ansåg att skolidrotten var ett viktigt ämne, men utbudet av idrottsundervisningen som erbjuds varierar mellan de olika skolorna.</p>

<p>Syfte</p><p>Syftet med studien var att försöka finna bakomliggande faktorer till varför elever inte vill vara med på lektionerna i ämnet Idrott och Hälsa.</p><p>Metod</p><p>Studien var kvalitativ och strävade efter att få en djupare insikt i elevers attityder och förhållningssätt till idrott. Studien utfördes i en mindre ort i södra Sverige. De intervjuade bestod av nio elever i årskurs åtta, fem pojkar och fyra flickor, alla med negativ inställning till ämnet Idrott och Hälsa. För att finna dessa elever användes enkäter som urvalsmetod. Själva intervjuerna utfördes enskilda, en och en, i ungefär i 15-20 minuter. Allt bandades och skrevs ut ordagrant för att sedan bearbetas och analyseras. Intervjufrågorna bestod av öppna frågor, utan redan givna svarsalternativ. Detta för att på bästa sätt hitta de olika orsaker som kan tänkas finnas för att inte vilja vara med på skolidrotten.</p><p>Resultat och slutsats</p><p>Orsaker till varför eleverna upplevde ämnet Idrott och Hälsa tråkigt, var bland annat att variationen på lektionernas innehåll var för litet. Eleverna upplevde sig ha ett lågt inflytande på lektionerna. Oftast är det lärarna själva som bestämmer innehållet. Lektionerna upplevdes för tävlingsbetonade samt att de dominerades av för många olika sorters bollsporter. Lärarna ansågs lägga sig på fel nivå samtidigt som kunskapskraven ansågs högre och mer betungande än i tidigare åldrar. Vissa moment på idrottslektionerna upplevdes obehagliga att utföra eftersom eleverna kände sig utsatta och utpekade av klasskamraterna. Flera av de intervjuade har svårt att se att de har någon nytta av ämnet Idrott och Hälsa, vare sig nu eller i framtiden. Resultatet av denna studie bör vara av intresse för idrottslärare såväl som andra ledare. Med en ökad förståelse för varför vissa elever inte tycker om ämnet Idrott och Hälsa är idrottsläraren bättre utrustad för att försöka aktivera de barn och ungdomar som idag inte deltar i fysisk aktivitet.</p>