I mitt arbete framkommer det bl.a. att de elever som deltar i ett hälsoprojekt mår bättre än jämnåriga klasskamrater som ej deltar i hälsoprojektet, vilket bevisas med hjälp av en enkätstudie. Många delar i arbetet berör hälsoutvecklingen bland svenska skolelever och jag skriver om det indirekta sambandet mellan motorisk träning och intellektuell inlärning. Arbetet genomfördes genom att jag: - gjort litteraturstudier, - praktiserat hur ett hälsoprojekt kan fungera på en skola, - lämnat ut en enkät och sammanställt den, - tagit del av forskningsuppgifter

Idèen till detta arbete fick jag efter att ha tagit del av olika forskares larmrapporter i media och offentlig verksamhet om att dagens ungdomar blir allt mer stillasittande. För många barn är skolidrotten den enda form av motion som de tillägnar sig. Nu ökar antalet fristående skolor i Sverige, som har en särställning, inte minst ekonomiskt. Nu när skolidrotten blir allt viktigare för barns hälsa ville jag undersöka vad några fristående skolor har att erbjuda när det gäller skolidrotten, sett ur en skolledares perspektiv. Syftet med detta arbete är att genom ett skolledarperspektiv utröna några fristående skolors möjligheter att tillgodose sina elevers behov av undervisning i ämnet Idrott och Hälsa. Mina övergripande frågor är: Använder sig dessa fristående skolor av en lärare behörig i att undervisa i ämnet Idrott och Hälsa? Används lokaler avsedda för idrott? Har eleverna på dessa skolor regelbunden idrott? Hur ser skolledarna på ämnet Idrott och Hälsa? Jag har använt mig av en enkät för att få mina uppgifter. Resultatet blev attalla skolledare ansåg att skolidrotten var ett viktigt ämne, men utbudet av idrottsundervisningen som erbjuds varierar mellan de olika skolorna.

Syfte Syftet med studien var att försöka finna bakomliggande faktorer till varför elever inte vill vara med på lektionerna i ämnet Idrott och Hälsa. Metod Studien var kvalitativ och strävade efter att få en djupare insikt i elevers attityder och förhållningssätt till idrott. Studien utfördes i en mindre ort i södra Sverige. De intervjuade bestod av nio elever i årskurs åtta, fem pojkar och fyra flickor, alla med negativ inställning till ämnet Idrott och Hälsa. För att finna dessa elever användes enkäter som urvalsmetod. Själva intervjuerna utfördes enskilda, en och en, i ungefär i 15-20 minuter. Allt bandades och skrevs ut ordagrant för att sedan bearbetas och analyseras. Intervjufrågorna bestod av öppna frågor, utan redan givna svarsalternativ. Detta för att på bästa sätt hitta de olika orsaker som kan tänkas finnas för att inte vilja vara med på skolidrotten. Resultat och slutsats Orsaker till varför eleverna upplevde ämnet Idrott och Hälsa tråkigt, var bland annat att variationen på lektionernas innehåll var för litet. Eleverna upplevde sig ha ett lågt inflytande på lektionerna. Oftast är det lärarna själva som bestämmer innehållet. Lektionerna upplevdes för tävlingsbetonade samt att de dominerades av för många olika sorters bollsporter. Lärarna ansågs lägga sig på fel nivå samtidigt som kunskapskraven ansågs högre och mer betungande än i tidigare åldrar. Vissa moment på idrottslektionerna upplevdes obehagliga att utföra eftersom eleverna kände sig utsatta och utpekade av klasskamraterna. Flera av de intervjuade har svårt att se att de har någon nytta av ämnet Idrott och Hälsa, vare sig nu eller i framtiden. Resultatet av denna studie bör vara av intresse för idrottslärare såväl som andra ledare. Med en ökad förståelse för varför vissa elever inte tycker om ämnet Idrott och Hälsa är idrottsläraren bättre utrustad för att försöka aktivera de barn och ungdomar som idag inte deltar i fysisk aktivitet.

Flera aktuella forskningsrapporter gör gällande att en utökad skolidrott/fysisk aktivitet har en positiv inverkan på elevers fysiska status samtidigt som det förbättrar deras studieresultat i andra skolämnen. I denna studie frågar jag 8 utbildade idrottslärare med minst 5 års praktisk erfarenhet av undervisning i idrott och hälsa i vilken omfattning de erbjuder daglig fysisk aktivitet till sina elever som är ett strävansmål i den aktuella kursplanen för grundskolan LGR 11. I studien undersöks också lärarnas inställning till att utöka skolidrotten/fysiska aktiviteten samt deras syn på möjligheter, svårigheter och vilka effekter det skulle kunna få för eleverna. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer. Daglig fysisk aktivitet erbjuds på de undersökta skolorna men det är i form av frivilliga aktiviteter som inte når alla elever. Möjligheter till att utöka undervisningstiden i idrott och hälsa anser lärarna blir svårt utan att ändra timplanen för ämnet samtidigt som man ser stora möjligheter via elevens val, skolprofil, rastaktiviteter och en attraktiv utemiljö att utöka den fysiska aktiviteten. Svårigheterna med att utöka skolidrotten ligger i den befintliga timplanen för ämnet och att skolorna har för lite resurser till sitt förfogande. Resurser som skulle kunna användas för att kunna hjälpa elever med behov av särskilt stöd i idrott och hälsa. Informanterna menar att vid en utökad skolidrott/fysisk aktivitet så skulle detta ge eleverna en bättre fysisk status, större möjlighet att utveckla ett livslångt intresse för att vara fysiskt aktiv samt förbättrade skolresultat i idrott och hälsa och i andra skolämnen.

Diss. Lund : Lunds universitet, 2006.

The purpose with this study is to examine pupils´ physical activity habits in grade 4-6 in their sport association and discuss pedagogical and didactical consequences of the pupils' physical activity habits. Earlier research confirms that students´physical activity has been low for a long period. To collect data for this study I decided to do a survey and 148 pupils in grade 4-6 answered the survey. The survey was then decoded with the help of Central Bureau Of Statistics template. Which was then transferred into diagrams for further analysis and interpretation. The coding gave the study’s results five different categories, Social economics, Living, Gender, Ethnicity, and Gender/Ethnicity. These categories were analyzed and interpreted with the help of the theoretical framework of habitus. The results shows that social economic background of the pupils´ has very little impact on their physical activity. Small differences could be found between the different genders where boys tend to be more physically active than girls. In the category gender and ethnicity, the results showed that girls that was born outside of Sweden tended not to be physically active enough to maintain good health according to the recommendations recommended by the Swedish Public Health Agency. The individual habitus has been shown to be most affected when it comes to where the students live. Those who live in a smaller town have fewer choices for physical activities. / <p>Idrott</p>

Syftet med denna studie var att undersöka hur barn med övervikt och fetma upplever skolidrotten i förhållande till normalviktiga barn. Undersökningsgruppen bestod av barn i årskurs fyra i en kommun från nordvästra Skåne. Sammanlagt deltog 76 barn med fördelningen 35 flickor och 41 pojkar varav 52 normalviktiga, 19 överviktiga och fem barn med fetma. Datainsamlingen genomfördes i form av gruppenkäter som delades ut, besvarades och samlades in vid samma tillfälle. Enkäten inleddes med frågor om hur barnen upplever skolidrotten, hur läraren och kompisarna behandlar barnet i fråga för att sedan komma in på hur det är att byta om och duscha tillsammans med kompisar. Avslutningsvis behandlar enkäten frågor om barnens fritidsaktiviteter. Resultaten visade att barnen oavsett kroppsvikt generellt sett mådde bra av alla aktiviteter medan procenttalet för de normalviktiga sjönk när de besvarade hur de mådde inför skolidrotten. Resultatet visade även att barnen överlag tyckte om att idrotta på fritiden, skillnaden mellan normalviktiga, överviktiga och barn med fetma var väldigt liten. Slutsatsen av resultatet var att överviktiga och barn med fetma inte upplevde skolidrotten mer negativt än normalviktiga barn.

Studiens syfte var att bidra med kunskap om elevers motivation för skol- respektive föreningsidrott. Forskning visar att många elever tycker att skolan är tråkig och motivationen är låg hos dem. Studiens data samlades in med hjälp av intervjuer med fem elever som läser fotbollspecialisering på gymnasiet och en elev som läser specialidrott på gymnasiet. Frågorna handlade om deras uppfattningar om skol- och föreningsidrott, speciellt avseende motivation. Detta arbete är utformat efter en teoretisk utgångspunkt som är self determination theory. Studiens resultat visar på tre teman som visar det som eleverna upplever som betydelsefull: gruppens betydelse, betydelsen av att bli bedömd och övningars betydelse. Dessa resultat, samt förslag på framtida forskning, diskuteras i uppsatsen.

Pupils today put high demands on their performance and getting good results is something that has become like an obsession. Stress in school and performance anxiety is something that is often addressed in television, social media and in newspapers. The purpose of this study is to examine students' experience of stress, performance anxiety and grading in the school environment, with the main focus on school sports. The thesis and the study are based on qualitative research method. The data collection method consisted of three semi-structured focus group interviews. Two of the groups consisted of four pupils in each group, with 50/50 gender distribution. The third group consisted of five students where two were boys and the rest were girls. During the focus group interviews, the students got to interpret and reflect on the three phenomena of stress, performance anxiety and grading. They also discussed and reflected on the influence of school sports. The pupils' perception of the various phenomena is largely reflected in the school environment and school sport. The stress is largely linked to the grades. The performance anxiety can be linked to the stress, but also to the grading rating and that the students have very high demands on their own performance and ability. The phenomenon is affected and also exists within the school sport. The influence of school sports on the phenomena is positive and negative. The pupils show clear links between the school sport and the three phenomena of stress, performance anxiety and grading.   Keywords: stress, performance anxiety, grading, school sports / Elever idag sätter höga krav på sin prestation och att få goda resultat är något som blivit likt en tvångstanke. Stress i skolan och prestationsångest är något som tidigare studier visat på. Syftet med denna studie är att undersöka elevers upplevelse av stress, prestationsångest och betygshets i skolmiljön med främst fokus på skolidrotten. Uppsatsen och studien är baserad på kvalitativ forskningsmetod. Datasamlingsmetoden bestod av tre semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. Två av grupperna bestod av fyra elever i varje grupp, med 50/50 könsfördelning. Den tredje gruppen bestod av fem elever där två var killar och resten var tjejer. Under fokusgruppsintervjuerna fick eleverna tolka och reflektera över de tre fenomenen stress, prestationsångest och betygshets. De diskuterade och reflekterade även över skolidrottens påverkan. Elevernas uppfattning av de olika fenomenen speglas till stor del i skolmiljön samt skolidrotten. Stressen är till stor del kopplad till betygen. Prestationsångesten går att knyta an till stressen men även till betygshetsen och att eleverna har väldigt höga krav på sin egna prestation och förmåga. Fenomenen påverkas och existerar även inom skolidrotten. Skolidrottens påverkan på fenomenen är positiva och negativa. Eleverna visar tydliga samband mellan skolidrotten och de tre fenomenen stress, prestationsångest och betygshets.   Nyckelord: stress, prestationsångest, betygshets, skolidrott

The aim was to gain knowledge of young people's physical status and physical activity, and to further the understanding of the role of school physical education in a salutogenic public health perspective. Two studies were performed in southern Sweden. Study 1 was performed in 1996 among 301 adolescents aged 16-19 in upper secondary school. It comprised three parts: a questionnaire, seven physical tests, anthropometrical measures and information on every student's grades. Study 2, with a longitudinal design and annual measurements, was performed in 2000-2003 (n=205- 275) among children aged 6-12 in two primary schools, one intervention school with expanded physical education lessons, and one norm school which followed the stipulated curricular time. The study comprised a questionnaire, eleven physical tests and anthropometrical measures. In Study 1, students in practical education for occupations such as industrial and building workers, mechanics, assistant nurses and hairdressers, all of which are occupations involving physical effort, had lower physical capacity than students in theoretical education among both boys and girls. A correlation was found between physical capacity and grades. An interrelation between Sense of Coherence (SOC) and attitudes to physical education was found, indicating that past experiences of physical activity and physical education could contribute to the development of SOC, and actual levels of SOC could influence the persistent attitudes to physical education and be important for lifelong physical activity. Study 2 showed high self perceived competence in physical education among children to be associated with high physical performance, male gender, low age, living with both parents, high self perceived physical fitness and enjoying physical education. Children who followed an expanded physical education programme during the three-year follow up showed positive changes in physical performance compared to children in the norm school. The number of children with increasing body mass index (BMI) rose in both schools, but a lower increase in BMI could be seen in the intervention school. In both Study 1 and 2, the highest physical capacity was found among children and adolescents who reported a high level of physical activity in leisure time. This thesis shows it is possible to achieve improvement in physical status among young people with an increase of physical education lessons in school. Differences in physical capacity between prospective blue-collar and white-collar workers already in adolescence during education emphasize the need for early interventions to increase physical activity and capacity in young people. Physical education in the school setting could be seen as an important arena for improving physical capacity, positive self-perceptions and positive attitudes to physical activity, which could be important for public health. / Diss. Lund : Lunds universitet, 2006 S. 1-76: sammanfattning, s. 77-126: 4 uppsatser