Övervikt och fetma är idag ett stort problem hos barn och ungdomar, i synnerhet på grund av fysisk inaktivitet och försämrade matvanor. Skolan är en viktig instans i främjandet av barn och ungdomars vanor av fysisk aktivitet. Skolidrott är också viktigt för barn och ungdomars vanor av fysisk aktivitet i ett livslångt perspektiv. Syftet med studien var att belysa ungdomars upplevelser av skolidrott som motivation till fysisk aktivitet. Kvalitativa intervjuer användes som datainsamlingsmetod, följt av innehållsanalys som analysmetod. Urvalet i studien var ett strategiskt urval, totalt nio elever från årskurs tre på två gymnasieskolor i sydvästra Sverige deltog.  Analysen av datainsamlingen resulterade i tre huvudkategorier med fyra underkategorier. Första huvudkategori var Kunskap som motivation, med underkategorierna Kunskap om fysisk aktivitet och Kunskap om hälsobegreppet. Den andra huvudkategorin var Delaktighet och bekräftelse med underkategorierna Att få känna sig duktig samt Att få vara med och bestämma. Sista huvudkategori var Bristande personligt intresse.  Övergripande tema av resultatet var Lärarna skapar förutsättningar för fysisk aktivitet. Detta då övergripande resultat i studien var att idrottslärarna hade en avgörande roll för informanternas upplevelser av idrottsundervisningen som motiverande och inspirerande till fysisk aktivitet. Fortsatt forskning inom området kan med fördel vara att undersöka idrottslärares attityder gentemot att skapa förutsättning till motivation till fysisk aktivitet även hos elever som inte är intresserade av ämnet i sin undervisning. / Obesity is currently a major problem in children and adolescents, especially because of physical inactivity and poorer eating habits. The school is an important element in the promotion of child and adolescent habits of physical activity. School sports are also important for children and adolescent´s habits of physical activity in a lifelong perspective. The aim of the study was to highlight adolescent´s experience of school sports as motivation for physical activity. Qualitative interviews were used as data collection methods, followed by content analysis method of analysis. The sample in the study was a strategic choice, a total of nine students from grades three to two high schools in southwestern Sweden participated. The analysis of the data collection resulted in three main categories with four subcategories. The first main category was Knowledge as motivation, with subcategories Knowledge of Physical Activity and Knowledge of the health conept. The second main category was Participation and acknowledgment, with the subcategories To get positive feedback/respond and To be involved in decison-making. The last main category was Lack of personal interest. Overall theme of the results was Teachers create opportunities for physical activity. This is because the overall result of the study was that the teachers had a crucial role in the informants' experiences of physical education as a motivational and inspirational to physical activity. Continued research in this area may advantageously be to also find out the PE teachers' attitudes towards creating conditions for motivation to physical activity among students who are not interested in the topic in their teaching.

No description available.

Studien undersöker vilken betydelse unga kvinnor menar att skolidrotten har och har haft för deras hälsa och välbefinnande. Unga kvinnor är en särskild utsatt grupp när det kommer till psykisk ohälsa, och fysisk aktivitet skulle kunna vara lösningen på detta. Undersökningen grundar sig i skolidrotten då grund- och gymnasieskolan har ett stort ansvar och kapacitet att påverka befolkningens intresse för idrott och fysisk aktivitet. Idrott och fysisk aktivitet är bra för individens och samhällets hälsa och välbefinnande och förbättrar folkhälsan, därmed har skolidrotten en stor potential till att förbättra folkhälsan. Studien använder kvalitativ fokusgrupp som metod för att undersöka vilken betydelse målgruppen menar att skolidrotten har haft på deras hälsa och välbefinnande. Studiens resultat visar att skolidrotten har goda möjligheter att väcka intresse för idrott och fysisk aktivitet hos vissa individer men att majoriteten känner att skolidrottens prestationskrav och bedömningsstil skapar en ohälsosam förståelse för idrott och fysisk aktivitet vilket leder till att idrott och fysisk aktivitet inte blir en självklar del av individens vardag. Tävlingsfokus och tydlig inriktning på traditionella bollsporter nämns också som hinder för att bygga en sund relation till idrott och fysisk aktivitet, samt medför att upplevelsen av skolidrotten blir negativ.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka om det fanns något samband mellan barns aktivitetsnivå på olika arenor och om de tillhör någon föreningsidrott samt undersöka om de känner till rekommendationerna för fysisk aktivitet. Hur ser barns aktivitetsnivå ut på olika arenor? Tillhör barnen någon idrottsförening? Finns det något samband mellan aktivitetsnivå och deltagande i idrottsförening? Känner mellanstadiebarn till rekommendationerna för fysisk aktivitet för barn och unga? Metod: Tvärsnittsstudien genomfördes på en skola. Transportsätt till och från skola respektive fritidsidrott, deltagande och mående under idrottslektioner, fysisk aktivitet på fritiden och deltagande i föreningsidrott mättes subjektivt med enkäter. Antalet deltagare var n=21 elever i årskurs fyra i åldrarna tio till elva år. Resultat: Det var en hög aktivitetsnivå hos eleverna under skoltid och gällande transport till och från skolan dominerade den högaktiva gruppen. Majoriteten deltog alltid på idrottslektionerna (n=19) och var aktiva under varje rast (n=13), där de vanligaste aktiviteterna var att springa och spela bollsporter. Gällande fritidsaktiviteter var det större andel hög- än medel- och låg-aktiva samt transporten till och från aktiviteten var mestadels medelaktiv. 17 elever sysslade med någon form av fritidsidrott, varav 16 av dessa var medlemmar i en idrottsförening. 14 deltagare kände till rekommendationerna för fysisk aktivitet för barn och unga. Inga resultat visade sig statistiskt signifikanta (p<0,05) när de analyserades i en icke-parametrisk korrelationsanalys. Däremot var det ett korrelationsvärde nära gränsen till signifikant mellan uppskattad hälsa och aktivitet på rasten (r=0,463; p=0,053). Majoriteten av deltagarna var fysiskt aktiva. Däremot gick det att urskilja några individer som var lågaktiva på rasterna och inte deltog i någon föreningsidrott, vilka kan riskera att inte uppnå de fysiska aktivitetsrekommendationerna. Slutsats: Eftersom all data var subjektiv och självrapporterad skapas viss osäkerhet då det kan inkludera över- eller underskattning av den faktiska fysiska aktiviteten. För att dra någon slutsats kring hur mellanstadieelevers fysiska aktivitetsmönster ser ut och sambandet mellan deltagande i idrottsförening och aktivitetsnivå krävs vidare forskning samt ett högre deltagarantal.

Aim: The aim of the study was to examine grade nine students’ motivation for physical activity in the school subject Physical education and in their leisure time from a motivational and gender perspective.  How motivated are girls respective boys to be physically active within and outside the school environment? Is there any difference in motivation between girls and boys? If there are differences: what factors affects girls’ and boys’ motivation for physical activity within and outside the school environment, and how can these differences be understood?  Method: The method of the study was quantitative where the data collection took place by means of surveys. The sample consisted of 104 students at a school in a medium-sized city where comparisons between boys and girls constitutes the result. All of the data was compiled and processed in Microsoft Excel and was then analysed based on Self-determination theory and Harding’s gender theory.  Result: The results of the study showed that there are both similarities and differences regarding girls’ and boys’ motivation for physical activity. Similarities that could be found were mainly that the majority of the students in both groups were physically active, regardless of whether it took place spontaneously or within an association. One of the differences was that more girls than boys which were active within an association in their leisure, while more boys considered that they were physically active with a higher degree of intensity compared to the girls. The groups also differed regarding how they were feeling during the lessons in physical education, where the girls to a greater extent experienced negative emotions, at the same time as the boys experienced positive emotions to a greater extent.  Conclusions: The differences which stand out in this study is mostly about the degree of physical activity, emotions regarding physical activity and self-determination. The boys experienced to a greater extent positive emotions associated with physical activity compared to the girls which in a greater extent experienced negative emotions. The emotions can thus strengthen or decrease the motivation to be physically active, which indicates that the boys become more motivated while the girls thus become less motivated. The boys also experienced more self-determination in comparison with the girls, which also indicates an increased motivation in the boys. / Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka årskurs nio elevers motivation till fysisk aktivitet inom skolämnet Idrott och hälsa respektive på fritiden utifrån ett motivations- och ett genusperspektiv.  Hur motiverade är flickor respektive pojkar till att vara fysiskt aktiva inom respektive utanför skolmiljön? Finns det någon skillnad i motivation mellan flickor och pojkar? Om det finns skillnader: vilka faktorer påverkar flickors respektive pojkars motivation till fysisk aktivitet inom respektive utanför skolmiljön, och hur kan dessa förstås?  Metod: Studiens metod var kvantitativ där datainsamlingen skedde med hjälp av enkäter. Urvalet bestod av 104 årskurs nio elever på en skola i en mellanstor stad där jämförelser mellan pojkar och flickor utgör resultatet. All data sammanställdes och bearbetades i Microsoft Excel och analyserades sedan utifrån Self-determination theory och Hardings genusteori.  Resultat: Resultatet i studien visade att det finns både likheter och skillnader angående flickor och pojkars motivation till fysisk aktivitet. Likheter som gick att finna var främst att majoriteten av eleverna i båda grupperna var fysiskt aktiva oavsett om det skedde spontant eller i en förening. Det var även många av eleverna som ansåg att fysisk aktivitet är viktigt för hälsan, oavsett om eleverna är fysiskt aktiva eller inte. En av skillnaderna var att fler flickor än pojkar som var föreningsaktiva på sin fritid samtidigt som fler pojkar ansåg att de var fysiskt aktiva med en högre intensitetsgrad jämfört med flickorna. Grupperna skiljde sig även åt gällande hur de känner sig på lektionerna i Idrott och hälsa, där flickorna i större utsträckning upplevde negativa känslor samtidigt som pojkarna upplevde positiva känslor i större utsträckning.  Slutsats: De skillnader som utmärker sig i denna studie handlar främst om fysisk aktivitetsgrad, känslor gällande fysisk aktivitet samt självbestämmande. Pojkarna upplevde i högre grad positiva känslor i samband med fysisk aktivitet jämfört med flickor som i högre grad upplevde negativa känslor. Känslorna kan således stärka eller minska motivationen till att vara fysiskt aktiva, vilket tyder på att pojkarna blir mer motiverade medan flickorna således blir mindre motiverade. Pojkarna upplevde även mer självbestämmande i jämförelse med flickorna vilket även det indikerar på en förhöjd motivation hos pojkarna.

Sedan år 2007 har regeringen avsatt 500 miljoner kronor årligen, i ett projekt som kallas för ”Idrottslyftet”, för att under fem år satsa på barn- och ungdomsidrotten. Trots detta verkar det som att fler unga flickor väljer att sluta idrotta inom organiserad lagidrott.  Syftet med studien var att undersöka varför flickor i åldern 13 till 16 år slutar att idrotta inom organiserad lagidrott. Fokusgrupper valdes som metod, och 13 fokusgruppsintervjuer (n=118) genomfördes i tre kommuner i nordöstra Skåne. Två intervjuer valdes ut för en djupare analys och transkribering, resterande elva analyserade enbart det material som svarade på syftet. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det var flera olika faktorer som påverkade flickornas val till att sluta idrotta inom organiserad lagidrott. Faktorerna var: familj och vänner och föreningsidrotten. Skolidrotten pekades också ut som en negativ faktor. Diskussionen kopplar resultatet till två hälsoperspektiv; patogenes och salutogenes. Resultatet relaterat till patogenes diskuterar faktorerna kring varför unga flickor väljer att sluta idrotta inom organiserad lagidrott, samt flickornas syn på hur skolorna bedriver sin idrottsundervisning. Vidare diskuteras resultatets salutogena anknytning kring hur idrottsföreningar och skolidrotten kan arbeta för att minska på avhoppen inom idrottsföreningarna och få fler flickor att bli aktiva på fritiden och fortsätta att vara aktiva i framtiden. Konklusionerna var att idrottsföreningar som bedriver barn- och ungdomsidrott borde bedriva en förening grundad på Idrotten vill (som handlar om idrottens idé. Idrottsföreningar och Riksidrottsförbundet har tillsammans skapat riktlinjer för idrottens utformning i svenska förbund och föreningar) och föreningsfostran, men samtidigt beröra tävlingsfostran. En idrottsförening som kan balansera dessa tre faktorer kommer att ha goda förutsättningar att nå framgång på olika sätt. Skolor borde se över innehållet i idrottsundervisningen, göra den mer variationsrik och stimulerande för eleverna. Även samhället och föräldrar borde tillsammans arbeta för att barn och ungdomar ska få en positivare attityd gentemot idrott. / Since 2007 the Swedish government has allocated 500 millions SEK per annum, for a project named “Idrottslyftet”, the aim is to enhance the child and youth sport within five years. Despite this, it seems that more young girls choose to stop participating in organized sport clubs. The aim with this study was to find out why girls stop participating in organized sport clubs. The method that was used was focus groups, and 13 focus groups interviews (n=118) was performed in northeast Skåne. Qualitative content analysis was used as the analysis method. The result showed that there were several factors that influenced the girls to stop participating in organized sport clubs. The factors were friends and family and sport clubs. The physical education was also pointed out as a negative factor. The discussion was divided into two health perspectives; pathogenesis and salutogenesis. In pathogenesis the focus was to find out why young girls choose to dropout of organized sport clubs, and the interviewees perspective on the physical education curriculum. In salutogenesis, the discussion focus on, how sport clubs and physical education in schools can prevent dropouts and pursue more physical activity by young females in their spare time and in their future. The conclusions were that sport clubs that perform child and youth sports should perform their activities conforming with the Swedish Idrotten vill ideology and club education, but also a touch of competition education. A sport club that can balance these three factors will probably reach success in different ways. Schools should oversee the curriculum in physical education and make it more variable and stimulating for the students. But also the society and the families should cooperate to pursue a better and more positive attitude towards physical activity among young people.

No description available.

Syftet med denna studie är att ta reda på om, och i så fall hur, en eventuell genusordning kan ta sig uttryck i en bestämd till synes könsneutral lek i skolans undervisning i idrott och hälsa, bland elever i årskurs fyra och fem. För att svara på syftet använde vi oss av följande frågeställningar; Uttrycks en hierarkisk genusordning, även i tillsynes könsneutrala lekar i skolämnet idrott och hälsa? Och hur tar den sig i så fall uttryck? För att svara på detta utfördes sju stycken, femtio till sextio minuter långa observationer på fyra sydskånska skolor. Observationerna, i vilka vi i varierande grad agerade deltagande och ickedeltagande, planerades och utfördes under en lektion i idrott och hälsa i vardera grupp: en grupp i årskurs fyra i och sex grupper årskurs fem. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt beskrivs i Yvonne Hirdman samt R.W Connells socialkonstruktivistiska och feministiska tankar om samhällets kulturella genusordning. En ordning där normen är hegemoni där män och maskulinitet är överställda kvinnor och femininitet. Resultatet visar ett en hierarkisk genusordning går att finna, där pojkar ikläder sig statusroller, och flickor trots visad motvilja, underordnar sig. En hegemonisk ordning syns hos såväl flickor som pojkar och maskulina egenskaper leder till styrande positioner i gruppen. / The purpose of this study was to determine whether, and if so how, any gender order can be expressed in a given seemingly gender-neutral game in physical education in schools among students in grades four and five. To answer the purpose we used the following questions: is a hierarchical gender order expressed, even in seemingly gender-neutral games in physical education? How does it express itself? To answer the purpose of our study, we made seven fifty to sixty minute’s long observations in four schools in the southern part of Sweden. In these observations, we participated and in non participation. They were planned and executed during one lesson each in physical education: six groups of fifth graders and one group of the fourth grade. The theoretical basis of this essay comes from Yvonne Hirdman, professor of gender and feminism and RW Connell´s social constructivist and feminist ideas about the cultural gender order. The order in which hegemony of men and masculinity seem as the superior norm in contrast to women and femininity. The results show that a hierarchical gender order can be found in the schools and in the physical education surrounding. Boys are in charge and take command and girls, despite the demonstrated reluctance, submit to boys. A hegemonic system is seen in both sexes and girls or boys with masculine characteristics take controlling positions in the group.

<p>I och med den nya läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, breddades idrottsämnet och ämnet bytte namn från idrott till idrott och hälsa. Då hälsa är ett komplext och svårdefinierat begrepp var syftet med studien att undersöka tolkningsutrymmet vad gäller hälsa i kursplanen för idrott och hälsa. Studien inkluderade två olika undersökningar varav den ena avsåg en textanalys av samtliga läroplaner för grundskolan med inkluderande kursplaner för idrottsämnet. Detta för att belysa hur hälsosynen och tolkningsutrymmet har utvecklats över tid. Textanalysen kompletterades sedan med intervjuer av fyra behöriga idrottslärare för grundskolan i en kommun för att få inblick i hur yrkesverksamma tolkar hälsa utifrån kursplanen. Resultatet av båda undersökningarna visade att tolkningsutrymmet är stort och intervjuerna visade även att idrottslärarna önskade bättre metodiska anvisningar för kursmålen. Samtliga idrottslärare uppgav att hälsa är att må bra, men åsikterna om hur detta välmående skulle uppnås skilde sig.</p>

I och med den nya läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, breddades idrottsämnet och ämnet bytte namn från idrott till idrott och hälsa. Då hälsa är ett komplext och svårdefinierat begrepp var syftet med studien att undersöka tolkningsutrymmet vad gäller hälsa i kursplanen för idrott och hälsa. Studien inkluderade två olika undersökningar varav den ena avsåg en textanalys av samtliga läroplaner för grundskolan med inkluderande kursplaner för idrottsämnet. Detta för att belysa hur hälsosynen och tolkningsutrymmet har utvecklats över tid. Textanalysen kompletterades sedan med intervjuer av fyra behöriga idrottslärare för grundskolan i en kommun för att få inblick i hur yrkesverksamma tolkar hälsa utifrån kursplanen. Resultatet av båda undersökningarna visade att tolkningsutrymmet är stort och intervjuerna visade även att idrottslärarna önskade bättre metodiska anvisningar för kursmålen. Samtliga idrottslärare uppgav att hälsa är att må bra, men åsikterna om hur detta välmående skulle uppnås skilde sig.