<p>I föreliggande studie undersöktes kommunikativa resurser i samtal mellan tre personer med afasi och deras respektive logoped/anhörig. Syftet var att identifiera och analysera resurser som samtalsdeltagarna gemensamt använde för att uppnå intersubjektivitet. Vidare undersöktes om det, utifrån vem personen med afasi samtalade med, fanns någon inverkan på hur de kommunikativa resurserna användes. Sex dyader spelades in och samtalsanalys användes för att studera materialet. Samtalsämnen valdes fritt av samtalsdeltagarna. Analysen resulterade i identi¬fie¬ring av tre bevarade resurser hos personerna med afasi; upprepningar, gester och skratt. Det gemensamma för dessa resurser var; att de förekom i den naturliga sekventialiteten i samtalet, att deras kommunikativa funktioner uppstod i samarbetet mellan samtalsdeltagarna och att de bidrog till intersubjektiviteten. Resurserna visade även på en social kompetens hos deltagarna med afasi som ofta döljs av de språkliga hindren. Då de kommunikativa resurserna fick liknande funktioner i de olika dyaderna, är resultatet troligen generaliserbart till annan interaktion där personer med afasi deltar. Resursernas kommunikativa funktioner föreföll inte bero på vem samtalspartnern var. Slutsatsen var att språklig kompetens hos personer med afasi framför allt bör ses ur ett inter¬aktivt perspektiv och att ett sådant förhållningssätt är önskvärt i logopediskt behandlingsarbete.</p> / <p>Analysis of Talk-in-Interaction involving People with Aphasia and Speech and Language Pathologists/Spouses: The Use of Communicative Resources in Collaboration toward Intersubjectivity.</p><p>In the present study, communicative resources in conversations involving three persons with aphasia and their speech and language pathologists/spouses were investigated. The main purpose was to identify and analyse collaboratively used resources for achieving intersubjectivity. In addition, possible changes in the use of the communicative resources depending on conversational partner were investigated. The conversations of six dyads were recorded and analysed. Conversational topics were chosen by the participants. Through the analysis three preserved resources for participants with aphasia could be identified; repetitions, gestures and laughter. All resources occurred within the natural sequentiality of the conversation, their communicative functions emerged in collaboration of the participants and contributed to intersubjectivity. The social competence of the persons with aphasia, often concealed by the language impairment, was also revealed. The results may possibly be generalised to other communicative activities where persons with aphasia participate, since similar communicative functions were achieved through the same resources in different dyads. The functions of the resources were not determined by conversational partner. To conclude, it may be argued that linguistic competence of persons with aphasia should mainly be considered in an interactive perspective and that this view is preferred in language therapy.</p>

Hur kan jag som lärarstudent vid en musikhögskola instudera en operaroll? Jag har undersökt denna fråga genom att observera instuderingsarbetet av rollen som kammarjungfrun Adele från operetten Läderlappen av Johann Strauss. Förutom det konstnärliga arbetet och utforskandet av detta har även perspektivet design för lärande använts som teoretiskt utgångspunkt.  Resultaten tematiseras och systematiseras i huvudrubrikerna Resurser och medel samt Processen. I resultatet framkommer instuderingens komplexitet och vilka beståndsdelar som krävdes. Faktorer i resultatet  som till exempel skratt och dess påverkan i utryck och teknik framkom under processens gång. Föreliggande studie skulle kunna ses som utforskning av procedurer kring instudering som förberedelser inför ett framtida yrkesval, parallellt med utforskandet av de pedagogiska aspekterna av samma procedurer. / How can I – as a teacher student at a college of music – study an opera role? I have examined this question by observing the process of studying the opera role as Adele from The Bat by Johann Strauss. My theoretical perspective is partly based on Design for Learning combined with examining the artistic procedure itself. The results is systemazied under the headers Reasources and tools and The Process.  The result chapter shows the komplexitity in studying and learning an opera role. Laughter as a tool in opera was one of the most interseting results. This investigation could be seen as a preparation for a possible future career at the same time as the pedagogical aspects are examined.

The subject of this paper is the philosophy of comedy. It is an orientation through history of laughter and its connection to the essence of comedy. This investigation tries to pinpoint some characteristics of the comedian and the task of the comedian today, focusing primarily on comedy in the public sphere. This paper concludes that comedy could be something physical and biological, but also something political. Humor is general and something very common but also culturally unique. The purpose of this thesis is to investigate comedy as something highly spiritual, absolute human and animalistic. It also aims to connect comedy to the philosophical discipline and strengthen its bond to the academic field. This paper includes some theories of humor, from both an evolutionary, scientific perspective to a more philosophical and theological view. It also includes a political discussion of how one can joke about everything and why comedy is important today.

Introduktion: Arbetsrelaterad stress är ett ökande folkhälsoproblem i Sverige och kan leda till allvarliga sjukdomar som hjärtinfarkt och depression. Detaljhandeln är särskilt utsatt på grund av förändringar i butiksmarkanden, vilket bland annat leder till ökat ensamarbete. Skratt kan vara en kostnadseffektiv hälsopromotion som minskar stressnivåerna i kroppen. Syfte: Studien syftar till att undersöka om det finns ett samband mellan att skratta och minskad arbetsrelaterad stress bland anställda inom detaljhandeln. Samt att undersöka skillnaden mellan benägenhet att skratta i förhållande till upplevd arbetsrelaterad stress utifrån kön, befattningsgrad, ålder och anställningstid. Metod: En tvärsnittsstudie genomfördes på anställda inom detaljhandeln (n =76). Enkätundersökningen utformades för att mäta självrapporterat skattad nivå av arbetsrelaterad stress och benägenheten att skratta på jobbet. Data analyserades i SPSS med hjälp av Chi-två-test för att undersöka sambandet mellan skattad stress och skrattbenägenhet. Samt T-test och ANOVA-test för att undersöka skillnaden mellan grupper. Resultat: Resultatet av Chi-två-testet visade att det finns ett signifikant samband mellan hur ofta individer skrattar på jobbet och upplevd arbetsrelaterad stress hos anställda inom detaljhandeln. Vidare analyserades skillnader i benägenhet att skratta baserat på kön, befattning och ålder, varav inga signifikanta skillnader observerades. Slutsats: Slutsatsen av undersökningen är att skratt på arbetsplatsen kan ha positiv inverkan på upplevdarbetsrelaterad stress hos anställda inom detaljhandeln. Implementering av skrattyoga som hälsofrämjande promotion kan minska långtidssjukskrivningar som beror på stressrelaterade sjukdomar och därmed förbättra folkhälsan i Sverige. / Introduction: Work-related stress is an increasing public health problem in Sweden that can lead to stress-related diseases such as heart attack and depression. The retail sector is particularly vulnerable due to changes in the retail market, which includes increased solitary work. It appears that laughter can be a cost-effective health promotion strategy that reduces stress levels in the body. Aim: The study aims to investigate whether there is a correlation between laughter and decreased work-related stress among retail employees. The study also aims to examine the difference between the propensity to laugh in relation to perceived work-related stress based on gender, position level, age and length of employment. Method: A cross-sectional study was conducted on retail employees (n=76). The survey was designed to measure self-reported levels of work-related stress and propensity to laughing at work. Data was analyzed in SPSS by using a Chi-square test to examine the correlation between perceived stress and laughter propensity, as well as a T-test and a ANOVA- test to examine the differences between groups. Results: The result of the Chi-square test showed that there is a significant correlation between how often individuals laugh at work and perceived work-related stress among retail employees. Furthermore, difference in laughter propensity based on gender, position and age were analyzed, of which no significant difference was observed. Conclusion: The conclusion of the study is that laughter in the workplace can have a positive impact on perceived work-related stress among retail employees. Implementing laughter yoga as a health-promoting intervention can reduce long-term sick leave due to stress-related diseases and thus improve public health in Sweden.

<p><strong>Syftet</strong> med denna uppsats är att beskriva skrattets, humorns och komikens roll inom religionen i allmänhet och kristendomen i synnerhet.</p><p><strong>Min frågeställning är</strong>: Har skratt, humor och komik påverkat och förändrat förhållanden inom religionen, tron, kyrkan? Har skrattet påverkat det bestående, den regerande uppfattningen som förfäktades av dem som innehade makten inom samhälle och kyrka?</p><p><strong>Min tes är</strong> att skratt och humor tillsammans med många andra fysiska och kroppsliga uttryck har en viktig roll i att budskapet tolkas rätt och rättvist.</p><p><strong>För att uppnå detta syfte</strong> vill jag</p><ul><li>ge en bakgrund där jag beskriver några teorier om skrattets och humorns väsen och funktion med särskild fokus på förändring och påverkan.</li><li>beskriva ett antal exempel ur kyrkohistorien som beskriver hur humor, ironi och gyckel använts dels för att tydligare förmedla budskapet och dels för att visa på hur makt och överhet förvanskat detta budskap. Exemplen är valda utifrån att det kan tas för troligt att de har påverkat sin samtids utveckling.</li></ul><p><strong>Utifrån frågeställningen om förändring</strong> av rådande förhållanden i sin tid har jag valt</p><ul><li>att återge i referatform samt analysera fyra gycklarspel från medeltiden, sammanställda av Dario Fo, där gycklet i komik och allvar verkade förändrande i sin ursprungsmiljö men också skulle kunna påverka och förändra i vår tid.</li></ul>

Syftet med denna uppsats är att beskriva skrattets, humorns och komikens roll inom religionen i allmänhet och kristendomen i synnerhet. Min frågeställning är: Har skratt, humor och komik påverkat och förändrat förhållanden inom religionen, tron, kyrkan? Har skrattet påverkat det bestående, den regerande uppfattningen som förfäktades av dem som innehade makten inom samhälle och kyrka? Min tes är att skratt och humor tillsammans med många andra fysiska och kroppsliga uttryck har en viktig roll i att budskapet tolkas rätt och rättvist. För att uppnå detta syfte vill jag ge en bakgrund där jag beskriver några teorier om skrattets och humorns väsen och funktion med särskild fokus på förändring och påverkan. beskriva ett antal exempel ur kyrkohistorien som beskriver hur humor, ironi och gyckel använts dels för att tydligare förmedla budskapet och dels för att visa på hur makt och överhet förvanskat detta budskap. Exemplen är valda utifrån att det kan tas för troligt att de har påverkat sin samtids utveckling. Utifrån frågeställningen om förändring av rådande förhållanden i sin tid har jag valt att återge i referatform samt analysera fyra gycklarspel från medeltiden, sammanställda av Dario Fo, där gycklet i komik och allvar verkade förändrande i sin ursprungsmiljö men också skulle kunna påverka och förändra i vår tid.