Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur ett urval av sex F–3 lärare arbetar med elevers skrivinlärning. I den här studien intervjuas sex F–3 lärare om hur de arbetar med elevers skrivinlärning. Ett av studiens viktigare resultat är att differentiering verkar vara vanligt i lärares anpassning av undervisningen för att möta olika behov som eleverna har. För att ådstadkomma differentering  har digitala verktyg integrerats av respondenterna för att stärka engagemang och kreativitet hos eleverna. Integration av digitala verktyg framträder också som centralt inslag i vissa respondenters strävan att främja skrivinlärning. Bland fördelarna framträder förbättrad skrivkompetens, ökad motivation och möjligheten till individualisering genom differentierad undervisning.

Elever i dagens skola skriver allt mindre för hand i takt med att de digitala verktygen sedan 1980-talet gjorde sitt intåg och meningarna går isär om hur detta påverkar elevernas utveckling. En del menar att skrivandet kräver visuella och taktila stimuli som sker i kontakt med penna och papper för få den bästa läs- och skrivutvecklingen. Andra anser att digitala verktyg öppnar fler möjligheter när det gäller kreativitet och gemensamhet vilket gör att till exempel mängden text ökar. Syftet med detta arbete är att få en bredare bild av en lärargrupps syn på analogt skrivande i jämfört med digitalt, vilka betydelser som tillmäts handskrift. Det ger också en bild över lärargruppens upplevelse över hur det saknas vetenskapligt baserat utvecklingsarbete kring handskrift i skolan.Som metod till min studie använde jag mig av kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att på bästa sätt kunna få en bild av en grupp svensklärares uppfattning och attityd till handskrift. Dessa intervjuer sammanställdes, kategoriserades och analyserades med hjälp av tematisk analys.Resultatet från mina intervjuer visar i sammanfattning att det saknas utvecklingsarbete i skolan som baseras på vetenskap. Resultatet visar också att det finns en samsyn bland lärargruppen att kunskaperna i att skriva för hand måste grundläggas i de tidigare skolåren och att det måste ske en progression genom hela grundskolan, och att det borde vara reglerat i styrdokumenten. Slutligen upplevs det att datorerna kan bli en distraktion om de inte används reglerat och med måtta, vilket medför att det är viktigt med rätt läromedel för att lättare kunna välja bort digitalt skrivande till att användas endast för och i samband med skrivuppgifter.

No description available.

Syftet med denna studie är att bidra med insikter om och hur digitala verktyg kan stödja elevernas skrivande av berättande texter samt om och hur digitala verktyg påverkar elevernas motivation. Det är totalt 53 elever från årskurs 3 som deltar i studien varav varje elev har skrivit två berättande texter vardera, en med digitalt verktyg och en med papper och penna. Texterna analyserades utefter följande parametrar: struktur för en berättande text, menings-byggnad med stor och liten bokstav samt interpunktion, antal rättstavade form- och innehållsord och antal skrivna ord. Utöver det studeras även elevernas motivation i förhållande till de olika skrivverktygen. I studien utgår vi från det sociokulturella perspektivet som grundteori medan vi använder begrepp rörande berättande texters struktur och språkstruktur för analys av elevtexterna. Resultatet visar att skillnader kan urskiljas mellan de texter som är skrivna digitalt och de som är skrivna analogt. Vårt undersökningsmaterial visar på flera sätt att eleverna i större utsträckning utvecklade sina digitalt skrivna texter i relation till analysparametrarna jämfört med de analogt skrivna texterna. Resultatet visar även att majoriteten av eleverna är mer motiverade att skriva med digitalt verktyg än med papper och penna. Orsaken bakom de skillnader som framgår i studien är dock något som kan diskuteras. Studien och dess resultat är endast en indikation på hur det undersökta kan se ut och kan därmed användas som utgångspunkt för vidare forskning.

The purpose of this study is to investigate whether there are differences between students' narrative texts written by hand or with an iPad (with keyboard). This comparative study analyzes 54 narrative texts written by students in grade 6. The method of analysis is a combination of a qualitative text analysis model with a quantitative content analysis of the texts, with different measurable variables. The text analysis model systematizes the content of the texts in the categories content, structure and linguistic features, and writing rules. The quantitative analysis is based on measurable variables within the framework of the categories and these are text length, word class distribution, nominal quota, paragraph classification, word length and word variation, readability index, misspellings and spelling and verbal words. The quantitative study has been processed statistically with Swegram. The results show that there are differences in the student grades written by hand and digitally in all three categories. The digital texts are longer, contain more descriptive descriptions, a clearer structure, a more varied language and less spelling errors. But the entirety of the digital texts is not exceptional. Students use a more complicated writing style, vary their language and use more difficult words. However, many students do not have the knowledge, skills or the technical writing ability to compose a clarity of communicate the content in the text. Writing digitally has great advantages over handwriting, but there are also disadvantages. / Syftet med denna studie är att undersöka om det finns skillnader i elevers berättande texter när de skriver för hand med papper och penna eller skriver på iPad med tangentbord (digi­talt verktyg). I denna jämförande studie analyseras 54 berättande texter skrivna av elever i årskurs 6. Analysmetoden är en kombination av en kvalitativ textanalysmodell och en kvantitativ innehållsanalys av texterna, med olika mätbara variabler. Textanalysmodellen systematiserar texternas innehåll i kategorierna innehåll, struktur samt språkliga drag och skrivregler. Den kvantitativa analysen bygger på mätbara variabler inom ramen för kate­gorierna. Dessa är textlängd, ordklassfördelning, nominalkvot, styckeindelning, ordlängd och ordvariation, läsbarhetsindex, stavfel och särskrivningar och talspråk. Den kvantita­tiva studien har bearbetats statistiskt med hjälp av Swegram. Resultatet visar att det finns skillnader i elevtexterna skrivna för hand och digitalt inom alla tre kategorierna. De digitala texterna är längre, innehåller fler gestaltande beskrivningar och har tydligare struktur, ett mer varierat språk och färre stavfel. Men de digitala texternas helhet är inte alltid bättre. Eleverna använder ett mer avancerat skrivsätt, varierar sitt språk och använder svårare ord. Emellertid har flera elever inte kunskapen eller den skrivtekniska förmågan att komponera tydlighet i budskap och innehåll. Att skriva digitalt har stora fördelar framför att skriva för hand men det finns även nackdelar.