Kreativt skrivande kan främja elevers kunskapsinhämtning samt utveckla elevers tankevärld och ge möjlighet till att använda sin fantasi. Olika former av skrivande utvecklar elevers språkkompetenser och möjligheter att anpassa skrivandet efter syfte och mottagare, vilket kan bidra till en välutvecklad kommunikationsförmåga. Ett viktigt inslag i den kreativa skrivprocessen är att elever får möjlighet till vägledning av läraren för att främja det kreativa skrivandet. Syftet med denna studie är att undersöka lärares syn på skolans övergripande mål med skrivundervisningen och synen på kreativt skrivande, samt hur lärare arbetar med och bedömer elevers kreativa skrivförmåga i ämnet svenska. Studien har även som syfte att undersöka potentiella utmaningar och motivatorer kopplat till kreativt skrivande.Denna studies teoretiska utgångspunkt och analysverktyg är Ivanič (2004) ramverk förskrivdiskurser. Datainsamlingen har skett via semistrukturerad intervjumetod där deltagarna består av fem svensklärare som har behörighet att undervisa i årskurs 4–6 i ämnet svenska.Resultatet visar att lärares syn på det övergripande målet med skolans skrivundervisning är att elever ska kunna uttrycka sig i text på olika sätt samt lära sig att skriva olika texttyper, där lärarnas utsagor härleds till Ivanič (2004) genrediskurs, kreativitetsdiskurs, färdighetsdiskurs och den socialpraktiska diskursen. Vidare visar resultatet att lärares definitioner av begreppet kreativt skrivande är att kunna skriva berättelser med hjälp av sin fantasi. I resultatet åskådliggörs även att multimodala och digitala inslag i undervisningen kan stödja elever i framställandet av texter och även hjälpa elever att skapa uttrycksfulla texter. Gällande mål och bedömning av kreativa texter visar resultatet att en del lärare bedömer hur väl eleverna kan strukturera och bygga upp en text, språkriktighet och språkliga drag, medan andra lägger större vikt vid textens innehåll samt att eleverna ska kunna tillämpa sin fantasi i textframställandet. Resultatet visar även att det är av stor betydelse hur lärare själva tänker kring skrivandet för att kunna nå eleverna. Vidare framkommer det i lärarnas tolkningar av läroplanen i relation till kreativt skrivande att elever ska lära sig skriva olika texttyper, i synnerhet berättande texter. Vidare visar resultatet på att det finns utmaningar inom det kreativa skrivandet, däribland att barn idag läser färre böcker, elever har olika förutsättningar samt brist på fantasi. Skrivande som sker gentemot en verklig kontext kan fungera som motivator för elever i skrivprocessen. I resultatet varierar det i vilka av Ivanič (2004) skrivdiskurser som återses samt i vilken grad. I lärarnas utsagor är genrediskusrsen, kreativitetsdiskursen samt den socialpraktiska diskursen, de diskurser som förekommer mest och tar störst plats i lärarnas kreativa skrivundervisning. Slutligen diskuteras hur lärarnas utsagor förhåller sig till tidigare forskning, Ivanič (2004) skrivdiskurser, hur lärare kan förhålla sig till skrivdiskurserna i undervisningen samt nya fynd i form av verkliga mottagare som motivator i skrivandet.

Syftet med studien är att genom intervjuer undersöka motivationens betydelse i skrivundervisning för en grupp elever i årskurs sex. Studiens teoretiska utgångspunkt grundas på självbestämmandeteori. Eleverna motiveras i olika grad av attityder utifrån erfarenheter, mål, yttre faktorer och intresse. Studiens forskningsbakgrund poängterar bland annat att elever behöver motivation för att lyckas i skolan. Resultatet av föreliggande studie visar att undervisningen bör utformas mer utifrån elevernas egna intressen och yttre faktorer som kan påverka eleverna för att de ska bli så motiverade som möjligt. Lärare behöver känna sina elever på individnivå för att veta vad som motiverar dem. Denna studie ger lärare en vägledning av vad elever motiveras av.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka vilka skrivdiskurser som framkommer när F-3 lärare talar om sin skrivundervisning och elevers skrivmotivation, med diskursanalys som teoretiskt angreppssätt. I tidigare forskning redogörs för studier från en nationell såväl som internationell kontext. De valda studierna ger en bakgrund till forskningsområdena skrivdiskurser och skrivmotivation. Metoden i studien utgörs av semistrukturerade intervjuer med sju verksamma F-3 lärare. Resultatet visar hur lärares sätt att tala om skrivande domineras av en färdighetsdiskurs. Resultatet synliggör även en diskrepans i lärarnas sätt att förhålla sig till olika skrivdiskurser, samt hur en lärare särskiljer sig från resterande lärare. I relation till elevers skrivmotivation framkommer flera kopplingar till olika skrivdiskurser. Det finns en diskrepans i lärarnas sätt att tala om skrivmotivation i relation till olika skrivdiskurser, samt hur detta speglas i lärarnas motivationsstrategier. I diskussionen lyfts, utifrån tidigare forskning, hur färdighetsdominansen kan bero på en yttre press från nationella mätningar. I diskussionen ifrågasätts även färdighetsdiskursens möjligheter att skapa en inre motivation. Slutsatsen är att en social praktikdiskurs verkar vara gynnsam för elevers skrivmotivation, samt att denna diskurs kan användas oavsett undervisningskontextens yttre förutsättningar. För professionen skapar studiens bidrag en större medvetenhet om hur olika skrivdiskursiva praktiker relaterar till elevers skrivmotivation.