Kreativt skrivande kan främja elevers kunskapsinhämtning samt utveckla elevers tankevärld och ge möjlighet till att använda sin fantasi. Olika former av skrivande utvecklar elevers språkkompetenser och möjligheter att anpassa skrivandet efter syfte och mottagare, vilket kan bidra till en välutvecklad kommunikationsförmåga. Ett viktigt inslag i den kreativa skrivprocessen är att elever får möjlighet till vägledning av läraren för att främja det kreativa skrivandet. Syftet med denna studie är att undersöka lärares syn på skolans övergripande mål med skrivundervisningen och synen på kreativt skrivande, samt hur lärare arbetar med och bedömer elevers kreativa skrivförmåga i ämnet svenska. Studien har även som syfte att undersöka potentiella utmaningar och motivatorer kopplat till kreativt skrivande.Denna studies teoretiska utgångspunkt och analysverktyg är Ivanič (2004) ramverk förskrivdiskurser. Datainsamlingen har skett via semistrukturerad intervjumetod där deltagarna består av fem svensklärare som har behörighet att undervisa i årskurs 4–6 i ämnet svenska.Resultatet visar att lärares syn på det övergripande målet med skolans skrivundervisning är att elever ska kunna uttrycka sig i text på olika sätt samt lära sig att skriva olika texttyper, där lärarnas utsagor härleds till Ivanič (2004) genrediskurs, kreativitetsdiskurs, färdighetsdiskurs och den socialpraktiska diskursen. Vidare visar resultatet att lärares definitioner av begreppet kreativt skrivande är att kunna skriva berättelser med hjälp av sin fantasi. I resultatet åskådliggörs även att multimodala och digitala inslag i undervisningen kan stödja elever i framställandet av texter och även hjälpa elever att skapa uttrycksfulla texter. Gällande mål och bedömning av kreativa texter visar resultatet att en del lärare bedömer hur väl eleverna kan strukturera och bygga upp en text, språkriktighet och språkliga drag, medan andra lägger större vikt vid textens innehåll samt att eleverna ska kunna tillämpa sin fantasi i textframställandet. Resultatet visar även att det är av stor betydelse hur lärare själva tänker kring skrivandet för att kunna nå eleverna. Vidare framkommer det i lärarnas tolkningar av läroplanen i relation till kreativt skrivande att elever ska lära sig skriva olika texttyper, i synnerhet berättande texter. Vidare visar resultatet på att det finns utmaningar inom det kreativa skrivandet, däribland att barn idag läser färre böcker, elever har olika förutsättningar samt brist på fantasi. Skrivande som sker gentemot en verklig kontext kan fungera som motivator för elever i skrivprocessen. I resultatet varierar det i vilka av Ivanič (2004) skrivdiskurser som återses samt i vilken grad. I lärarnas utsagor är genrediskusrsen, kreativitetsdiskursen samt den socialpraktiska diskursen, de diskurser som förekommer mest och tar störst plats i lärarnas kreativa skrivundervisning. Slutligen diskuteras hur lärarnas utsagor förhåller sig till tidigare forskning, Ivanič (2004) skrivdiskurser, hur lärare kan förhålla sig till skrivdiskurserna i undervisningen samt nya fynd i form av verkliga mottagare som motivator i skrivandet.

SammandragDenna studie undersöker hur digitala verktyg påverkar elevers skrivmotivation ur ett lärarperspektiv. Fokus är på årskurserna 1–3 i en storstad i Sverige. Syftet är att belysa lärarnas erfarenheter av digitala verktyg i skrivundervisningen, ett område som är relativt outforskat, särskilt i de lägre åldrarna.Studien använde en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att möjliggöra en flexibel och öppen dialog, där lärarna fritt kunde uttrycka sina tankar och erfarenheter. Urvalet av lärare var noggrant planerat för att säkerställa bredd och representativitet. Intervjudata analyserades med tematisk analys för att identifiera mönster och teman relaterade till skrivmotivation och digitala verktyg. Tre huvudteman identifierades: positiva effekter på skrivmotivation, negativa aspekter som påverkar skrivmotivationen och lärarnas kompetens i användningen av digitala verktyg.Resultaten visar att digitala verktyg underlättar bokstavsformning, möjliggör produktion av längre texter och förenklar redigeringsprocesser jämfört med traditionella skrivmetoder. Lärarna rapporterade att digitala verktyg förbättrar elevernas skrivmotivation. Eleverna kan lyssna på sina egna texter och identifiera fel, vilket ökar deras engagemang för skrivandet. Studien lyfter också fram potentiella nackdelar, såsom ökad distraktion på grund av andra applikationer och risken för beroende av funktioner som stavningskontroll, vilket kan försämra stavningsförmågan och minska elevernas skrivmotivation.Vidare understryker studien vikten av kontinuerlig professionell utveckling för lärare för att effektivt integrera digitala verktyg i undervisningen. Studien betonade också etiska hänsyn, inklusive att säkerställa deltagarnas samtycke, respektera deras integritet och anonymitet att hantera data på ett ansvarsfullt sätt.Nyckelord: skrivmotivation, digitala verktyg, undervisning 1–3, lärarperspektiv, skolmiljö.

Syftet med studien är att genom intervjuer undersöka motivationens betydelse i skrivundervisning för en grupp elever i årskurs sex. Studiens teoretiska utgångspunkt grundas på självbestämmandeteori. Eleverna motiveras i olika grad av attityder utifrån erfarenheter, mål, yttre faktorer och intresse. Studiens forskningsbakgrund poängterar bland annat att elever behöver motivation för att lyckas i skolan. Resultatet av föreliggande studie visar att undervisningen bör utformas mer utifrån elevernas egna intressen och yttre faktorer som kan påverka eleverna för att de ska bli så motiverade som möjligt. Lärare behöver känna sina elever på individnivå för att veta vad som motiverar dem. Denna studie ger lärare en vägledning av vad elever motiveras av.

Den här studien har syftat till att undersöka hur elever i årskurs 4–6 ser på sambanden mellan deras läsvanor och motivation till läs- och skrivaktiviteter och kvaliteten på deras skrivande. För att besvara detta genomfördes en undersökning med hjälp av en enkätstudie, elevintervjuer och textanalyser där 23 elever deltog. Samtliga metoder syftade till att komplettera varandra för att möjliggöra ett så tydligt resultat som möjligt. Tidigare forskning som ligger till grund för studien visar på en tydlig koppling mellan läs- och skrivutveckling. Vidare tyder forskning på att en språklig medvetenhet är en förutsättning för att uppnå en god kvalitet i barns skrivande. Sociokognitiv forskning har även kunnat påvisa en korrelation mellan inre och yttre faktorer som samverkar motivationsreglerande hos individen. Resultatet av föreliggande studie visar att det finns god grund för att elevers läsvanor och motivation till läs- och skrivaktiviteter har en viss påverkan på kvaliteten i elevers skrivande. Vidare går det även att utröna olika faktorer kopplade till inre och yttre processer som elever upplever påverka deras motivation och självkänsla.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka vilka skrivdiskurser som framkommer när F-3 lärare talar om sin skrivundervisning och elevers skrivmotivation, med diskursanalys som teoretiskt angreppssätt. I tidigare forskning redogörs för studier från en nationell såväl som internationell kontext. De valda studierna ger en bakgrund till forskningsområdena skrivdiskurser och skrivmotivation. Metoden i studien utgörs av semistrukturerade intervjuer med sju verksamma F-3 lärare. Resultatet visar hur lärares sätt att tala om skrivande domineras av en färdighetsdiskurs. Resultatet synliggör även en diskrepans i lärarnas sätt att förhålla sig till olika skrivdiskurser, samt hur en lärare särskiljer sig från resterande lärare. I relation till elevers skrivmotivation framkommer flera kopplingar till olika skrivdiskurser. Det finns en diskrepans i lärarnas sätt att tala om skrivmotivation i relation till olika skrivdiskurser, samt hur detta speglas i lärarnas motivationsstrategier. I diskussionen lyfts, utifrån tidigare forskning, hur färdighetsdominansen kan bero på en yttre press från nationella mätningar. I diskussionen ifrågasätts även färdighetsdiskursens möjligheter att skapa en inre motivation. Slutsatsen är att en social praktikdiskurs verkar vara gynnsam för elevers skrivmotivation, samt att denna diskurs kan användas oavsett undervisningskontextens yttre förutsättningar. För professionen skapar studiens bidrag en större medvetenhet om hur olika skrivdiskursiva praktiker relaterar till elevers skrivmotivation.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur folksagor praktiskt kan användas som stödmodeller för elevers skrivande av sagor i årskurs 3, samt hur elevers motivation påverkas av detta. Den tidigare forskningen belyser att stödmodeller är viktiga för elevers eget skrivande av sagor, samt att elevers motivation för att skriva påverkas av en rad olika faktorer. I studien används kvalitativa metoder i form av semistrukturerade lärarintervjuer och observationer för att samla in empiriskt material i syfte att besvara studiens frågeställningar. Den analysmetod som används för att bearbeta materialet är en tematisk analys och de teorier som ligger till grund för denna studie är motivationsteori, sociokulturella perspektiv och modellering. Genom studien framkommer det hur lärare väljer att arbeta med folksagor som stödmodeller för elevers eget skrivande, samt hur de anser att elevernas motivation påverkas av detta. Genom observationer analyseras och diskuteras de tecken på motivation som eleverna uppvisar vid undervisning. Resultatet visar att lärarna använder folksagor som stödmodeller för elevers eget skrivande på olika sätt, där lärarna anser att eleverna är motiverade av denna typ av uppgift och de kan urskilja tecken på motivation. Under observationerna kan också tydliga tecken på motivation urskiljas hos eleverna. / This study aims to contribute knowledge about how folk tales can be practically used as support models for students' writing of fairy tales in grade 3, as well as how students' motivation is affected by this. The previous research highlights that support models are important for students' writing of fairy tales, and that students' motivation to write is influenced by a number of different factors. In this study, qualitative methods in the form of semi-structured teacher interviews and observations are used to collect empirical material to answer the study's questions. The analysis method used to process the material is a thematic analysis and the theories underlying this study are motivation theory, socio-cultural perspective and modeling. The study reveals how teachers choose to work with folk tales as support models for students' own writing, as well as how they believe that students' motivation is affected by this. Through observations, the signs of motivation that the students show during teaching are analyzed and discussed. The result shows that the teachers use folk tales as support models for students' own writing in different ways, where the teachers believe that the students are motivated by this type of task, and they can distinguish different signs of motivation. During the observations, clear signs of motivation can also be discerned in the students.