<p>Syftet med vårt arbete var att undersöka hur specialpedagoger på grund- respektive gymnasieskola arbetar med elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Vi hade en uppfattning om att grundskolan arbetar mestadels kompensatoriskt medan gymnasieskolan är mer inriktad mot att eleverna ska nå målen och detta ville vi undersöka. Vidare ville vi jämföra metoder och arbetssätt inom de olika skolformerna och undersöka i vilken grad elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi inkluderas i ordinarie undervisning.</p><p>För att få svar på våra frågor använde vi oss av en enkätundersökning som vi genomförde på 25 specialpedagoger inom respektive skolform. Enkäten som vi använt i undersökningen bestod av två delar, där den första delen handlade om kompensatoriska hjälpmedel och den andra berörde undervisningsproblematik. De flesta frågorna i enkäten var slutna med fasta svarsalternativ.</p><p>Undersökningen visar att vår uppfattning att man på grundskolan har ett mer kompensatoriskt arbetssätt medan man på gymnasieskolan arbetade mer mot målen i kurserna stämmer. Kompensatoriska hjälpmedel används inom båda skolformerna i mycket hög grad, men specialpedagogerna har en önskan att öka användningen av dessa ännu mer. Resultatet i undersökningen visar att specialpedagogerna anser att elever med läs- och skrivsvårigheter är inkluderade i mycket hög grad. Trots detta anger de att den vanligaste anpassningen av studiemiljön är enskild undervisning och arbete i enskilt rum.</p>

<p>Syftet med studien i mitt examensarbete är att ta reda på om det finns några pedagogiska åtgärdsmetoder för elever med läs- och skrivsvårigheter. Litteraturstudierna visar att det finns ett antal sådana, men frågan blev då om de används i praktiken av speciallärarna i våra skolor. För att ta reda på den saken, intervjuades tre personer som på olika sätt kommer i kontakt med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Två av intervjuerna utfördes på respektive arbetsplats och bandades, medan den tredje var en mailintervju. Resultatet av både mina litteraturstudier och intervjuer visar att det finns ett antal olika pedagogiska åtgärdsmetoder. Det är sällan som man jobbar helt och hållet enbart efter en av metoderna. Det vanligaste är att man istället blandar material från flera olika metoder, för att på så vis kunna skräddarsy ett material som på bästa sätt hjälper elevens unika problematik inom läs- och skrivsvårighetens område.</p>

<p>I dag finns det olika sätt att arbeta med specialpedagogik i skolan. Ett sätt att arbeta med elever som har läs- och skrivsvårigheter, kan vara genom att arbeta med att utveckla den fonologiska medvetenheten. Genom att parallellt arbeta med FMT-metoden (Funktions-inriktad musikterapi), kan eleven utvecklas snabbare och optimalt. Utan basfunktioner som ger förutsättningar för att utvecklas på ett stimulerande sätt, kan eleven inte lyckas lika bra. FMT-metoden är en neuromuskulär metod och utvecklar just basfunktionerna. Genom att ge möjlighet till denna utveckling, kan barnets lust att läsa och skriva öka.</p><p> </p><p>Jag följde två barns utveckling i FMT. Båda hade läs- och skrivsvårigheter. Ett bra samarbete mellan föräldrar, FMT-terapeut och lärare, samt stöd från flera håll till barnen var viktigt för deras läsutveckling. Vi kunde alla se att deras läslust ökade.</p>

<p>This exam essay will look at dyslexia, dyscalculia and the connections that may exist between these two phenomena. My purpose, from the beginning, was to investigate if there might be any connections between dyslexia and dyscalculia, or if the consequences that appear as a result of dyslexia, might lead to problems and difficulties in mathematics.</p><p>   I found it very hard to find literature that deal with dyscalculia, both as a subject of its own and together with dyslexia. Therefore, I was more or less forced to focus on difficulties in mathematics as a result from dyslexia.</p><p>   From what I have found, dyslexia and dyscalculia cannot be connected, at least not without more research on the subject. Two consequences; an impaired short-term memory and also an impaired spatial ability are both common, both for persons with dyslexia and for persons with dyscalculia. Other than these, there are no connections, apart from the difficulties in mathematics that are directly, or indirectly, caused by dyslexia.</p>

No description available.

Jag har undersökt hur man inom ett rektorsområde arbetar för att hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter. Jag har undersökt hur elever, skolledare och lärare ser på sin situation. I takt med att skolans ekonomiska resurser minskar föreställde jag mig att det också blir allt svårare att tillgodose de läs- och skrivsvaga elevernas behov. Min undersökning består av tre delar. Jag har intervjuat en skolledare och 22 elever och skickade ut en enkät till 6 lärare. Jag genomförde studien vid en skola som då jag besökt den verkat hantera problemen med att hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter på ett bra sätt trots bristande resurser. Resultatet av min undersökning visade att eleverna tyckte att de fick den hjälp de behövde. Detta var ett mycket positivt resultat Lärarna ansåg dock att det fanns elever som skulle behöva mer specialhjälp. Eleverna ville ha en vuxen till i klassen, de ville inte ha mer special-lärar-resurser vilket lärare och rektor gärna skulle vilja ha.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på vad som ligger till grund för de åtgärder man som pedagog väljer för att hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter. Studien har även syftat till att ta reda på om man som pedagog resonerar annorlunda vid val av åtgärder beroende på om en elev har diagnosen dyslexi eller ej. Forskningen har bedrivits med kvalitativa metoder där data har samlats in via intervjuer av pedagoger och specialpedagoger. Det vi kommit fram till är att det finns ett antal relativt tydliga tecken som man bör vara observant på för att kunna identifiera elever med läs- och skrivsvårigheter och att pedagoger i allmänhet tycks ha en positiv inställning till genomförandet av kartläggningar och diagnostiseringar. Det har dock framkommit att en diagnos inte har någon betydelse vid val av åtgärder som pedagoger använde. Som pedagog tar man hänsyn till de specifika symtom som finns hos en individ, oavsett om det finns en diagnos eller inte.

Syftet med studien var att tydliggöra vad läs- och skrivsvårigheter innebär för individen enligt några pedagoger samt att synliggöra pedagogernas uppfattning om läs- och skrivsvårigheter och vilka strategier som skolan arbetade efter. Vår undran i detta var även om orsaken hade betydelse för hur man resonerade om åtgärder. Vi använde en kvalitativ metod som grundade sig på elva intervjuer med pedagoger i grundskolan. Resultatet visade på en relativt stor samstämmighet vad avser innebörden av läs- och skrivsvårigheter, mellan pedagoger och bearbetad litteratur. Litteraturen har påpekat den fonologiska medvetenhetens betydelse och vikten av ett förebyggande arbete vilket även pedagogerna har framhållit. Det som enligt litteraturen ansågs ha störst betydelse var pedagogens kompetens vad avser läs- och skrivutveckling/svårigheter. Det har i litteraturen framkommit att dagens samhälle ställer höga krav på läsförmåga och läsförståelse hos alla individer samt att det finns två perspektiv på läs- och skrivsvårigheter. Vår uppfattning och slutsats, utifrån vår studie, var att pedagogens kompetens hade avgörande betydelse i detta arbete och att pedagogerna hade stor erfarenhet och kunskap inom läs- och skrivsvårigheter samtidigt som vi ser ett behov hos pedagogerna att se att de åtgärder som görs främst är individfokuserade. Som pedagog måste man vara väl insatt i dessa frågor och även ha stor kunskap om olika läs- och skrivinlärningsmetoders arbetssätt för att kunna anpassa undervisningen utifrån elevernas behov.

Denna uppsats syfte har varit att undersöka hur ett antal pedagoger uppfattar och hanterar elevers läs- och skrivssvårigheter. Undersökningen bygger på intervjuer med fyra klasslärare och en specialpedagog. Resultatet visar att läs- och skrivsvårigheter inte definieras på ett enhetligt sätt. Individinriktade åtgärder, så som lästräning och kompensation, anses vara viktigast. Ett bra klassrumsklimat nämns även som en viktig faktor. Mer individuellt stöd önskas till elever med läs- och skrivsvårigheter. Några lärare anser att den bästa lösningen är ökad stödundervisning utanför klassundervisningen. Slutsatserna av undersökningen är att det inte finns en klar koppling mellan synen på elevers läs- och skrivsvårigheter och de åtgärder man anser bör sättas in. Dagens klassystem där en lärare ansvarar för en stor grupp elever är ett hinder för elever med läs- och skrivsvårigheter; en lösning på detta kunde vara att två lärare ansvarar för en större grupp elever så att möjligheter till individuellt stöd inom klassen skapas.

Syftet med detta examensarbete var att synliggöra pedagogers olika strategier för att förbättra förutsättningarna för elever med läs- och skrivsvårigheter. Vi ville ge en bild av de förutsättningar som finns i skolan för att främja elevers läs- och skrivutveckling. Vi ville även gestalta innebörden av läs- och skrivsvårigheter. Resultatet visade i att de generella områdena angående arbete med läs- och skrivutvecklingen var lustfyllt lärande, pedagogiska metoder och anpassning till individen. När pedagogerna karaktäriserade läs- och skrivsvårigheter talade de om störande och bristfällig miljö, dåliga och okunniga lärare samt svagheter och störningar hos individen. Det förebyggande arbetet som pedagogerna förespråkade innehöll dokumentation, fördelning av resurser och samarbete med hemmet. Studien visade att hinder för läs- och skrivutveckling kunde kategoriseras i tidsbegränsning, elevernas nivå och ekonomiska faktorer (gruppstorlek, lokaler, fortbildning och resurser). Vi såg att det fanns ett värde i att utveckla mer miljöinriktade strategier inom skolan. När det gäller arbetet som främjade en god läs- och skrivutveckling var strategierna främst generella snarare än specifika. Både det förebyggande arbetet och orsaker till läs- och skrivsvårigheter hade en jämn balans mellan miljö- och individperspektiv. Arbetet med läs- och skrivsvårigheter var till stor del individinriktat med ett fåtal miljöinriktade moment. Gällande hinder visade resultatet att problematik med miljön var den mest betydande delen.