Syftet med studien var att belysa hur lärare kan upptäcka och arbeta med barn som har läs- och skrivsvårigheter. Vi har gjort en kvalitativ studie för att få vetskap om hur några lärare tänker om läs- och skrivsvårigheter. I vår undersökning har vi intervjuat två lärare i förskolan, fem lärare i skolans tidigare år och två vuxna personer som har läs- och skrivsvårigheter. Både i vår litteraturgenomgång och i våra intervjuer framkom flera kännetecken som lärare kan titta efter för att upptäcka att barn har läs- och skrivsvårigheter. Kännetecknen kan till exempel visa sig i barnets språk, motorik och hur barnet läser och skriver. I undersökningen framkom olika faktorer som lärare måste ta hänsyn till i arbetet med dessa barn. Till lärarnas hjälp finns hjälpmedel som är anpassade till barn som har läs- och skrivsvårigheter, men få av lärarna hade tillgång till dessa. Lärare måste försöka förstå barnen för att kunna hjälpa dem. Vi kom fram till att en av lärarens viktigaste uppgifter är att bemöta barnet på ett förstående sätt och bygga upp en klassrumsmiljö där barnet känner sig tryggt, där barnet vågar att be om hjälp istället för att dölja sina problem.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur lärare arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter i praktiken. När och hur kunde lärarna se om en elev har läs- och skrivsvårigheter. För att ta reda på detta användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med tio lärare som frivilligt ställde upp. I resultatet framkom att lärarna oftast kan se tidigt om en elev har läs- och skrivsvårigheter och att de kunde se det på flera olika sätt, bland annat genom dåligt ordförråd. De arbetade också med dessa elever i likhet med övriga elever, men gjorde några små förändringar samt använde datorn mycket. Denna studie visade att lärare har förmåga att upptäcka läs- och skrivsvårigheter hos elever och att de har både individ- och miljörelaterade åtgärder att ta till. Vanliga åtgärder som lärarna använder sig av är olika program på datorn, att eleverna får öva mycket på att läsa och skriva samt att eleverna får jobba mycket med specialläraren. De flesta åtgärder som lärarna använde sig av var också sådana åtgärder som främjar elevers språkliga utveckling som exempelvis att låta eleverna läsa mycket och att läsa för eleverna.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger i förskolan och skolan kan arbeta förebyggande med barn och elever som har läs- och skrivsvårigheter, samt att undersöka vad det finns för olika hjälpmedel och metoder att tillgå. Detta examensarbete ska vara förberedande för pedagoger så att de kan få en viss kunskap om barn och elever med läs- och skrivsvårigheter. Det finns många bra sätt för att hjälpa dessa barn, vi har valt att lägga vår fokus på hur och vad man kan arbeta med samt vad det finns för förebyggande åtgärder att använda sig av. Undersökningen genomfördes i en förskola och i en skola för barn i yngre år, där vi intervjuade åtta respondenter och gjorde 12 observationer. Vårt examensarbete är en kvalitativ studie. Våra respondenter i undersökningen har berättat att det går att hjälpa barn och elever med läs- och skrivsvårigheter om man använder sig av rätt metoder. Några betydelsefulla metoder kan vara ekoläsning, talböcker och talsyntes. Vidare kan vi fastställa att både våra respondenter och vår litteraturstudie visade att om man börjar arbeta redan i tidig ålder kan man motverka att barnen utvecklar läs- och skrivsvårigheter. Detta med hjälp av de många bra åtgärder, metoder och hjälpmedel som finns.

Syftet med studien var att studera hur lärare och specialpedagoger beskriver sitt förebyggande och stödjande arbete med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Vi har genom kvalitativa intervjuer med lärare och specialpedagoger fått en bild över hur de förebyggande och stödjande arbetssätten kan se ut. Undersökningen genomfördes på fyra olika skolor bland pedagoger som undervisar i år 1-5. Resultatet visar att det finns skillnader i lärarnas och specialpedagogernas beskrivningar av sina förebyggande och stödjande arbetssätt. De lärare som undervisar yngre elever har mer förebyggande arbete än de lärare som undervisar äldre elever. Det mest omfattande förebyggande arbetet fann vi i den skolan med Montessoriinriktning. Det stödjande arbetet beskrevs mest utförligt av specialpedagogerna. Flera av lärarnas anser att en reducering av antalet uppgifter till elever med svårigheter var ett stödjande arbetssätt. Samtidigt framkommer andra exempel på stödjande arbetssätt av lärarna, som exempelvis möjligheten för elever att få göra muntliga prov. Flera av lärarna förlitar sig emellertid ofta på specialpedagogernas kunskap och undervisning. Några av lärarna framhåller svårigheterna med att kunna räcka till för alla. Alla i studien har svårt att beskriva var gränsen går mellan läs- och skrivsvårigheter och dyslexi, men menar att läs- och skrivsvårigheter kan avhjälpas med träning, medan dyslexi är något beständigt. Det framkommer emellertid skillnader i svaren när de beskriver vad läs- och skrivsvårigheter kan bero på, närmare bestämt allt från omognad till bristande pedagogik.

Syftet med denna studie var att ge exempel på hur lärare arbetar med läs- och skrivinlärning i sin undervisning i årskurs 1. Syftet var även att ge exempel på hur lärarna motiverar sina val av metoder och hur de arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter. För att uppfylla syftet och få svar på våra frågeställningar har vi intervjuat 9 lärare. Vi gjorde en kvalitativ studie och använde oss av den semistrukturerade intervjumodellen. I vårt resultat framkom det att lärarna blandade metoder och plockade delar från fem olika metoder för att nå det bästa resultatet. Lärarnas kunskapssyn låg till grund för hur de blandade. Deras motiveringar till val av metoder handlade bland annat om trygghet. Ett par lärare hänvisade dock till vetenskap och Lpo 94. När det gällde åtgärderna för elever med läs- och skrivsvårigheter framkom det att specialläraren tillkallades i första hand i de flesta fallen.

Vi har studerat ett material som syftar till ett tidigt samarbete mellan hem och skola för att upptäcka barn med läs- och skrivsvårigheter. Studien har genomförts som en komparativ fallstudie, där två vitt skilda kommuner utgjort grunden. Fallbeskrivningarna består av intervjuer, fältanteckningar och delresultat från en större enkätundersökning som genomförts av materialets upphovsmän. Genom att jämföra två olika fall hoppades vi kunna se och beskriva likheter och skillnader och därmed kunna dra slutsatser kring materialets effekter på ett djupare plan. Undersökningen visar på två scenarion gällande effekterna av materialet, ett positivt och ett negativt. Lärarnas inställning till materialet och hur de väljer att presentera det för föräldrarna är styrande i vilka effekter det får. The study involves a collection of material compiled by “Kod-Knäckarna”. The purpose of the material is to provide early support and to detect pupils with reading and writing difficulties at an early stage by parents-teachers cooperation. The study designed as a comparative case study and consists of two different cases. Which are edified by interviews, observations and a intermediary report from a more extensive questionnaire survey initiated by “Kod-Knäckarna”. By comparing two different cases we hope that we will be able to relate and describe similarities and differences between the both cases and to make conclusions according the effects of the material. The study finds two current scenarios, one positive and one negative. The teachers attitude towards the material and the course of action they have while introducing it to the parents is directly connected to what result and effects the material benefit.

Syftet med den här studien är att undersöka hur elevers skrivsvårigheter påverkar deras matematikinlärning. Hur upplever några elever med skrivsvårigheter sin matematikundervisning? Vilken skrivhjälp uttrycker de intervjuade eleverna att de får i sin matematikundervisning? Hur upplever elever med skrivsvårigheter att de kan få en bättre fungerande matematikundervisning? Vi har valt att göra en kvalitativ intervjustudie. Vi har intervjuat sju elever i åldrarna 12-17 år. Eleverna kommer från olika skolor i Mellansverige. Vi använder oss av semistrukturerade intervjuer för att ge eleverna stort utrymme att förmedla upplevelserna av sina svårigheter. Resultatet visar att elever med skrivsvårigheter är väl medvetna om sina svårigheter. De upplever sig inte tillföra klassen något under matematiklektionen. Flera av eleverna upplever frustration över att inte kunna omformulera sina matematiska tankar till skrift och de anser att undervisningen i matematik blir svårare och svårare för varje år. Eleverna anser att matematikundervisningen bedrivs lika för alla elever oavsett förutsättningar. De önskar ett varierat och strukturerat arbetssätt och att läraren ställer krav på elevens nivå. En god kommunikation med lärare och klasskamrater är en förutsättning för att utveckla skrivandet i matematik.

Abstract The purpose of this study is to deepen my knowledge in how teachers can teach pupils with reading and writing disabilities, and also find out how a co-operation with remedial teachers can look like. The study is based on qualitative interviews with two teachers and two remedialteachers.The study shows that the two teachers´ co-operation with the remedial teacher appeared to bedifferent. The teacher who had the longest work experience was the one of the two that had a co-operation with the remedial teacher, the other teacher who graduated in 2007 did not have any co operation at all with the remedial teacher.The study also showed that the teachers and the remedial teachers in the study had different opinions about what method to use for pupils with reading and writing disabilities, and that the LTG method was the one most frequently used .All the participants in the study agreed that reading and writing disabilities is a large area, andthat there is a large variety in difficulties among the students . Some of the difficulties the participants had experienced were problems with decoding, pupils that had problems with learning the letters.

Syftet med detta arbete är att få veta mer om dyskalkyli. Jag vill veta vad dyskalkyli är, hur det visar sig, hur lärare kan arbeta med dessa elever och om det finns någon koppling mellan dyslexi och dyskalkyli. För att få svar på dessa frågor har jag gjort en litteraturstudie. Dyskalkyli betyder specifika matematiksvårigheter. Det är inte ovanligt att dyskalkyliker får svårt med exempelvis planering och tidsuppfattning. Det är viktigt med en noggrann utvärdering av eleven för att den ska få rätt hjälp. Dessa elever behöver en bra struktur på undervisningen som ska ligga på en nivå som passar eleven. Det är viktigt med tillgång till laborativt material. När det gäller kopplingen mellan diagnoserna, har elever med dyslexi en sämre fonologisk förmåga än andra. Om barnet har ett svagt arbetsminne kommer den inte ihåg texten som den nyss läst. I matematiken märks detta genom att eleven har problem med huvudräkning.

This paper is concerning students' with reading and writing difficulties and dyslexia. This paper clarifies the difference between reading and writing difficulties and dyslexia. The essay also gives an insight into dyslexia in an historical perspective. The purpose of the paper is to find out if teachers believe that students with a diagnosis of dyslexia may be more or different help than students with other reading and writing difficulties. By answering this question, I conducted a survey study in two schools in two municipalities. The survey aims to find out if teachers out of schools think that students with a diagnosis may be the right kind of help in their teaching. Teachers at each school feel different. One school believes that students with a diagnosis may be more help than other students with other difficulties. While teachers at the other schools felt that pupils with a diagnosis must not be more help than students in other writing difficulties.