Denna uppsats har belyst skuldsaneringslagen och specifikt möjligheten att bli beviljad skuldsanering en andra gång. Uppsatsen förklarar äldre lagstiftning och därefter nuvarande lag för att undersöka hur denna möjlighet har sett ut historiskt, hur det ser ut i dag och anledningen till förändringarna. Huvudregeln vad gäller skuldsanering har alltid varit att detta är något en gäldenär endast kan bli beviljad en gång under sin livstid men det finns vissa undantag som öppnar upp för att bli beviljad en andra gång. Dessa undantag har förändrats i takt med ändringarna i skuldsaneringslagen. Trots ett inte lika strikt förhållningssätt till detta idag är möjligheterna fortsatt begränsade, både för de gäldenärer som tidigare har fullgjort en skuldsanering och för de gäldenärerna som fått sin skuldsanering upphävd.

<p>Skuldsaneringslagen trädde i kraft 1994 för att erbjuda ekonomisk rehabilitering för privatpersoner samtidigt som borgenären skall främjas. Syftet med studien är att utreda eventuella faktorer, som enskilt eller i kombination, med hög sannolikhet leder till bedömningen att kvalificerad insolvens föreligger och om så är fallet, huruvida det dessutom är skäligt att bevilja skuldsanering. En sådan bedömning görs alltid från fall till fall, men vissa likheter hos fallen bör ge liknande utfall eller mönster, annars saknas sannolikt en viktig systematik och objektivitet i bedömningen. Studien berör endast förhållanden i Östergötlands län. Kronofogdemyndigheten (KFM) i Norrköping besöktes och beslut som tagits i enskilda fall studerades, dvs. alla ansökningar som fått avslag eller beviljats från åren 1994-07-01 - 1995-06-30, 1998-01-01 - 1998-12-31, samt 2002-01-01 - 2002-12-31. Även de beslut som har överklagats till tingsrätten (TR) motsvarande år studerades. Även proposition 1993/94:123 om införandet av skuldsaneringslagen har beaktats, samt litteratur och offentligt tryck. Den genomsnittliga skuldsaneringssöknande gäldenären i Östergötland är en kvinna i 40-årsåldern, som har ca 500 000 kronor i skulder som hänför sig till bland annat försäljning av fastighet eller bostadsrätt och skulder från postorderköp. Lagens syften verkar uppfyllas, både syftet att vara borgenärsgynnande och syftet att vara ekonomiskt rehabiliterande. Det är svårt att hitta enskilda faktorer som avgör om skuldsanering kommer att beviljas eller inte. Det som går att säga är att om gäldenären har brustit i att försöka infria sina betalningsförpliktelser, sina försök att nå en frivillig uppgörelse eller har brustit i medverkan före och under handläggningen kommer gäldenären sannolikt inte att bli beviljad skuldsanering.</p>

Title: From being in debt to being out of debt. A study of processes, strategies and impacting factors. The aim of the study is to gain a greater understanding and knowledge about the ways to get into and out of debt, why people find themselves in serious debt, how the problems are coped with and how they are experienced. The starting point for studying this issue is people with experience of debts and the Debt Relief Act. The study focuses on the relationship between formal, informal and intrapersonal factors. The empirical data is based on 32 semi-structured narrative interviews with people having experience of the Debt Relief Act in three different ways: either having just applied for debt relief, being in the process of receiving debt relief or having been out of debt for two years. The data is analyzed in terms of three aspects; processes, strategies and impacting factors. The debts can have been incurred either over a long period of time or have arisen suddenly and unexpectedly. The reasons can be the result of individual and structural factors combining together. Both strategies and impacting factors can be changed depending on where in the debt relief process a person finds him/herself. The results shows that the strategies can vary from an active to a passive, open or closed approach where the decisive factors are mainly how one is received, health, age, reasons for getting into debt and social relationships. The conclusion is that serious debt problems are not only incurred by a certain group of people but that anyone can find themselves in this situation. It is evident that there is not just one way into and out of debt but several where both individual and structural factors are of major significance. Even if the Debt Relief Act provides a way out of a serious debt problem the results show that it is a long-term solution, which has considerable consequences for both the individual and society. / Syftet med denna studie är att öka förståelsen och kunskapen om hur vägar in i och ut ur en skuldproblematik kan se ut, varför människor hamnar i svåra skuldsituationer, hur problemen hanteras och hur de upplevs. För att studera detta problemområde tas utgångspunkt i människor som kan relatera till skulder och skuldsaneringslagen. Studien fokuserar på samspelet mellan formella, informella och intrapersonella faktorer.Det empiriska materialet bygger på 32 halvstrukturerade narrativa intervjuer med personer som kan relatera till skuldsaneringslagen på tre olika sätt, antingen genom att just ha ansökt om skuldsanering, befinna sig mitt under skuldsaneringen eller är skuldfria sedan ett par år tillbaka. Materialet analyseras utifrån tre aspekter; processer, strategier och påverkade faktorer. Skuldsättningen kan antingen skett genom ett långsamt förlopp eller ha uppkommit plötsligt och oväntat. Orsakerna kan vara en samverkan mellan både individuella och strukturella faktorer. Både strategier och påverkande faktorer kan förändras beroende på var i skuldsaneringsprocessen man befinner sig. Resultatet visar att strategierna kan variera från aktivt till passivt, öppet eller slutet förhållningssätt där de avgörande faktorer är främst bemötande, hälsa, ålder, skuldorsaker och sociala relationer. Slutsatsen är att överskuldproblem inte bara drabbar en viss grupp av individer utan att vem som helst kan drabbas av överskuldsättning. Det som blir tydligt är att det inte endast finns en utan flera vägar in i och ut ur skuldproblem där både individuella och strukturella faktorer har stor betydelse. Även om det finns en utväg ur överskuldsättningsproblem i form av skuldsaneringslagen visar resultatet att det är en lösning som sträcker sig över lång tid, vilket får långtgående konsekvenser för både individ och samhälle.

Skuldsaneringslagen trädde i kraft 1994 för att erbjuda ekonomisk rehabilitering för privatpersoner samtidigt som borgenären skall främjas. Syftet med studien är att utreda eventuella faktorer, som enskilt eller i kombination, med hög sannolikhet leder till bedömningen att kvalificerad insolvens föreligger och om så är fallet, huruvida det dessutom är skäligt att bevilja skuldsanering. En sådan bedömning görs alltid från fall till fall, men vissa likheter hos fallen bör ge liknande utfall eller mönster, annars saknas sannolikt en viktig systematik och objektivitet i bedömningen. Studien berör endast förhållanden i Östergötlands län. Kronofogdemyndigheten (KFM) i Norrköping besöktes och beslut som tagits i enskilda fall studerades, dvs. alla ansökningar som fått avslag eller beviljats från åren 1994-07-01 - 1995-06-30, 1998-01-01 - 1998-12-31, samt 2002-01-01 - 2002-12-31. Även de beslut som har överklagats till tingsrätten (TR) motsvarande år studerades. Även proposition 1993/94:123 om införandet av skuldsaneringslagen har beaktats, samt litteratur och offentligt tryck. Den genomsnittliga skuldsaneringssöknande gäldenären i Östergötland är en kvinna i 40-årsåldern, som har ca 500 000 kronor i skulder som hänför sig till bland annat försäljning av fastighet eller bostadsrätt och skulder från postorderköp. Lagens syften verkar uppfyllas, både syftet att vara borgenärsgynnande och syftet att vara ekonomiskt rehabiliterande. Det är svårt att hitta enskilda faktorer som avgör om skuldsanering kommer att beviljas eller inte. Det som går att säga är att om gäldenären har brustit i att försöka infria sina betalningsförpliktelser, sina försök att nå en frivillig uppgörelse eller har brustit i medverkan före och under handläggningen kommer gäldenären sannolikt inte att bli beviljad skuldsanering.

<p>Title: From being in debt to being out of debt. A study of processes, strategies and impacting factors.</p><p>The aim of the study is to gain a greater understanding and knowledge about the ways to get into and out of debt, why people find themselves in serious debt, how the problems are coped with and how they are experienced. The starting point for studying this issue is people with experience of debts and the Debt Relief Act. The study focuses on the relationship between formal, informal and intrapersonal factors. The empirical data is based on 32 semi-structured narrative interviews with people having experience of the Debt Relief Act in three different ways: either having just applied for debt relief, being in the process of receiving debt relief or having been out of debt for two years. The data is analyzed in terms of three aspects; processes, strategies and impacting factors. The debts can have been incurred either over a long period of time or have arisen suddenly and unexpectedly. The reasons can be the result of individual and structural factors combining together. Both strategies and impacting factors can be changed depending on where in the debt relief process a person finds him/herself. The results shows that the strategies can vary from an active to a passive, open or closed approach where the decisive factors are mainly how one is received, health, age, reasons for getting into debt and social relationships. The conclusion is that serious debt problems are not only incurred by a certain group of people but that anyone can find themselves in this situation. It is evident that there is not just one way into and out of debt but several where both individual and structural factors are of major significance. Even if the Debt Relief Act provides a way out of a serious debt problem the results show that it is a long-term solution, which has considerable consequences for both the individual and society.</p> / <p>Syftet med denna studie är att öka förståelsen och kunskapen om hur vägar in i och ut ur en skuldproblematik kan se ut, varför människor hamnar i svåra skuldsituationer, hur problemen hanteras och hur de upplevs. För att studera detta problemområde tas utgångspunkt i människor som kan relatera till skulder och skuldsaneringslagen. Studien fokuserar på samspelet mellan formella, informella och intrapersonella faktorer.Det empiriska materialet bygger på 32 halvstrukturerade narrativa intervjuer med personer som kan relatera till skuldsaneringslagen på tre olika sätt, antingen genom att just ha ansökt om skuldsanering, befinna sig mitt under skuldsaneringen eller är skuldfria sedan ett par år tillbaka. Materialet analyseras utifrån tre aspekter; processer, strategier och påverkade faktorer. Skuldsättningen kan antingen skett genom ett långsamt förlopp eller ha uppkommit plötsligt och oväntat. Orsakerna kan vara en samverkan mellan både individuella och strukturella faktorer. Både strategier och påverkande faktorer kan förändras beroende på var i skuldsaneringsprocessen man befinner sig. Resultatet visar att strategierna kan variera från aktivt till passivt, öppet eller slutet förhållningssätt där de avgörande faktorer är främst bemötande, hälsa, ålder, skuldorsaker och sociala relationer. Slutsatsen är att överskuldproblem inte bara drabbar en viss grupp av individer utan att vem som helst kan drabbas av överskuldsättning. Det som blir tydligt är att det inte endast finns en utan flera vägar in i och ut ur skuldproblem där både individuella och strukturella faktorer har stor betydelse. Även om det finns en utväg ur överskuldsättningsproblem i form av skuldsaneringslagen visar resultatet att det är en lösning som sträcker sig över lång tid, vilket får långtgående konsekvenser för både individ och samhälle.</p>

Consumer credit is seen as a matter of course and an essential precondition enabling the individual consumer to allocate in a smooth manner his or her income to varying expenses, and allowing the growth-rate to increase in society. The consumer community using different forms of credit has increased and includes today a diversity of social groups such as the elderly, children, the rich and the poor. Credit is not just a good thing, however, as it involves risks of failing to fulfill the credit contract obligations. The point of departure for the thesis is that over-indebtedness constitutes a problem which society wishes to solve because it causes considerable difficulties for both individuals and society as a whole. Numerous rules govern loans in Sweden, from the moment the consumer contemplates entering into a credit contract to the moment when the consumer is too indebted to repay the debt when due and must seek debt-repayment-plan modification. The thesis examines and analyses which consumer protections against overindebtedness emerge from these rules. The study shows that the regulatory measures adopted in recent years are similar to each other and mostly consist of rules protecting the consumer before a credit contract is concluded. Although the purpose of other existing rules addressing the last phase of the credit process is to protect the consumer who miscalculated his or her future economic circumstances, the protection is overall weak. In fact some of the rules in the last phase of the credit process can contribute to aggravating the consumer’s economic situation.

The purpose of this thesis is to increase the understanding and awareness of what the pathways into and out of debt problems can look like, why people get into bad debt situations, how problems are handled and how they are perceived. The empirical data is based on semi-structured narrative interviews with 32 people who can relate to a debt settlement in three ways, either by just having applied for a debt settlement, finding themselves in the midst of a debt settlement or being debt-free since a few years back. The material is analyzed in terms relating to the processes, strategies and impact factors surrounding debt problems and debt settlements. Debt problems can either happen slowly and gradually or arise suddenly and unexpectedly. The causes may be an interaction between individual and structural factors. Both coping strategies and influencing factors can change over time and depend on where in the debt process one is. The results show that the coping strategies vary from active to passive, from open to closed, where the determining factors are mainly how one was treated/ received, one's health, age, sense of shame and guilt, social relationships, as well as the causes of debt.  The results show how there is interplay between individual and structural factors in terms of causes, but also in the strategies and approaches expressed. The coping strategies are influenced and changed with the time scale over the debt process. Women have a risk to a greater extent than men to suffer from debt problems without having spent any money, but instead by acting as co-signer or guarantor. The conclusion is that debt problems do not just affect a certain group of individuals, but that anyone can in principle be affected by excessive debt. What becomes clear is that there is not only one but several ways into and out of debt problems in which both individual and structural factors are important. Although there is a way out of excessive debt problems through debt relief law, results show that the solution extends over time and has far-reaching consequences for both individuals and society.

Bostadsmarknaden har varit väldigt uppmärksammad de senaste åren på grund av de ökade priserna och lägre bolåneräntor som blivit resultatet av en sänkt reporänta. I detta arbete har skuldsättningen av olika hushållstyper exemplifierats och simulerats utifrån att marknadsvariabler förändras såsom marknadsvärden på bostäder och ränteläget. Utöver detta har skuldsanering satts i relation till en ny typ av skuldlättnad som skulle kunna vara ett alternativ till skuldsanering men också samtidigt förhindra reaförluster och ostabila hushåll under verkningar av exempelvis en ökad räntebörda som hushåll inte klarar av. Denna skuldlättnad är en typ av skuldsanering som bankerna blir obligerade att genomföra då de varit för optimistiska i sin utlåning. Detta skulle göra att bostaden i sig blir mer intressant för bankerna i stället för att endast fokusera på hushållets betalningsförmåga. På detta sätt har bankerna ytterligare ett incitament till att vara försiktiga i sin utlåning, samtidigt som i de fall då denna skuldnedskrivning skulle aktualiseras skulle även hushållen kunna bo kvar i sina bostäder och inte behöva sälja till ett pris möjligen lägre än vad som finns kvar på bolånet. Detta leder till en mer stabil marknad i det fall att priserna skulle sjunka och räntan öka, då inga större realisationsförluster skulle behöva äga rum utan i stället räddas hushållens förmåga att kunna betala för sin bostad. / The housing market has been much discussed the last few years as a consequence of the dramatically increasing prices and the lower interest rates on housing mortgages, which in turn was the consequence of the lowered repo rate. In this thesis the debt constellation of different household types have been exemplified and simulated from market variables such as market values and interest rate levels. Beyond this, debt restructuring has been modified into another type of debt relief that could be an alternative to debt restructuring but also being able to prevent capital losses and instability on the housing market as a consequence of too high interest rates which may force households to sell their house under mortgage levels. This type of debt relief could obligate the banks to relieve the households of the excess debt that they cannot meet. By doing this the banks will have a stronger incentive of making a proper valuation of the residence instead of only focusing on the solvency of the household. This will have the effect that once the household can’t pay for their mortgage they will get the chance to be relieved of excess debt so that they still can live in their residence and not having to sell the property at a low market price so that mortgage still remains after the sell, as this could result in more instability on the housing market. The losses for the banks on debt relief are calculated in these cases to be significantly smaller than the potential capital losses on properties. As a result, fluctuations on the market could be contained to a certain degree by obligating banks to make debt relieves for the households that otherwise would have had to sell, and thus, offering more stability on an instable market.

Ett beslut om skuldsanering innebär att gäldenären befrias från betalningsansvaret för de fordringar som sätts ned i samband med skuldsaneringsbeslutet. Fordringsförhållandet mellan gäldenären och borgenärerna upphör således inte, utan skuldsaneringsbeslutet medför en civilrättslig förändring avseende betalningsansvaret. Skuldsaneringen syftar till att ge överskuldsatta gäldenärer chansen till ekonomisk rehabilitering, samtidigt som borgenärerna erhåller en realistisk lösning på problemet genom att åtminstone få betalt för viss del av fordringarna under en, i huvudregel, femårig period. Uppfyller inte gäldenären förpliktelserna enligt skuldsaneringsbeslutet finns omprövningsbestämmelser uppställda i skuldsaneringslagen som ger borgenärerna rätt till ändring av beslutet, eller att i vissa fall få beslutet upphävt. I det fall en gäldenär avlider under ett lagakraft vunnet skuldsaneringsbeslut är det inte lagstadgat vad som gäller för borgenärernas omprövningsrätt eller rätt till fullföljande av betalningsplanen. I NJA 2017 sid. 405 fann Högsta domstolen att gäldenärens dödsbo förpliktas att fullfölja betalningsplanen, men i det fall dödsboet inte fullföljer planen har borgenärerna inte rätt till omprövning av skuldsaneringsbeslutet. Problemet att ärvdabalkens regler syftar till att avveckla dödsboet samtidigt som borgenärernas intresse av att betalningsplanen fullföljs leder till att konflikt kan uppstå, om det visar sig att det i dödsboet finns tillgångar som överstiger skulderna. Ärvdabalkens regler går således inte så väl ihop med skuldsaneringslagen och att nå en lösning av situationen, till skillnad från hur Högsta domstolen bedömde i NJA 2017 sid. 405, har visat sig vara svårare än förväntat. För att inte skada den allmänna betalningsmoralen i samhället och för att allmänheten inte ska förlora förtroende för skuldsaneringsinstitutet, bör följaktligen en utvidgning av omprövningsgrunderna i skuldsaneringslagen göras. I det fall det finns tillgångar i dödsboet bör borgenärerna således ha rätt till omprövning av ett skuldsaneringsbeslut i två fall: om dödsboet inte fullföljer betalningsplanen och avvikelsen inte är ringa, och i det fall gäldenären förfarit illojalt under skuldsaneringstiden. Avskärs borgenärerna från rätt till omprövning av ett skuldsaneringsbeslut i dessa fall finns risk att borgenärskollektivet missgynnas, vilket kan inverka menligt på kreditinstitutet.

No description available.