The Swedish forests have a broad history characterized by conflicting interests, exemplified by the conflict regarding forestry, the methods of which have been subject to criticism for decades due to their environmental consequences. This thesis constituted a case study centered on the modern forestry conflict. Using methodology primarily based in foucauldian discourse analysis, the study aimed to understand the discourse and discursive conflicts surrounding an informative SVT program series named Slaget om skogen, that focused on portraying the forestry conflict in Sweden. In addition, the study aimed to understand how subject positions are included, excluded and portrayed in the discourses and how they are positioned into different perspectives of sustainability. The results showed how certain discourses advocated increased protection of forests and reduced forestry, while conflicting discourses typically considered modern forestry sustainable and necessary. The analysis of 15 texts resulted in discursive conflicts characterized by different portrayals of the program series’s credibility, as well as which subject positions represent forestry in the discourse: private forestry on the family level, or large scale forestry companies. Due to this mixed portrayal of forestry, positioning of subject positions from a sustainability perspective displayed variation: with some seeing forestry primarily as an economic interest, while others see private forestry from the perspective of social justice and environmental sustainability. Due to the limitations of a case study, additional studies on the topic of conflicting discourses in forestry are deemed necessary to better understand the broader forestry conflict.

År 1921 gav luftmaktsteoretikern Guilio Douhet ut sitt första verk; The Command of the Air. Douhets teorier skulle snart spridas över hela världen och han är idag en av de mest kända luftmaktsteoretikerna. I den här uppsatsen kommer först Douhets luftmaktsteorier skalats ned och begripliggöras, vitala begrepp som t ex luftherravälde kommer att klargöras. Med hjälp av stödpunkter som har sitt ursprung i teorierna har sedan en fallstudie gjort på slaget om Malta. Maltas strategiska placering i Medelhavet gjorde att ön år 1940 drogs in i det andra världskriget. I fallstudien har författaren försökt att lyfta fram tyngdpunkter som har kopplingar till Douhets teorier i syfte att undersöka i vilken utsträckning som teorierna är användbara i analyserandet av en verklig händelse. Fallstudien har skett ur ett så neutralt perspektiv som möjligt då alla inblandade parter har analyserats mot Douhets teorier. Undersökningen visar att man till stor grad kan nyttja Douhets luftmaktsteorier för att analysera slaget om Malta under andravärldskriget, och säkerligen även många andra slag.

Ända sedan flygets intåg i kriget har debatten om hur det ska användas på mest effektiva sätt fortsatt att prägla debatten inom luftmaktsteori. Luftmakt står idag till förfogande för många stater av olika storlek. Dock så existerar få luftmaktsteorier med fokus på den kvalitativt svagare parten i en konflikt. Teorier bygger vårt sätt att utveckla doktriner och därmed hur vi tränar, utbildar och använder luftmakt.  ”The Underdogs Model” är en nyutvecklad svensk luftmaktsteori som tar sin utgångspunkt i den kvantitativa asymmetrin gällande luftmakt och har som syfte att förklara hur en svagare part kan öka sin sannolikhet att nå framgång mot en starkare motståndare genom att förhålla sig till sex stycken faktorer. Syftet med denna studie är att genomföra en teoriprövning av denna teori och undersöka dess förklaringskraft. Detta genom att pröva teorin mot fallet slaget om Storbritannien 1940. Fallet som valts innehåller stora delar av asymmetri och användande av luftmakt. Resultatet visar på en stor förekomst av faktorerna i UM samt att Storbritannien presterade bättre än Tyskland i samtliga faktorer. Med grund i detta bedöms teorins förklaringskraft stärkt i det aktuella fallet. Efter genomförd analys kan det inte uteslutas att även andra faktorer inverkade på utfallet på slaget eftersom studien fokuserats på de sex faktorerna i teorin.

Syftet med denna uppsats var att pröva om de centrala begreppen i Guidelines for OperationalPlanning GOP är relevanta/allmängiltiga, genom att placera dem i ett historiskt perspektiv. Jagvalde att analysera den amerikanska planeringen vid slaget om Midway med hjälp utavGuidelines for Operational Planning. Från de centrala begrepp som återfinns i GOP har jagundersökt om dessa går att spåra i den amerikanska planeringen som skedde före och underslaget vid Midway.Midway var vändpunkten för kriget i stilla havet. Efter en serie av fantastiska segrar erhöllJapans flotta ett enormt bakslag. Fyra hangarfartyg och huvuddelen av de mest erfarna piloterna iJapan var tillintetgjorda. Japans främsta offensiva instrument för att kunna dominera i Stilla havetvar förstört. Den fulla omfattningen av den amerikanska segern vid Midway stod inte klar förränefter några år. Den Japanska flottan skulle aldrig återhämta sig från detta slag.De centrala begreppen i GOP och tillika nyckelord är Centre of Gravity, Decisive Points, Directand Indirect Approach, Culmination, Manouvre, Operational Pause, Tempo och Lines ofOperation. / The purpose with this paper was to test if the central conceptions in theGuidelines for Operational Planning, GOP, are relevant/universal by placingthem in a historical perspective. I had chosen to analyse the American planningduring the battle of Midway by using the Guidelines for Operational Planning.From the central conceptions found in the GOP I examined if they can betraced in the American planning procedure that was made before and duringthe battle.Midway was the turning point of the Pacific War. After a serious of stunningvictories Japan`s naval air arm received a shattering blow. Four aircraft carriersand the cream of her pilots, Japan`s principal offensive instrument in the bidfor domination of the Pacific, were destroyed.The completely extent of the American victory in the Pacific Ocean was notfully understood until a couple of years after the Second World War. TheJapanese fleet would never recover after this decisive battle.The central conceptions in the GOP and also the keywords are Centre ofGravity, Decisive Points, Direct and Indirect Approach, Culmination,Manoeuvre, Operational Pause, Tempo, and Lines of Operation. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur och varför historiker har porträtterat Karl XI i historieböcker mellan perioden 1886–2019, samt hur Karl XI beskrivs i samband med scenarierna slaget vid Lund och reduktionen. Studien har en historiekulturell ansats och har utgått från en historiebrukstypologi. Denna studie har med hjälp av typologin undersökt hur historieskrivningen har sett ut under undersökningsperioden. Vidare består typologin utav följande fem historiebruk: nationalistiskt-ideologiskt historiebruk, demokratiskt-ideologiskt historiebruk, existentiellt historiebruk, vetenskapliga historiebruk och icke-bruk. Studien visar att Karl XI har beskrivits främst positivt runt sekelskiftet 1900 med inslag av ett nationalistiskt och existentiellt perspektiv. Omkring 1950-talet förändras porträtteringen och gestalten beskrevs mestadels i en negativ bemärkelse. Karl XI används inte längre utifrån ett nationalistiskt perspektiv. I stället flyttades fokuset till Karl XI:s omgivning och hur medborgarna i Sverige drabbades under hans regeringstid. Vidare runt 1950-talet framställdes Karl XI mer utifrån ett vetenskapligt perspektiv och historikerna är noga med att hänvisa sina källor. Från 1960-talet fram till 1990-talet kritiseras inte gestalten i lika stort omfång som under 1950-talet. Omkring denna period beskrevs Karl XI endast översiktligt i samband med vad som faktiskt skedde under hans regeringstid, då det är medborgarnas historia som står i fokus. Omkring början av 1990-talet har intresset för den svenska stormaktstiden återkommit och fokus flyttas återigen till Karl XI. Gestalten beskrevs utifrån en rojalistisk beskrivning och nya tolkningar kring vem gestalten var återges, något som går emot den kritik som han fick under1950-talet. Från 1990-talet och fram till 2019 redogörs Karl XI utifrån en mer positiv bemärkelse än tidigare och han både hyllas och kritiseras för sina insatser. Under denna period går det även att se ett existentiellt behov, men inte utifrån samma nationalistiska syfte som historikerna runt sekelskiftet 1900 har haft. Under perioden 2001–2019 beskrevs Karl XI snarlik den historieskrivning som förekom runt 1990-talet. Historikerna beskrev Karl XI mer ingående och med nya tolkningar som går emot den tidigare historieskrivningen och det är främst en positiv redogörelse som återges kring Karl XI, men inte utifrån samma rojalistiska historieskrivning som förekom tidigare.

The Battle of Lake Hjorten The unknown battle of the Dacke war which settled the future of Sweden Argumentaion on the basis of various types of sources

<p>The Battle of Lake Hjorten</p><p>The unknown battle of the Dacke war which settled the future of Sweden</p><p>Argumentaion on the basis of various types of sources</p>

− Mitt syfte med denna uppsats är att pröva förhärskande luftmaktsteori på ett verkligtskeende. I uppsatsen prövas därför giltigheten av John Boyds och John A. Warden III teorier påSlaget om Storbritannien. Min avsikt med detta är inte att ställa Warden mot Boyd för attdärigenom pröva vilken av teorierna som framstår som bättre än den andra, utan metoden attpröva dessa på ett verkligt skeende syftar endast till att pröva dem var för sig. Min frågeställningblir därför;Fråga: Håller dessa teorier för en prövning på en verklig händelse?− För att svara på min frågeställning har jag gått till väga på följande sätt. Uppsatsens förstadel handlar om vad luftmakt är, dess grundläggande egenskaper, fördelar samt begränsningar.Detta för att skapa förståelse för uttrycket som sådant. Därefter följer en genomgång och analysav vad förhärskande luftmakts teori är och tankarna bakom denna. De teorier som behandlasunder detta epitet är de av John Boyd och John A. Warden III. Därefter knyts denna och förstadelen ihop för att därigenom skapa förståelse och en helhetssyn av begreppet luftmakt ochförhärskande luftmaktsteori. Som tredje del i uppsatsen kommer själva prövningen av teoriernamot Slaget om Storbritannien. Denna del är uppdelad i fyra olika faser som avgränsas viadatum. Detta för att skapa en lättöverskådlig struktur. Faserna är i sig indelade i beskrivning avfasen, genomförande och slutresultat. Teorin prövas genom att jag jämför teori med verkligtskeende i varje fas, slutsatser rörande teorins giltighet dras därav och sammanfattas i varje del.Slutligen avslutas uppsatsen med en sammanfattning där svar ges på frågeställningen.− Avgränsningar och motiv till dessa görs under uppsatsens gång varför jag endast redovisardessa i punktform här.Jag behandlar enbart Slaget om Storbritannien, tidsperiod 10 juli 1940-31 oktober samma år.Jag behandlar enbart luftkrigetJag behandlar Warden på det tyska agerandet och Boyd på det brittiska. / My purpose with this Essay is to examine if the theories of John Boyd andJohn A. Warden III will stand a test of reality. I therefore look at theplanning, execution and result of The Battle of Britain in order to do this.The essay is divided into four different parts. The first part deals with theexpression Air Power, its basic characteristics, advantages and limitations.This part is meant to lead a non air force officer into the essay and make itunderstandable. The next part is an analysis of the theories and the thoughtsbehind them. After this the two parts is amalgamated in order to createknowledge and a comprehensive view of Air Power and its theories. Thethird part is the test of the theories. In this part The Battle of Britain isdivided into four different phases in order to create a good structure and apossibility for the reader to follow me in my discussions. The theories aretested by looking at preparation, carrying through and results in bothGerman and British behaviour. By saying this I want to stress that thepurpose with the essay is not to examine why the German campaign endedas it did or why RAF took the victory, nor is it a test of which one of thetheories is the better one. It is a test where I look at Boyd by examineRAF/FC planning, carrying through and results and Warden by doing thesame on Luftwaffe. The fourth part is a summing up, where the question ofthe essay is answered.In my answer I level criticism against the “five ring model” of JohnWarden. The remark I do concerns the idea of separating the political willfrom the people. I find this separation valid only when looking on adictatorship not a democracy. In this discussion I find that the targetingmodel affects the theory in the way that it only suits physical destructionbased on parallel attacks and not psychic breakdown.The theory of John Boyd passes without remarks.Having said this I discuss what these results tells us. I find that the essayproves the possibility to falsify a theory but that the result is valid in thiscase only. The main issue I want to point out with my result though is thatit can work as a springboard for further examinations of these theories. Ifother authors come to the same result as I, with their examinations made onother real events, the conclusion must be that the answers all togetherproofs that the theory limps. How many answers that must point in thesame direction I don’t know, the important thing is that the theories aretested, otherwise the risk is that they can be looked at as truths, which theyare not. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

Protesterna i samband med WTO mötet i Seattle, USA, 1999 är allmänt betraktade som startskottet för våld i samband med stora demonstrationer rörande globalisering. I juni 2001 stod Göteborg, Sverige, som värd för EU:s ministermöte samt George W Bush besök. I dessa samt ett flertal andra stora demonstrationer rörande globalisering kom våld att överskugga mötets såväl som demonstranternas sakfrågor. Våldet utövades både av aktivister samt av polisen som statens ordningsmakt. Denna uppsats fokuserar på våldsproblematiken från statens sida; hur polisen kan upprätthålla statens säkerhet och samtidigt fungera som medborgarnas garanti för att skydda deras rättigheter. Sverige har haft socialdemokratiskt styre under nästan hela 1900-talet och att säga att det har påverkat samhällsutvecklingen torde knappast vara en överdrift. USA å andra sidan benämns ofta som Frihetens land och liberalismens principer kan sägas vara inbäddade i det amerikanska samhället. Med anledning av detta syftar denna uppsats att undersöka om det är möjligt att i Seattle och i Göteborg förstå staternas agerande i våldsproblematiken från ett liberalt respektive socialdemokratiskt perspektiv. Uppsatsen har formen av en kvalitativ idéanalys med fallstudie som metod. Fallstudien har passat mycket bra i denna uppsats då den fokuserar på relationer och processer samt präglas av ett holistiskt synsätt. Syftet kan sägas vara besvarat då flera exempel tas upp för att visa hur man kan förstå statens agerande med hjälp av ideologierna. Exempelvis försvarades användningen av våld i Göteborg med att säkerheten ansågs bli bättre. Detta hänvisas i uppsatsen till den socialdemokratiska idén om statens funktion att se till det gemensamma goda. Även i Seattle försvarades användningen av våld, genom de undantagstillstånd som inrättades, av att säkerheten höjdes. Denna gång hänvisades istället till den liberala idén om staten som främjare av den individuella friheten. Slutsatsen är därmed att denna uppsats ej kanförklara USA:s eller Sveriges ageranden med hjälp av liberalismen eller socialdemokratin, man kan däremot förstå dem. Ideologier är idéer som man med rätt medel kan urskilja där man letar efter dem.

On May 31 in 1916, the battle of Jutland between Germany and Great Britain broke out in the North Sea. By the end of the battle, Great Britain had won at the strategic level of warfare while the Germans became victorious at the tactical level. Much research has been done on the battle, however, only from the British perspective. Germany emerged victorious at the tactical level, and despite solid research efforts of the battle, no one has made efforts to understand the German victory. The purpose of the study is to analyze the Battle of Jutland, which contributes to the research world with knowledge of how Germany could win at the tactical level. This will be done with a theory-consuming approach where the warring sides based on Geoffrey Till’s 11 perspectives were compared. By analyzing the two warring sides with the help of till’s theory and comparing their tactics, a greater understanding of the outcome of the battle has been created at the tactical level of warfare. The outcome of the analysis shows us that Germany was more successful than the British in six out of eight analyzed perspectives. The results contribute to existing research by highlighting the results of the tactical level of warfare.