Uppgiften var att rita ett gemensamt samlingsplats för lokala gymnasiestudenter på Slakthusområdet i södra Stockholm. Byggnaden ska också fungera som plats för olika kultur evenemang och aktiviteter. Det var lätt för mig att välja denna uppgift, eftersom gymnasiestudenter har inte tillgång till öppna studieytor på samma sätt som till exempel universitetstudenter, även om gymnasieutbildingen innebär också mycket eget studerande. När jag gick i gymnasiet så bodde jag nästan på det lokala biblioteket. För mig var det nästan ett annat hem där jag studerade och träffade gamla och nya vänner.  Trots att tomten på Slakthusområdet är ganska trång så ville jag skapa en öppen känsla och ett fritt flöde i byggnaden. Jag kom fram till triangel-formade våningsplan och stora trappor.  Det ska vara en harmonisk stämning i byggnaden för att det ska vara lätt att koncentrera sig och kunna fly vardags- och skolstress. Det finns undersökningar som visar att trä som konstruktionsmaterial har stressdämpande egenskaper och andra positiva hälsoeffekter och därför det kändes bra att använda trä i en läromiljö. Byggnaden bärs av limträpelare. Hisschakt fungerar som stabilisering. Träreglarna i fasaden stabiliserar byggnaden diagonalt. / The assignment was to design a studying centre for the local upper-secondary school students in Slakthusområdet, southern Stockholm. The building would be a place for studying as well as for different culture events and activities, including a library and a theater scene. For me it was easy to choose this specific task. High school students do not have open and  public places for studying like university students do. As a upper secondary school student I almost lived at the local library. I, as many many other students, studied there, met new and old friends and almost lived there.  The given site on an old industry area in southern Stockholm is quite small but I still wanted to have an open atmosphere and free flow in the building. That’s how the triangle-shaped floors and wide, open stairs were formed.  Wood as a construction material is noticed to have positive, stress-reducing features. That’s why it felt natural to use wood in a studying environment. The gluelam columns are load bearing. The elevator shaft in the middle as well as  diagonal wooden beams on the facade are stabilizing elements in the building.

Slakthusområdet, the meatpacking district, is an industrial area from the 20th century. When designing a public center in the new district, the main goal has been how to manifest a public space without contradicting the spatial logic and the history represented in the existing architecture. I have approached architecture through model. With a series of models, and a unconditional approach, separate ideas have resulted in different geometries and shapes. The choice to operate in this media causes a discussion where every shape by itself is questioned and discussed. The proposal is a facility with a variety of programs where the multi-functional building structure frames the many potential activities. The precise cut between two spaces is defined according to their individual character. Yet not without a symmetry and openness which affect the visitors spatial experience to perceive the sensibility of the building where the experiences of the street, activities and building become one. / Slakthusområdet som ny stadsdel är ett område som präglas av 1900-talets stadsplanering - ett renodlat verksamhetsområde, med koppling till köttförädling och närhet till stadens infrastrukturella nod. Vid utformningen av ett lärocenter i den nya stadsdelen har målet varit att skapa en tydlig offentlig byggnad utan att helt bryta mot logiken i den befintliga kulturhistoriska miljön. Det är genom modell jag har försök att närma sig arkitekturen. Inom en satt ram, kravlöshet, har jag materialiserat idéer för att sedan ifrågasätta de olika utfallen. Modellerna jag byggt redovisar en process med intentionen att enkelt kommunicera projektet samt att skapa en diskussion om det som varje enskild modell redovisar, hands-on. Förslaget är en byggnad med en variation av rum. Den multifunktionella byggnadstypen har en horisontell delning där generösa publika ytor och intimare studiemiljöer orienterar sig i olika riktningar. Samtidigt bidrar symmetrin till en ökad förståelse för byggnaden och dess olika rum, detta tillsammans med en öppenhet i planerna gör att man kan röra sig fritt och lätt orientera sig i byggnaden.

Byggnaden utgör resurs för ett kluster av gymnasieskolor i och omkring Slakthusområdet i södra Stockholm. Dess program innehåller relativt kontrasterande funktioner, från bibliotek och blackbox till grupprum och kontor. För att byggnaden ska kunna användas tryggt av olika grupper och samtidigt vara tillgänglig för allmänheten har den organiserats, både vertikalt och i plan, med glidande övergångar mellan exponerad offentlighet och slutet privat. I och med den aktuella tomtens djup och programmets ytkrav blir ljus en viktig parameter. Självstabiliserande glasprofilpartier används runtom, ömsom med isolerande, translucenta ilägg, och ömsom som klart glas. Decken runt kärnan utgör en visuellt stimulerande miljö med utsikt, alternativt filtrerat ljus och exponerade bjälklag. Holedeckelement möjliggör bärning i flera riktningar tillsammans med inpassning av installationer och god materialekonomi. De mindre rummen och vrårna som blir allt mer förekommande med byggnadens höjd erbjuder möjlighet för gymnasieelever och eventuella andra användare att hitta sina favoritplatser och göra byggnaden till sin egen. / The building is a resource centre for a cluster of upper secondary schools in and around the Slaughterhouse area in southern Stockholm. Its program contains relatively contrasting features, from a library and blackbox to group rooms and offices. In order for the building to securely support different user groups while being accessible to the public, it has been organized, vertically and in plan, with gradual transitions between exposed public and private spaces. With the depth of the current plot and the surface area of ​​the application, light becomes an important parameter. Self-stabilizing glass profiles are used around the buildings perimeter, both with insulating, translucent inserts, and as clear glass. The decks around the core constitute a visually stimulating environment with views, alternatively filtered light and exposed waffle slabs. These Holedeck elements enables multi-directional loadbearing along with fitting of installations and good material economy. The smaller rooms and shelterd corners that become increasingly occuring with the buildings height, offer the opportunity for high school students, and other users, to find their favorite places and make the building their own.

Ett modernt stadsplaneringsideal idag är den så kallade blandstaden, där man eftersträvar en funktionsblandning för att främja en levande stadsmiljö. I Stockholm råder det i dagsläget bostadsbrist och behovet av bostäder, service och arbetsplatser ökar. Detta har lett till att det i nuläget pågår stora utvecklingsprojekt i områden som tidigare varit industriområden. Majoriteten av industrierna har oftast redan avvecklats eller planeras att avvecklas. Den här rapporten utreder huruvida det istället är möjligt att bibehålla industriverksamheten i området för att bevara det kulturhistoriska värdet samt om industriverksamheter kan integreras i stadsbilden. Vidare undersöks på vilket sätt detta skulle kunna vara möjligt samt vilka för- och nackdelar som kan uppstå.  För att underlätta undersökningen och tydligt se hur det skulle kunna se ut i praktiken har två exempel använts och analyserats. Det första är Slakthusområdet som är ett industriområde i södra Stockholm som är under en pågående omvandling från industriområde till en urban stadsdel med fokus på kultur och hållbarhet. Det andra är Arvid Nordquists nya kafferosteri i Järfälla som är en modern industribyggnad som ska integreras i stadsmiljön med målet att skapa en resurssnål och miljövänlig produktionsanläggning.  Arbetet har genomförts genom att relevant information har inhämtats via litteraturstudier, dokumentstudier och intervjustudier. Intervjuerna har gjorts i syfte att erhålla mer information om Slakthusområdet och Arvid Nordquists kafferosteri. Utöver det har även ett platsbesök i Slakthusområdet genomförts. Rapporten inkluderar även en SWOT-analys, där för- och nackdelar presenteras för att sedan vägas mot varandra. De huvudsakliga fördelarna med att integrera industriverksamhet i stadsmiljön är att de bidrar till konceptet blandstaden och skapar en levande stadsmiljö. De främsta nackdelarna är att industriverksamheter kan medföra trafik, buller och lukter.  Slutligen kan det konstateras att det är möjligt att skapa en blandstad genom att integrera industriverksamhet i stadsbilden, men endast i liten skala och med vissa förutsättningar. Det alternativ som är mest fördelaktigt är att integrera småskaliga industrier med tillhörande försäljning. På så sätt kan området och dess invånare dra nytta av fördelarna samtidigt som nackdelarna minimeras så gott det går. Större industrier med potentiellt störande påverkan bör däremot placeras på platser där dess verksamhet inte påverkar omgivande bostäder i lika hög grad. / The concept of the mixed-use city is at the forefront of today’s urban planning, where a strive for functional diversity is sought to promote a vibrant urban environment. In Stockholm, there are currently several large-scale development projects in the previous industrial areas, due to increased demand for housing, servicebuildings and workplaces. The majority of industries in these areas have already been dismantled or are planned to be dismantled. This report investigates whether it is possible to preserve industrial activity into the urban environment or not. Furthermore, it investigates how this could be possible and what advantages and disadvantages may arise.  To make the investigation easier and more clearly visualize how it would appear, two examples have been presented and analyzed. The first is the so-called “ Slakthusområdet '', which is an industrial area in the south of Stockholm that is under an ongoing transformation from an industrial area into an urban district with a focus on culture and sustainability. The second example is the company “ Arvid Nordquists “ new coffee roastery in Järfälla. A modern industrial building intended to be integrated into the urban environment with the goal of creating a resource-efficient and environmentally friendly production facility.  The work has been conducted by gathering relevant information through literature, document and interview studies. The interviews have been conducted to obtain more information about Slakthusområdet and Arvid Nordquists coffee roastery. In addition, a site visit in Slakthusområdet has been conducted. The report also includes a SWOT-analysis where advantages and disadvantages are presented and weighed against each other. The main advantages of integrating industrial activities into the urban environment are that it contributes to the mixed-use city concept and creates a vibrant urban environment. The main disadvantages are that industrial activities can cause disturbing noise, odors and increase traffic volume. After all, it can be concluded that it is possible to create a mixed-use city by integrating industrial activity into the urban landscape, but only on a small scale and with certain conditions. The most advantageous option is to integrate small-scale industries with associated sales. This way, the area and its residents can benefit from the advantages while minimizing the disadvantages as much as possible. Larger industries with potentially disruptive impacts, should however be placed in locations where their activities do not affect surrounding residences to the same extent.

Kort beskrivelse av prosjektet: Oppgaven har vært å tegne et samlingshus for et antall omgivende videregående skoler. Ved å sentralisere ulike funksjoner som bibliotek, sosiale arealer og matsal fungerer huset som et felles læresenter for elevene.  I en tidlig fase fant jeg ut at jeg ville fokusere på å gjøre huset tilgjengelig for offentligheten slik at det ikke blir stående tomt utenom skoletidene. Dette ville jeg uttrykke både i form og i tolking av programmet. Så hvordan viser man at en bygning er åpen for alle i form? Jeg valgte å ta inspirasjon fra det mest offentlige jeg kjenner til, nemlig det offentlige rommet. Det jeg anser som spesielt med dette er at rommet bare fortsetter og fortsetter og består ikke av stengte vegger som man ofte finner i konvensjonelle bygninger. Ved å la gulvet være sammenhengende gjennom hele huset oppnås et interiør som jeg tror kan oppfattes som et offentlig rom. Jeg forsterket denne opplevelsen ved å koble gulvet til fjellet som grenser til tomten og huset ble dermed en offentlig vei per definisjon.  Hvordan fungerer interiøret? En utfordring har vært å definere rom når konseptet er at det skal være helt åpent. Derfor har jeg valgt ut fire parametere for å definere funksjonene: Møbler, et flatt gulv, dobbel takhøyde og til slutt det stengte rommet (se diagram, romdefineringer, s. 5). Hvilken rolle spiller programmet i konseptet? Flere av funksjonene i programmet var hva man ofte tenker på som soner kun for ansatte, som for eksempel administrasjon, rengjøring og kjøkken Jeg valgte å utfordre denne ideen og gjøre det slik at disse funksjonene ble tilgjengelige for folk flest. Gjennom et internt bookingsystem kan selv de som ikke er elever anvende huset og dets muligheter. For eksempel kan man booke, utenom skoletider, kjøkkenet for å lage mat i større volumer, black boxen for å holde en forestilling, et singelrom som kontor, et konferanserom for lesesirkelen på søndager, det multifunksjonelle torget for en bryllupsfest, osv. Hva oppnår man ved å koble huset med Enskede Gård? I planprogrammet står det: ”Stockholms ytterstad har till stor del vuxit fram etappvis och resulterat i stadsdelar som sinsemellan skiljer sig åt, men som i sig själva har ett homogent bostadsbestånd med likartade typologier och prisnivåer. (...) Slakthusområdet, som är tänkt att omvandlas under drygt ett decennium, är en del av denna utveckling. (...) En mer differentierad prisbild och lägre hyresnivåer finns att hitta i det befintliga beståndet, vilket gäller både bostäder och lokaler. Därför spelar programmets ambition att koppla samman Slakthusområdet med omkringliggande stadsdelar en viktig roll i att minska den geografiska segregationen mellan de olika områdena och skapa en funktionell helhet av dagens separata delar”. Utover dette ligger Lindeparken gymnasiesärskola i området og kan med grepet ta del av læresenterets tilbud.  Materialer? Ved å bruke materialer som ofte forekommer i et byrom kan følelsen av et offentlig og åpent rom forsterkes. I huset forekommer derfor stein, asfalt, betong, glass og stål. I tillegg har jeg fokusert på å la grensen mellom ute og inne defineres kun med glass samtidig som den dras inn ved den offentlige veien. Utover dette har jeg latt de rommene som er stengte få en varmere karakter, slik at de blir som små hus man går inn i, fra gaten. / Project description: Three planned high schools in the area were to have a common building with different social functions, such as a library, social areas and a dining room.  Early on in the process, I figured that the program had many functions that potensially could be interesting for the general public, such as a library, social areas and an exhibition. This led to the concept of opening up the building and making it accessible to everyone, creating potensial for an active building, even after school hours.  So how can openness be communicated in form? My concept was to extend the public space and let it continue uninterrupted through the whole interior., in short: a ramp. By connecting the ramp to Enskede, lying ten metres above the plot, the building became a public street. Stockholm municipality had an ambition for opening up Slakthusomradet, and the building became a part of this project. The program in the assignment excisted of many zones, usually associated with staff areas. I wanted to change that conception and make these rooms open to the public. These rooms included for example administration, cleaning and kitchen.  The materials used were all taken from typical public spaces, such as concrete, stone, asphalt, steel and glass. Furthermore, the character of the materials were to change when you moved from “the street” and into the closed spaces. Here you would find wooden walls and furniture, as well as curtains of cotton.