Sjuksköterskor kan i sin yrkesutövning möta oväntade kriser. I Kina uppkom det i slutet av 2019 en pandemi som började kallas covid-19. Denna pandemi har spridit sig till stora delar av världen och därmed bidragit med en utmaning för hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att arbeta inom slutenvården under Covid-19 pandemin. Metod: En systematisk litteratursökning resulterade i 14 artiklar som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier; Att sjuksköterskans arbete förändrades till följd av pandemin, Att känna osäkerhet och okunskap i arbetet till följd av pandemin, Att känna rädsla för Covid-19 viruset, Att ha stöd från andra var viktigt under pandemin och Att den egna hälsan blev viktigare. Resultatet visar att det finns många olika upplevelser av att arbeta under covid-19 pandemin inom slutenvården. Slutsatser: Resultatet från denna litteraturstudie kan användas för att öka kunskapen kring sjuksköterskors upplevelser av att arbeta under pandemier. Stöd från andra kan vara viktigt och underlätta under en pandemi. Vården hade därför kunnat implementera stunder för reflektion mellan kollegor. Bristen på kunskap och resurser bidrog till en ökad stress och för framtiden är det därför nödvändigt med bättre lager av exempelvis skyddsutrustning  för att kunna möta liknande kriser.

Bakgrund Anorexia nervosa är en typ av ätstörning som kännetecknas av viktnedgång, fobi för viktuppgång, ett lågt BMI samt en omfattande ångestproblematik. Sjukdomen är ett växande samhällsproblem både i Sverige och i världen. Samtidigt saknas det forskning om sjukdomsförloppet och evidens om en effektiv behandling. Patienter kan uppleva en enorm psykisk och fysisk påfrestning och kan behöva vård dygnet runt på en slutenvårdsavdelning. Sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnaden vid anorexia nervosa och det är därför väsentligt att sjuksköterskan har kunskap om patientgruppen och bemötandet av dessa patienter. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas för anorexia nervosa på en slutenvårdsavdelning. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt är baserad på 21 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. De vetenskapliga artiklarna har tagits fram från databaserna CINAHL, PsycInfo samt PubMed med hjälp av relevanta sökordskombinationer för föreliggande syfte. Kvaliteten på artiklarna granskades med hjälp av Sophiahemmets bedömningsunderlag. Insamlad data analyserades och resulterade i huvudfynd som kategoriserades i tre huvudteman: patienters upplevelse av att behandlas för anorexia nervosa, patienters upplevelse av vårdmiljön och patienters upplevelse av vårdrelationen. Resultat Litteraturstudiens resultat beskriver patienters upplevelse att vårdas för anorexia nervosa på en slutenvårdsavdelning. Från de tre huvudteman skapades sex subteman där patienters upplevelse av behandling, behandlingsinriktning, tankar om tillfrisknande, medpatienter, vårdmiljön och relationen till vårdpersonalen beskrivs. Slutsats Litteraturöversikten visade på att patienters upplevelser av slutenvårdsbehandling skiljer sig mot varandra. En patients upplevelser kunde även förändras under behandlingstiden. Resultatet belyste således att dessa patienter inte kan behandlas homogent utan att det krävs ett holistiskt och personcentrerat förhållningssätt av sjuksköterskan och vårdpersonal vid behandling av dessa patienter. I litteraturöversikten framkom även att ytterligare forskning behövs för att utöka och förbättra vården för patienter med anorexia nervosa. Genom ökad kunskap och förståelse kan patienters upplevelse av behandling på slutenvården förbättras. Nyckelord: Anorexia nervosa, Patientperspektiv, Patientupplevelse, Slutenvård / Background Anorexia nervosa is a type of eating disorder that is characterized by weight loss, phobia of weight gain, a low BMI and an extensive anxiety problem. The illness is a growing societal issue in Sweden and in the world. There is currently a lack of research on the pathophysiology of the disease and evidence of effective treatment. Patients may experience enormous mental and physical strain and may need constant care in an inpatient ward. The registered nurse has an important role in the treatment of anorexia nervosa and it is therefore essential that the registered nurse has knowledge of the patient group and the treatment of these patients.   Aim The aim was to describe patients' experiences of being treated for anorexia nervosa in an inpatient setting. Method This non-systematic literature review is based on 21 scientific articles with qualitative design. The scientific articles have been produced from the databases CINAHL, PsycInfo and PubMed using relevant keyword combinations for the chosen purpose. The quality of the articles was assessed with the help of Sophiahemmet's quality assessment data. The data was analyzed and subsequently grouped into three main categories: patients' experience of being treated for anorexia nervosa, patients' experience of the care environment and patients' experience of the care relationship. Results The results of the literature study describes the experiences of patients with anorexia nervosa whilst being cared for in an inpatient ward. From the three main themes; six subthemes were constructed where patients' experiences of treatment, treatment focus, thoughts about recovery, the care environment, fellow patients and the relationship to the care staff are described. Conclusions The literature review showed that patients' experiences of inpatient treatment differ from each other. A patient's experiences could change during the treatment period. The result thus highlighted that these patients can not be treated homogeneously and a holistic and person-centered approach is required by the registered nurse and care staff. The literature review also revealed that further research is needed to expand and improve care for patients with anorexia nervosa. Through increased knowledge and understanding, patients' overall experience of treatment in inpatient care can be improved.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem. Cirka var fjärde kvinna i Sverige har blivit utsatt för våld i nära relation någon gång i sitt liv. Det är vanligt att kvinnor som blivit våldsutsatta söker vård inom slutenvården, där sjuksköterskor ofta kan vara den första personen som kvinnorna kommer i kontakt med. Sjuksköterskor har en unik och viktig roll i att upptäcka och arbeta mot våld i nära relationer. Tidigare forskning visar på att våldsutsatta kvinnor upplever en besvikelse kring sjuksköterskans bemötande efter kontakt med vården. Möten med våldsutsatta kvinnor kan påverka sjuksköterskor på olika sätt. Genom att göra en litteraturöversikt utifrån publicerad forskning som beskriver sjuksköterskors upplevelser kan eventuella brister och tillkortakommanden belysas.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor inom slutenvården som utsatts för våld i nära relationer.  Metod: Metoden som användes var en allmän litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Analysen gjordes med grund i Friberg (2017) analysmetod.  Resultat: Resultat presenteras i tre huvudkategorier; Känslomässiga reaktioner, Betydelsen av erfarenhet och Egna värderingar. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde många känslomässiga reaktioner under och efter möten med våldsutsatta kvinnor bland annat känslor av rädsla, frustration, maktlöshet, skam men även en tillfredsställelse när de kunnat hjälpa kvinnorna. Viktiga fynd från studien var att sjuksköterskor som hade erfarenhet av att möta våldsutsatta kvinnor kände sig säkra och trygga i mötet. Resultatet belyser också sjuksköterskors egna värderingar och åsikter som påverkade bemötande av de våldsutsatta kvinnorna.  Slutsats: Litteraturöversikten visar på att sjuksköterskor upplevde olika utmaningar och svårigheter i mötet med våldsutsatta kvinnor. De flesta svårigheter kan förklaras av sjuksköterskornas bristande tid, kunskap och erfarenhet. Konsekvenserna blir att våldsutsatta kvinnor inte får den hjälp de är i behov av. Sjuksköterskor är därför i behov av mer kunskap och utbildning inom ämnet, detta för att de skall känna sig säkra och trygga i mötet med kvinnorna men även för att kvinnorna ska erhålla en god omvårdnad

Bakgrund: Samverkan mellan psykiatrisk öppen- och slutenvård är lagstyrt. Enligt WHO kan 70% av alla rapporterade vårdskador härledas till bristande kommunikation och samverkan. Tidigare forskning visar att samverkan mellan psykiatrisk öppen -och slutenvård ökar chanserna att arbeta patientsäkert. Syfte: Studiens syfte är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hur samverkan mellan psykiatrisk öppen- och slutenvård påverkar patientsäkerheten. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med fokusgruppsintervjuer. Sammanlagt nio deltagare intervjuades. Under intervjuerna ställdes öppna frågor enligt en semistrukturerad intervjuguide. Materialet analyserades enligt Burnards kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisas i tre kategorier med rubrikerna; Fungerande kommunikation, Rutiner är betydelsefullt och Värdet av kontinuitet. Resultatet visade att de viktigaste faktorerna för att samverka patientsäkert var kommunikation, rutiner och kontinuitet. Slutsats: Patientsäkerheten påverkas av god samverkan. Sjuksköterskorna upplevde att fungerande kommunikation, rutiner och kontinuitet var viktiga faktorer för samverkan. Litteratur saknas om hur patientsäkerheten påverkas av samverkan mellan psykiatrisk öppen- och slutenvård och det behövs ytterligare forskning.

Bakgrund: Andelen äldre personer ökar i världen från år till år. Vi kan räkna med att behovet av vård från allt fler äldre också ökar i Sverige. Ju äldre populationen blir ju större risk att få olika hälsoproblem. Det är därför av vikt att förstå den problematik som äldre har och behovet av nutrition. Nutritionen är av stor vikt för livskvalitet och välmående och lika viktig som någon annan medicinsk behandling. Undernäring skapar stora problem för individen och för sjukvården. Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av vad som påverkar nutritionen vid vård av äldre inom slutenvården. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Intervjudata analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att det finns fyra aspekter som påverkar nutritionen inom slutenvården - sjukdomstillstånd och behandling har betydelse för nutritionen, miljön har betydelse för nutritionen, ansvarsfördelning och arbetssituation samt utbildning och klinisk erfarenhet. Konklusion: Studien indikerade att nutritionsproblematiken grundade sig i en resursfråga. Sjuksköterskorna uppgav att problematiken hade kunnat lösas via anställning av mer personal för att därmed underlätta den enskildes arbetsbörda. Många av de tillfrågade sjuksköterskorna uppgav att de ofta känner sig nödsakade att prioritera bort nutritionen för att hinna med sina övriga arbetsuppgifter. Vidare uppgav många av dem att de upplever sina nutritionskunskaper som bristfälliga tillsammans med en önskan om mer utbildning i ämnet som de anser vara av vikt. / Background: The proportion of older people is increasing each year worldwide. We can expect the need of care from a growing number as well in Sweden. The older the population gets, the greater the risk of various health problems. It is therefore important to understand the problems that older people have and the need for nutrition. The nutrition is of great importance to the quality of life and well-being, and as important as any other medical treatment. Malnutrition causes major problems for the individual and for health care. The aim of this study is to describe nurses' experiences of what affects the nutrition in the care of older people in inpatient care. Method: A qualitative empirical study with an inductive approach. Interview data were analyzed using qualitative content analysis. Results: The result shows that there are four aspects that affect the nutrition in inpatient care - health status and treatment are important for the nutrition, the environment affects the nutrition, responsibility and working conditions, education and clinical experience. Conclusion: The study indicated that the nutrition problem is based on a resource issue. The nurses narrated that the problem could have been solved by hiring more staff and thereby facilitate the individual's workload. Many of the surveyed nurses said that they often felt compelled to prioritize away the nutrition to keep up with their other duties. Furthermore, many of them felt that their nutrition knowledge flawed along with a desire for more education in the subject they deem important.

Bakgrund År 2019 utbröt en pandemi vid namnet COVID-19. Den globala smittspridningen över 200 länder skapade stor inverkan på samhället och sjukvården. Sjukhusinläggningar och behov av intensivvårdsplatser ökade drastiskt. Sjuksköterskor ställdes inför ovissa arbetsförhållanden där evidens saknades. Basala hygienrutiner och användning av personlig skyddsutrustning blev en viktig del för att minska smittspridningen. Syfte Att sammanställa och belysa forskning om sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i slutenvården som drabbats av COVID-19. Metod Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Resultatet är baserat på 15 vetenskapliga originalartiklar publicerade mellan år 2020–2022. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att hitta artiklar som svarar på syftet. Resultat I resultatet framkommer de känslor och upplevelser som har påverkat sjuksköterskor i sin profession och mötet med patienter under COVID-19 pandemin. Känslor som hopp, förtvivlan, sorg och rädsla att bli smittad och föra smittan vidare. Fysiska och psykiska upplevelser av skyddsutrustning. En stolthet att stå i frontlinjen och göra skillnad förvärlden. Slutsats Sjuksköterskor har som grund att arbeta evidensbaserat och bedriva god och säker vård. Pandemin har påverkat sjuksköterskor positivt och negativt både psykiskt och fysiskt. Trots ansträngt läge har stolthet och ökad kompetens vuxit fram i professionen och enkänsla av att vara förberedd vid nästkommande pandemi. / Background In 2019, a pandemic called COVID-19 broke out. The global spread of infection across 200 countries created a major impact on society and healthcare. Hospital admissions and the need for intensive care units increased drastically. The nurses was faced with uncertain working conditions where there was no evidence. Basic hygiene routines and the use of personal protective equipment became an important part of reducing the spread of infection. Aim To compile and highlight research on nurses' experiences of caring for patients in inpatient care affected by COVID-19. Method The study is conducted as a literature review. The results are based on 15 original scientific articles published between 2020-2022. Databases CINAHL and PubMed were used to find the articles who match the aim. Results The results show the feelings and experiences that have affected the nurses in her profession and the meeting with patients during the COVID-19 pandemic. Emotions such as hope, despair, sadness and fear of becoming infected and passing on the infection. Physical and mental experiences of protective equipment (PPE). A pride to be at the forefront and make a difference for the world. Conclusions The nurse's basis is to work evidence-based and conduct good and safe care. The pandemic has affected the nurses positive and negative mentally and physically. Despite the strained situation, pride and increased competence have emerged in the profession and a feeling of being prepared in the next pandemic.

Bakgrund: Att en patient suiciderar kan anses vara det mest allvarliga och svårhanterliga som kan hända inom psykiatrin. Eftersom psykisk ohälsa medför en stor suicidrisk kommer de flesta sjuksköterskor inom psykiatrisk slutenvård någon gång att uppleva att en patient suiciderar. Därför ansågs det viktigt att i denna studie undersöka hur sjuksköterskor upplever ett inträffat suicid och hur det påverkar dem efteråt. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter efter att en patient inom psykiatrisk slutenvård suiciderat. Metod: En empirisk kvalitativ intervjustudie gjordes med tolv yrkesverksamma sjuksköterskor inom psykiatrisk slutenvård. Datamaterialet analyserades med innehållsanalys enligt Burnard (manifest) och Berg (latent). Resultat: Analysen generade temat ” Suicid sätter sina spår”, vilket tolkades fram utifrån de fem kategorierna Emotionell påverkan, Ifrågasättande av kompetensen, Behovet av bearbetning, Hur upplevelsen påverkar yrkesrollen, Risken för suicid är ständigt närvarande samt tolv subkategorier. Resultatet visade på en stark påverkan efteråt, speciellt hos oerfarna och nära involverade sjuksköterskor. Skuldbeläggandets och ansvarets betydelse framkom, samt vikten av att ett kollegialt och organisatoriskt efterföljande stöd. Erfarenheten av suicid gav en ökad riskmedvetenhet hos sjuksköterskorna och gav en insikt i att suicid kan ske, trots gedigen omvårdnad och noggrann suicidprevention. Slutsats: Istället för skuldbeläggande bör fokus efter ett suicid vara att uppmärksamma personalens mående och erbjuda individanpassat och uppföljande stöd utefter behov. / Background: A patient suicide can be considered the most serious and unwieldly event in all of psychiatry. Because of the major suicide risk associated with mental illness, most nurses in psyciatric inpatient care are likely to eventually experience a patient suicide. Therefore, in this study, it was considered important to investigate how nurses’ experience a suicide and it’s impact afterwards. Aim: To describe nurses’experiences of an inpatient suicide in psyciatric care. Method: An empirical qualitative interview study was conducted, that included twelve nurses working in psyciatric inpatient care. The datamaterial was analyzed using content analysis by Burnard and Berg. Findings: The interpretated theme from the analysis was” Suicides leave their marks”, based on the five categories Emotional impact, To question the competence, The need of processing, How the experience influence the profession, The suicide risk is constantly present, and twelve subcategories. The findings indicated a strong impact afterwards, especially on unexperienced and closely involved nurses. The significance of guilt and responsibility emerged, and also the importance of organizational and collegial support following the suicide. The experience increased the nurses’ risk awareness and had given an insight that suicides may occur, despite devoted care and accurate suicide prevention. Conclusion: Instead of guilt, focus should be on recognizing the staff needs and offering individual and follow-up support.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är vanligt förekommande inom slutenvården. En anledning till detta är att förebyggande insatser inte utförs i full utsträckning. Detta innebär ett onödigt lidande och förlängda vårdtider för patienterna, och en utmaning både för samhället och för hälso- och sjukvården som ska behandla patienterna som drabbats av detta. Syfte: Att belysa faktorer som har samband med sjuksköterskors infektionsförebyggande omvårdnadsåtgärder. Metod: Litteraturöversikt innehållande 12 vetenskapliga artiklar som sökts fram i databaserna Cinahl och Pubmed. Alla artiklarna kvalitetsgranskades och genomgick en kvantitativ/kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet av litteraturöversikten presenterades i kategorier baserade på faktorerna som har samband med sjuksköterskans infektionsförebyggande omvårdnadsåtgärder. Dessa faktorer var; Kunskap, följsamhet och motivation, patientundervisning, bemanning och arbetsbelastning samt organisatoriskt stöd. Huvudresultatet visade att en kombination av internutbildning, kontroller och arbetsbelastning kan vara av betydelse för hur följsamheten ser ut hos personalen. Vidare påverkades graden av följsamhet av det organisatoriska stödet. Brist på följsamhet till hygienrutiner och brist på stöd till patienterna bidrog till en ökad incidens av vårdrelaterade infektioner. Diskussion: Kunskap var grundförutsättningen för sjuksköterskans yrkeskompetens och infektionsförebyggande omvårdnad och detta kunde gynnas av internutbildning, men lika viktigt var att det fanns ett organisatoriskt stöd och rätt förutsättningar för att främja följsamhet och motivation hos sjuksköterskan att arbeta infektionsförebyggande. Goda förutsättningar påverkades bland annat av sjuksköterskans arbetsbelastning och bemanning. Det fanns ett behov av ökade möjligheter hos sjuksköterskor till att utföra patientundervisning. Slutsats: Fortsatta studier bör fokuseras kring lämpliga formaliserade kontrollmetoder som kan vara ett stöd för sjuksköterskors infektionsförebyggande omvårdnadsåtgärder. / <p>Examinationsdatum: 2020-11-02</p>

Bakgrund: Möten med anhöriga ingår i sjuksköterskans dagliga arbete inom slutenvården och plötslig död är något som kan inträffa på alla vårdavdelningar. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa sjusköterskors upplevelser av att möta anhöriga till patienter som drabbats av plötslig död inom slutenvården. Metod: Litteraturöversikten genomfördes med kvalitativ ansats och baserades på 10 vetenskapliga studier. Databassökningar gjordes i CINAHL och PubMed. Resultat: Analysen av de utvalda studiernas resultat visade sjuksköterskors upplevda otrygghet i mötet med anhöriga som drabbats av plötslig förlust, svårigheter att hantera de egna känslorna relaterat till döden samt sjuksköterskornas upplevda betydelse av att etablera goda relationer med anhöriga för att kunna tillgodose deras omvårdnadsbehov. Konklusion: Det råder osäkerhet bland sjuksköterskor gällande möten och kommunikation med anjöriga till patienter som drabbats av plötslig död och många sjuksköterskor önskar mer stöd gällande den egna känslohanteringen i relation till mötet med dessa anhöriga. / Background: Encounters with the people having close relationships with patients occurs daily for nurses working in a hospital setting and sudden death is something that can arrive in any department of care. Aim: The aim of this litterature review was to assemble nurses´ experiences of caring for the suddenly bereaved. Method: The litterature review was conducted with a qualitative approach using Friberg´s method book (2017) and is based on 10 scientific studies collected from the two databases CINAHL and PubMed. Result: The analysis of the chosen studies showed how the nurses felt uncertain in the encounters with the suddenly bereaved, the struggle of dealing with their own emotions related to death and the nurses´ perceptions of the importance of establishing good relationships with the next of kin to be able to provide good care for them. Conclusion: There is a general feeling of uncertainty among nurses regarding the encounters with, and the communication with next of kin suffering from sudden loss. Many nurses need further emotional support regarding their own feelings in relation to the encounters with the suddensly bereaved next of kin.

Bakgrund: Språkbarriär är en av de största hinder inom hälso- och sjukvård och detta kan bero på att patienten inte delar samma språk som vårdpersonalen och därav kan kommunikationen försvåras. Kommunikation är ett av de viktigaste verktygen för sjuksköterskor att kunna ge en god vård till patienter.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa sjuksköterskors upplevelse att vårda och kommunicera med patienter med annan språktillhörighet.  Metod: Detta är en litteraturstudie med kvalitativ studiedesign där 11 artiklar granskades.  Databaserna som användes för denna litteraturstudie var PubMed och CinaHL och dataanalysen genomfördes i fem steg Enligt Forsberg och Wengström (2013). Resultat: Det identifierades tre huvudkategorier; Sjuksköterskor upplever språkbarriär; Tolk som redskap; och Utmanande arbete, samt sex relaterade subkategorier. Slutsats: Kommunikation spelar en stor roll för att sjuksköterskor ska kunna ge god omvårdnad. Bristande kommunikationen är ett hinder för att kunna ge säker samt god vård och de flesta sjuksköterskorna upplevde även att det var givande att använda sig utav tolk. / Background: Language barriers are one of the biggest obstacles in healthcare and this may be due to the patient not sharing the same language as the healthcare staff and as a result communication may be difficult. Communication is one of the most important tools for nurses to be able to provide good care to patients. Aim: The aim of this literature study is to illuminate nurses' experience of communication for patients with a different language affiliation. Method: This is a literature study with qualitative design where 11 articles were reviewed. The databases used for this literature study were PubMed and Cinahl and the data analysis was done in five steps according to Forsberg &amp; Wengströms (2013). Results: Three main categories were identified; Nurses experience language barriers; Interpretation as a tool; and Challenging work, and six related subcategories. Conclusion: Communication plays a major role for nurses to provide good nursing care. A lack of communication is an obstacle to being able to provide safe and good care. Most of the nurses also felt that it was rewarding to use an interpreter.