Bakgrund: Anorexia nervosa (AN) är ett folkhälsoproblem som främst drabbar kvinnor i ung ålder. Av olika ätstörningar är AN en av de vanligaste och allvarligaste. Sjukdomen kännetecknas av självsvält, ovilja att äta och av överdriven fysisk aktivitet. Ätstörningen är ofta invecklad då den drabbade personen påverkas både fysiskt och psykiskt. Idag finns få översiktsstudier som fokuserar på kvinnor och flickors vårderfarenheter av slutenvårdsbehandling för AN. Därav föreligger en kunskapslucka som kan vara viktig att fylla för att vårdpersonal ska kunna ge en god slutenvårdupplevelse till kvinnor och flickor med AN. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors och flickors upplevelser av att vårdas och att ha vårdats för AN inom slutenvård. Metod: Till litteraturstudien har åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar granskats, analyserats och sammanställts. Resultat: Analysen resulterade i att följande tre huvudkategorier kunde tas fram: “Att uppleva det viktigt med god personcentrerad vård”, “Att uppleva delar av behandlingen som negativa” och “Att behöva stöd”. Konklusion: Litteraturstudiens resultat visade att kvinnor och flickor med AN beskrev att de upplever personcentrerad vård som en central aspekt för en god upplevelse av deras tid inom slutenvården. Genom ökad kunskap om hur kvinnor och flickor upplever vård och behandling för AN kan vårdpersonal implementera personcentrerad vård, prioritera stöd och undvika delar av behandlingen som upplevdes negativt för att kvinnor och flickor ska kunna tillfriskna från sin ätstörning.Nyckelord: Anorexia nervosa, upplevelser, slutenvård. / Background: Anorexia nervosa (AN) is a public health problem that mainly affects women at a young age. Of the various eating disorders, AN is one of the most common and most serious. The disease is characterized by self-starvation, reluctance to eat and excessive physical activity. Today, there are few overview studies that focus on women's and girls' care experiences of inpatient treatment for AN. As a result, there is a knowledge gap that may be important to fill in order for health care professionals to be able to provide a good inpatient care experience to women and girls with AN.Aim: The aim of this literature study was to describe women's and girls' experiences of being treated for AN in inpatient care.Methods: For the literature study, eight qualitative articles have been reviewed, analyzed and compiled.Results: The analysis resulted in the following three main categories being able to be produced: "Perceiving the importance of good person-centred care", "Perceiving parts of the treatment as negative" and "Needing support".Conclusion: The results of the literature study showed that women and girls with AN described that they experience person-centered care as a central aspect for a good experience of their time in inpatient care. Through increased knowledge of how women and girls experience care and treatment for AN, healthcare professionals can create good conditions for women and girls to be able to recover from their eating disorder.Keywords: Anorexia nervosa, experiences, inpatient-care

Bakgrund: Sömn är ett grundläggande mänskligt behov som vid uppfyllelse främjarhälsa och välmående. Sömnsvårigheter och sömnbrist uppträder ofta i samband medsjukdom, stress och ångest samtidigt som kroppens återhämtningsförmåga försämras.Forskning har visat att patienters sömnkvalitet försämras under sjukhusvistelse och attsömnen påverkas av omgivningen på sjukhus. Det finns flera sätt att stödja patienter medsömnproblematik, där sjuksköterskan har en viktig roll. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som störde patienters sömn i sjukhusmiljön. Metod: En kvantitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Fribergs modell användes till dataanalysen och Jönköping Universitys kvalitetsprotokoll för kvantitativa artiklaranvändes för granskning av resultatartiklar. Resultat: Resultatet består av tre huvudkategorier som beskriver sömnpåverkandefaktorer: miljörelaterade, emotionella och fysiska. Miljörelaterade faktorer sompåverkade sömnen var ljud, belysning, personal och komfort. Emotionella faktorer somvisades påverka patientsömnen var ångest, oro, stress och saknad. De fysiska faktorernasom framkom innefattade bland annat smärta och toalettbesök. Slutsats: Studien har visat att det finns mängder av sömnpåverkande faktorer isjukhusmiljön samt att det är ett område som behöver uppmärksammas för att förbättrapatienters sömn på sjukhus. / Background: Sleep is a basic human need that when properly fulfilled, promotes healthand wellbeing. Difficulties sleeping or a lack of sleep often coincide with illness, stress andanxiety while simultaneously degrading the body's resilience. Research has shown thatpatients sleep quality declines during hospitalization and that sleep is affected by thehospital environment. There are multiple ways of supporting patients with sleepingproblems, where the nurse has a key role. Aim: The aim was to describe factors that disturbed patients sleep in the hospitalenvironment. Method: A quantitative litterature review with an inductive approach. Friberg's modelwas used for the data analysis and Jönköping University's’ quality protocol forquantitative articles was used for the examination of the result articles. Results: The result consists of three main categories that describe sleep affecting factors:environmental, emotional and physical. Environmental factors that impacted sleep weresound, lighting, staff and comfortability. Emotional factors that were shown to affectpatient sleep were anxiety, worry, stress and longing. The physical factors that appearedwere amongst others: pain and toilet visits. Conclusion: The study has shown that there is a multitude of sleep affecting factors inthe hospital environment and that it needs to be better researched, to improve patientsleep in the hospital.

Bakgrund: Personcentrerad vård är ett globalt känt begrepp inom hälso- och sjukvård. Personcentrerad vård är ett etiskt förhållningssätt som innebär att se människans behov och önskemål och bortse från diagnos och sjukdom. Personcentrerad vård ses öka välbefinnande och hälsa hos den äldre individen. Det finns studier som beskriver hur personcentrerad vård används och dess fördelar och utmaningar inom vård- och omsorgsboenden, dock finns det få studier genomförda inom slutenvård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av användandet av personcentrerad vård hos personer 65 år och äldre inom slutenvården samt beskriva om det fanns skillnad i skattning av användandet mellan grund- och specialistutbildad sjuksköterska, examensår och antal verksamma år i yrket. Metod: Beskrivande och jämförande enkätstudie med kvantitativ ansats. Enkätundersökningen utfördes med det validerade mätinstrumentet mP-CAT. Deltagare var 75 sjuksköterskor från olika slutenvårdsavdelningar i ett län i Mellansverige. Huvudresultat: Studiens resultat visar att sjuksköterskor erfar att de till stor del tillämpar personcentrerad vård av äldre inom slutenvård. Deltagarna beskriver att de ofta diskuterar hur de ska ge en vård som utgår från den enskildes behov och att de tar hänsyn till den enskildes önskningar i den vård som ges. Miljöfaktorer och organisatoriska strukturer var faktorer som identifierades försvåra eller hindra användningen av personcentrerad vård. Det framkommer ingen signifikant skillnad gällande tillämpningen av personcentrerad vård beroende på examensår, specialistutbildning och antal verksamma år. Slutsats: Sammanfattningsvis visar studien att en hög grad av personcentrerad vård av äldre inom slutenvård ges. För att ge medarbetare ytterligare förutsättningar att tillämpa en högre grad personcentrerad vård kan miljöfaktorer och organisatoriska strukturer utvecklas och förfinas. / Background: Person-centred care is a globally known concept in healthcare. Person-centered care is an ethical approach that means seeing the person's needs and wishes and disregarding diagnosis and illness. Person-centred care is seen to increase the well-being and health of the elderly person. There are studies that describe how person-centred care is used and its benefits and challenges within nursing homes, however, there are few studies conducted within inpatient care. Aim: To describe the nurse's experiences of the use of person-centred care for people aged 65 and older in inpatient care, and to describe whether there was a difference in the estimation of the use between basic and specialist trained nurses, year of graduation and number of active years in the profession. Method: Descriptive and comparative survey study with a quantitative approach. The survey was carried out with the validated measuring instrument mP-CAT. Participants were 75 nurses from different inpatient care departments in a county in central Sweden. Main results: The results of the study show that nurses experience that they use person-centred care for the elderly in inpatient care. The nurses describe that they often discuss how to provide care based on the individual's needs and that they take the individual's wishes into account in the care provided. Environmental factors and organizational structures were factors identified as obstacle or aggravate the use of person-centred care. There is no significant difference regarding the application of person-centred care depending on the year of graduation, specialist training and number of working years. Conclusion: The study shows a high degree of person-centred care for the elderly in inpatient care. In order to give employees additional conditions to apply a higher degree of person-centered care, environmental factors and organizational structures can be developed and refined.

Kognitiv sjukdom är ett komplex tillstånd vilket bidrar till att personer med kognitiv sjukdom har specifika behov. Anhöriga har en viktig roll i vården av personer med kognitiv sjukdom och den personcentrerade vården. Anhörigas upplevelser av vistelsen inom slutenvården kan bidra till att öka kunskapen om hur sjukvården kan förbättra stödet till anhöriga till personer med kognitiv sjukdom samt inkludera anhöriga i vården.. Syftet var att beskriva anhörigas upplevelse av personer med kognitiv sjukdoms vistelse inom slutenvård. Metoden var en litteraturöversikt med systematisk metod. Databassökning genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och Psycinfo. Femton vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades med en integrerad analys. Resultatet presenteras under tre övergripande huvudkategorier som sammanfattar anhörigas upplevelser av personer med kognitiv sjukdoms vistelse inom slutenvård: Den vårdande rollen, Relationen med vårdpersonalen samt Vårdkvalitet och miljö. Resultatet presenteras kategoriserat, med tillhörande underkategorier. Slutsatsen var att anhöriga till personer med kognitiv sjukdom upplever flera brister och utmaningar i samband med vård inom slutenvården. Dessa inkluderar en dåligt anpassad miljö, bristande kommunikation och delaktighet, samt otillräcklig kompetens hos vårdpersonalen. För att förbättra vården behövs ökad förståelse för de skiftande behoven hos personer med kognitiv sjukdom och deras anhöriga, samt en mer personcentrerad och jämlik vård som främjar aktivt samarbete mellan alla involverade parter. / Cognitive disorders are complex conditions which contribute to individuals with cognitive disorders having specific needs. Relatives play a significant role in the care of people with cognitive disorders and in person-centered care. Relatives’ experiences of stays in inpatient care can contribute to increasing knowledge about how healthcare can improve support for relatives of individuals with cognitive disorders and include relatives in care. The aim was to describe the relatives’ experience of people with cognitive disorders staying in inpatient care. The method employed was a literature review with a systematic approach. Database searches were conducted in CINAHL, PubMed, and PsycINFO. Fifteen scientific articles were included and analyzed using an integrated analysis. Results are presented under three overarching main categories summarizing relatives' experiences of people with cognitive disorders staying in inpatient care: The caregiving role, Relationship with healthcare professionals, and Care quality and environment. The results are categorized with associated subcategories. The conclusion was that relatives of people with cognitive disorders experience several deficiencies and challenges in connection with care within inpatient settings. These include a poorly adapted environment, lack of communication and participation, and insufficient competence of the health care staff. In order to improve care, there is a need for increased understanding of the diverse needs of individuals with cognitive disorders and their relatives, as well as a more person-centered and equitable approach that promotes active collaboration among all involved parties.

Bakgrund Kognitiv sjukdom är förvärvade och bestående skador i hjärnan som påverkar personens förmåga att självständigt klara av sitt alldagliga liv i olika utsträckning. De fyra vanligaste diagnoserna är Alzheimers sjukdom, vaskulär demens, frontotemporallobsdemens och Lewy body demens. Ibland drabbas personer med kognitiv sjukdom av sjukdomstillstånd som kräver vård inom slutenvården. Slutenvården med sin sterila miljö är inte anpassad för personer med kognitiv sjukdom. Miljön i slutenvården är okänd och kan därför skapa oro hos den här patientgruppen. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med kognitiv sjukdom inom slutenvården. Metod Metoden som använts är litteraturöversikt med induktiv ansats och resultatet består av femton artiklar som valts ut från artikelsökningar i två olika databaser, relevanta för forskning inom omvårdnad och hälsovetenskap. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades enligt ett flödesschema och presenteras i tre kategorier med tio underkategorier. Resultat Litteraturöversiktens resultat visade att organisatoriska faktorer som tidsbrist, slutenvårdensmiljö och olika arbetssätt är något som påverkar sjuksköterskors erfarenheter av att vårdapersoner med kognitiv sjukdom. Det visade att sjuksköterskor har ett behov av kunskap och utbildning i kognitiva sjukdomar då upplevelsen är att kunskapen från grundutbildningen inte är tillräcklig. Det finns ett behov hos sjuksköterskor att kunna ge personer med kognitiv sjukdom en personcentrerad vård för att kunna säkerställa att personens behov blir tillgodosedda och då kan närstående vara till stor hjälp. Resultatet visade att sjuksköterskor har en viktig roll i att säkerställa att personer med kognitiv sjukdom får en god vård men det visade också att arbetsbelastningen på sjuksköterskor är hög. Slutsats Slutsatsen blir att slutenvårdens utformning och miljö borde anpassas efter personer med kognitiv sjukdom, att sjuksköterskor har ett behov av utbildning och kompetensutveckling samt att detta skulle gynna alla parter i slutändan. / Background  Cognitive disorders are acquired and permanent damages to the brain which affects the person's ability to manage their everyday life to varying extent. Four of the most common diagnoses are Alzheimer's disease, vascular dementia, frontotemporal dementia and Lewy body dementia. People with cognitive disorders may become so ill that they need treatment in hospital. The sterile environment in hospitals is not adjusted for this patient group. It’s an unknown environment that may cause anxiety for them. Aim  The aim of this literature review was to illuminate nurses' experience of caring for people with cognitive disorders in hospital wards. Method  The method used was a literature review with an inductive approach and the result consists of fifteen articles from searches in two different databases which are relevant to research within nursing- and health science. The articles have been quality audited, analyzed and are presented in three main categories with ten subcategories. Results  The results showed that organizational factors such as lack of time, hospital environment and different ways of working are affecting nurses' experiences of caring for people with cognitive disorders. It displays that nurses need more knowledge and education about cognitive disorders as they experience that the education they got in nursing school is not enough. There’s a need among nurses to give people with cognitive disorders a person centered care in order to fulfill the person's needs and in this part of caring the person’s next of kin can play an important role. The result displays that nurses play a big part in making sure that persons with cognitive disorders are properly cared for but also that the workload for nurses is high. Conclusion  The conclusion is that hospital environment and design should be adjusted for people with cognitive disorders, that nurses need education and competence development and that everybody would profit from this in the end.

Introduktion: Ätstörningar utgör ett stort globalt hälsoproblem, speciellt hos den yngrebefolkningen. Allt fler ungdomar får diagnosen anorexia nervosa som anses vara dendödligaste psykiatriska sjukdomen. Trots olika behandlingsalternativ är återfallsrisken högoch ungefär 50% blir helt friska från sjukdomen. Att sjuksköterskor får en fördjupadkunskap om hur ungdomar upp till 19 års ålder upplever att behandlas för anorexia nervosainom slutenvården är betydelsefullt för att optimera vården samt minska återfallen. Syfte: Syftet är att utforska ungdomars upp till 19 års upplevelser och erfarenheter av attbehandlas för anorexia nervosa inom slutenvården. Metod: Arbetet är en litteraturöversikt med deskriptiv design och en kvalitativ metod. Tioartiklar granskades och analyserades efter sökningar på databaserna CINAHL och PubMed.Joyce Travelbees “Human-to-Human Relationship Model of Nursing” användes somteoretisk referensram. Resultat: Efter granskning av artiklarnas resultat framkom tre huvudteman: erfarenheter avomvårdnaden, auktoritär behandling och reaktioner under och efter inläggning. Följandesubkategorier tillkom: relationen med hälso- och sjukvårdspersonal, upplevda brister ivården, information, regler, tvång, straff, trygghet och triggande och känsla av isolering.Ungdomarna upplevde ett flertal positiva och negativa aspekter med att behandlas föranorexia nervosa inom slutenvården. En viktig aspekt var relationen med personalen,medan det rådde delade meningar om den autoritära behandlingen samt att behandlas medandra personer med anorexia nervosa. Slutsats: Ett större fokus på personcentrering vid omvårdnaden av ungdomar med anorexianervosa hade kunnat underlätta vistelsen på avdelningen. Att se individen bakomsjukdomen kan bidra till en ökad följsamhet i behandlingen. Genom att hjälpa ungdomarnafinna hopp kan det bidra till en mer positiv upplevelse av inläggningen. / Introduction: Eating disorders are a major global health problem, especially among theyounger population. More young people are being diagnosed with anorexia nervosa, whichis considered the deadliest psychiatric illness. Despite various treatment options, the risk ofrelapse is high and approximately 50% make a full recovery from the disease. Nursesgaining in-depth knowledge of how young people up to the age of 19 experience beingtreated for with anorexia nervosa in inpatient care is significant for optimizing care andreducing relapses. Aim: The aim of the study was to examine how adolescents up to 19-years of ageexperiences with inpatient care for anorexia nervosa.Method: For this study a literature review with a descriptive design and qualitative methodwere chosen as method. Ten articles were chosen for analysis after searches on thedatabases CINAHL and PubMed. Joyce Travelbees “Human-to-Human Relationship Modelof Nursing” was used as theoretical framework. Results: After reviewing the results of the articles three main themes were found;experiences of nursing, authoritarian treatment, and reactions during and after admission.The following subcategories were also found; relationship with the healthcare workers,experienced deficiencies in care, information, rules, coercion, punishment, security andtriggering and feelings of isolation. The adolescents experienced multiple positive andnegative aspects with inpatient treatment for anorexia nervosa. One important aspect wasthe relationship with the healthcare workers while there were differing opinions about theauthoritarian aspects of the treatment and being treated with other people with anorexianervosa. Conclusions: A greater focus on person-centered care when caring for adolescents withanorexia nervosa could make the stay on the unit easier. To see the individual behind thedisease can increase compliance with the treatment plan. Helping adolescents find hope cancontribute to a more positive reaction to inpatient treatment.

Bakgrund: Den psykiatriska vården har genomgått stora förändringar de senaste femtio åren. Patienter inom den psykiatriska slutenvården är i behov av en högre vårdnivå med specialistkompetens. Specialistsjuksköterskor i psykiatri bidrar med fördjupad medicinsk och psykiatrisk omvårdnad. Det finns svårigheter med att rekrytera och behålla specialistsjuksköterskor inom den psykiatriska slutenvården.  Forskning visar på samband mellan sjuksköterskans kompetens och patientens möjlighet till överlevnad, färre symtom och ett ökat välbefinnande. Syfte: Studiens syfte var att undersöka enhetschefers uppfattningar av att rekrytera och behålla psykiatrisjuksköterskor i den psykiatriska slutenvården. Metod: För att svara till studiens syfte genomfördes en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes individuellt med hjälp av en intervjuguide. Totalt åtta enhetschefer intervjuades. Datamaterialet analyserades därefter med hjälp av Burnards (1991) innehållsanalys. Resultat: Två övergripande kategorier framkom efter analysen: enhetschefernas begränsningar i påverkanskraft och enhetschefernas möjlighet till påverkan. Till enhetschefernas begränsningar i påverkanskraft tillkom tre underrubriker:hinder utanför den egna organisationen, begränsningar i den egna organisationen samt konkurrens med andra arbetsplatser. Slutsats:Enhetschefernas uppfattningar var att på grund av yttre faktorer, som cheferna inte kan påverka, den största anledningen till att cheferna tvingas fokusera på att hantera den generella sjuksköterskebristen istället för att behålla och rekrytera psykiatrisjuksköterskor.Nyckelord: Behålla, rekrytera, psykiatrisjuksköterska, slutenvård.

Bakgrund Att arbeta barncentrerat och behandla smärta hos barn inom hälso- och sjukvården är ett komplext arbete. Barn och vuxna har olika fysiologiska och psykologiska behov vilket ställer krav på sjuksköterskans kompetens och kunskap om barn. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa forskningsresultat för att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn med smärta inom slutenvården. Metod Litteraturöversikten genomfördes som en strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Arbetet skrevs som en integrativ översikt där resultatet syntetiserades till en ny helhet. I artikelsökningarna användes databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna var publicerades 2013-2023 och analyserades enligt Fribergs fyrstegsmodell. Resultat Resultatet sammanställdes i två huvudkategorier; faktorer och resurser samt behov av pediatrisk kompetens med fyra underkategorier; tidsbrist, stödfunktioner, teoretiska kunskaper samt erfarenhet som visar på de faktorer som påverkar sjuksköterskornas upplevelser av att vårda barn med smärta. Slutsats Sjuksköterskornas möjlighet att utföra en god och effektiv smärtvård försvårades av faktorer som tidsbrist, personalresurser, brist på fungerande riktlinjer och otillräcklig utbildning inom pediatrisk vård. Välfungerande riktlinjer och utbildning inom pediatrisk vård förbättrade förutsättningarna att kunna utföra en god smärtvård. Sjuksköterskorna ansåg även att familjerna var en viktig resurs, genom att involvera familjen som expert på sitt barn hade sjuksköterskorna goda förutsättningar att göra en individuell bedömning och ge en god smärtvård. / Background To work child-centered and treat pain in children within healthcare is a complex task. Children and adults have different physiological and psychological needs, which demands competence and knowledge about children from the nurse. Aim The aim of this literature review is to compile research literature to highlight nurses' experiences of caring for children with pain in inpatient care. Method The literature review was conducted as a structured literature review in corporating the methodology used in systematic reviews. The work was written as an integrative review where the results were synthesized into a new whole. In the article searches, the databases CINAHL and PubMed were used. The articles were published between 2013 and 2023 and were analyzed according to Friberg's four-step model. Results The results were compiled into two main categories; factors and resources and the need for pediatric expertise, with four subcategories; time constraints, support functions, theoretical knowledge, and experience, indicating the factors influencing nurses' experiences of caring for children with pain. Conclusions Nurses' ability to provide good and effective pain management was hindered by factors such as time constraints, staffing resources, lack of functional guidelines, and inadequate education in pediatric care. Well-functioning guidelines and education in pediatric care improved the conditions for providing good pain management. Nurses also considered families to be an important resource; by involving the family as experts on their child, nurses had good conditions for making individual assessments and providing good pain management.

Introduktion: Informationsöverföring inom sjukvården är ett kritiskt moment där viktig information kan försvinna eller missuppfattas. Ett sådant moment är sjuksköterskornas skiftöverlämning som kan genomföras på olika sätt. Att skiftöverlämningen sker på patientsal beskrivs av sjuksköterskor som både mer effektiv, korrekt och inbjudande för patienten. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av sjuksköterskans överrapportering på patientsal inom slutenvården.  Metod: Beskrivande design med allmän litteraturstudie som datainsamlingsmetod. Fem kvalitativa artiklar och sex mixed-method artiklar användes som grund för arbetet. Resultat: Resultatet visade att patienter genom överrapportering på patientsal kände sig mer involverade och delaktiga i sin vård. De upplevde även att överrapportering på patientsal bidrog till en tryggare sjukhusvistelse då sjuksköterskan introducerades tidigt under sitt skift men också möjligheten att verifiera den information som förs vidare. En stor del av patienterna ansåg inte att det var något problem att information delades så att andra kunde höra, det innebar inte att alla ämnen passade att pratas om på patientsalen då patienter såg vissa ämnen som mer inskränkande på deras integritet. Patienterna beskrev även sjuksköterskans förhållningssätt som en viktig del i hur patienters deltagande påverkas. Slutsats: Slutsatsen dras att överrapportering på patientsal bidrar till ökad delaktighet för patienten men att strukturen av överrapportering på patientsal bör utformas vidare för att säkerställa att sekretessen inte bryts samt att patienten blir involverad på ett lämpligt sätt. / Introduction: Information transfer in healthcare is a critical moment where important information can be lost or misunderstood. One such element is the nurses' shift handover, which can be carried out in different ways. That the shift handover takes place at the patient's bedside is described by nurses as both more efficient, correct and inviting. Aim: The aim of this study was to describe patients experiences with nursing bedside handover. Method: Descriptive design with general literature study as data collection method. Five qualitative articles and six mixed-method articles were used as a basis for the work.  Results: The results showed that through nursing bedside handoff, patients felt more involved in their care. Patients also felt that bedside handoff contributed to a safer hospital stay as the nurse was introduced early during the shift and with the opportunity to verify the information being passed on. Many patients did not consider it a problem that information was shared in a way that other patients could hear, but it did not mean that all topics were suitable to discuss at the bedside as patients saw certain topics as more intrusive of their privacy. The patients also described the nurse's approach as an important part of how patients' participation was affected. Conclusion: The conclusion is drawn that nursing bedside handoff contributes to increased participation for the patient, but that the structure of bedside handoff should be developed further to ensure that confidentiality is not breached and that the patient becomes involved in an appropriate way.

Bakgrund: Att arbeta inom psykiatrisk slutenvård skiljer sig från övrig hälso- och sjukvård på grund av att sjuksköterskor utsätts för mer risker såsom våld men de har även ett arbete som ibland kräver olika former av tvångsåtgärder. Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem i hela världen. Vården upplevs olika av patienterna men det finns ett behov av meningsfulla aktiviteter och patienter upplever känslor av sorg, frustration, ilska och meningslöshet. Sjuksköterskor beskriver hur viktig omvårdnadsrelationen är för att patienter och anhöriga ska känna sig delaktiga, trygga och respekterade. Faktorer i sjuksköterskans arbete är utmanande och kan leda till stress och emotionell utmattning, vilket påverkar vården av patienterna negativt. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta vid en psykiatrisk slutenvårdavdelning Metod: Litteraturstudie med induktiv ansats där 14 vetenskapliga artiklar har analyserats med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet mynnade ut i fem kategorier: Att arbetet är svårt och utmanande; Att känna rädsla och behov av skydd för sig själv och andra; Att brist på kunskap och stöd leder till moralisk stress; Att det är viktig att ha förmåga att tillgodose patienternas behov; Att det är ett viktigt och intressant arbete som kan göra skillnad för den enskilda patienten. Slutsats: Att sjuksköterskor upplevde många utmaningar och svårigheter men samtidigt älskade sitt arbete.