Smärta är en subjektiv upplevelse och barn uttrycker smärta på olika sätt beroende på utveckling, mognadsnivå och ålder. För att ge god vård och minska lidande är det viktigt att bedöma smärta hos barn. Det finns smärtbedömningsinstrument framtagna specifikt för användning på barn. Forskning om bedömning av smärta hos barn finns inom sjukhus men prehospitalt är området relativt outforskat. Syftet med studien var att få en uppfattning om ambulanssjuksköterskans erfarenheter av att bedöma akut smärta hos barn. Studiens ansats var kvalitativ där semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med sex ambulanssjuksköterskor. Insamlad data analyserades enligt Elo och Kyngäs (2008). Utifrån analysen framkom fyra kategorier och tio subkategorier. Kategorierna var Perceptiva hjälpmedel, Individanpassning, Föräldrars delaktighet och Osäkerhet. I dessa framkom att det finns stora svårigheter i att bedöma smärta hos barn prehospitalt, detta främst relaterat till brist på erfarenhet då ambulanssjuksköterskorna sällan vårdar barn. Ambulanssjuksköterskorna beskriver att de i stor utsträckning tar hjälp av föräldrarna för sin bedömning av smärta hos barn och att de för att utvecklas tar hjälp av kollegors erfarenheter och kunskaper. I diskussionen berörs att det finns för- och nackdelar med erfarenhetsbaserad kunskap och att det är viktigt att se till barnets perspektiv i en bedömningssituation. Utbildning är något som efterfrågas och tros kunna ge goda resultat om de genomförs regelbundet. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

I bakgrunden beskrivs begreppen smärta och postoperativsmärta tillsammans med Travelbees vårdteori. Den postoperativa smärtupplevelsen är alltid unik och bör behandlas individuellt. Det förekommer stora variationer i smärtupplevelse, analgetika behov och behandlingseffekt hos patienter. Syftet är att belysa patienters upplevelser av postoperativ smärta. Metoden för uppsatsen är en litteraturstudie där kvalitativt vetenskapliga artiklar har använts. Sökorden som använts är patient, postoperative, pain, care*, experience och qualitative. Resultatet beskriver faktorer som påverkar patienters smärtupplevelse, hur patienterna ger uttryck för postoperativsmärta samt deras upplevelse av sjuksköterskans bemötande. Vidare beskrivs patienters upplevelse av smärtlindring. Olika citat beskriver patientens egna känslomässiga upplevelser av postoperativsmärta. I diskussionen diskuteras resultatets fyra teman med hjälp av annan litteratur. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Sår har i alla tider varit fruktade då de kan leda till infektioner, amputation och i värsta fall döden. Svårläkta venösa bensår beror oftast på venös insufficiens och drabbar främst personer över 65 år och risken ökar med stigande ålder. Dessa sår är vanliga inom äldrevården idag. Sårläkningsprocessen kan vara lång och orsakar patienten stort lidande. Det är viktigt som sjuksköterska att vårda utifrån ett livsvärldsperspektiv för att förstå hur personen upplever sin hälsa, ohälsa och sjukdom. Samt vilka erfarenheter och upplevelser patienten ger uttryck för och genom detta kunna stödja och stärka patientens livskraft. Syftet är att belysa patientens upplevelse av att leva med svårläkta venösa bensår. Vi har valt att göra en litteraturöversikt och utgår från Fribergs modell för att sammanställa tidigare empirisk forskning inom området. Sex av tio artiklar är hittade i databasen CINHAL, resterande fyra är hittade via manuella sökningar. Åtta av artiklarna är kvalitativa och två är kvantitativa. Resultatet visar att smärta, förändrad självbild samt sjuksköterskans betydelse för patienten i samband med svårläkta venösa bensår är delar som påverkar det dagliga livet tillika livskvaliteten hos patienten. I diskussionen belyses de tre dimensionerna av lidande enligt Katie Erikssons lidandeteori. Lidandet vävs vidare samman med valda delar av resultatet för att förankra och fördjupa teoretisk kunskap med framtida praktiskt arbete.

Bakrund: Personer som lider av långvarig smärta är återkommande inom hälso- och sjukvården. Långvarig smärta beräknas kosta det svenska samhället cirka 80 miljarder kronor per år. Att behandla långvarig smärta kan vara svårt eftersom smärta ofta innefattar psykologiska faktorer så som känslor, tankar och/eller beteende. Hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande är en viktig del i omvårdnaden av patienter med långvarig smärta. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande vid långvarig smärta. Metod: En allmän litteraturstudie med elva inkluderade originalartiklar. Datainsamling gjordes i databaserna Cinahl Complete och PubMed. Granskningen utgick från en granskningsmall för kvalitativa och kvantitativa artiklar. Analysen utfördes i fem steg utifrån en modell av Friberg (2012b). Resultat: Patienter med långvarig smärta ansåg att det var viktigt att betraktas som en unika personer med individuella behov. Att bli behandlad med respekt och få sin smärtupplevelse bekräftad var viktigt i bemötandet. När hälso- och sjukvårdspersonalen visade intresse och gav adekvat information ökade patientens delaktighet. I resultatet presenteras negativa men även positiva upplevelser av hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande. Diskussion: Studiens kvalitet bedömdes utifrån Shenton (2004) trovärdighetsbegrepp. De tre centrala fynden kommunikation, tilltro och kunskap diskuterades i relation till etik, bemötande samt samhällsperspektiv.

No description available.

Bakgrund: Smärta är ett återkommande begrepp i beskrivningen av patienter som lider av avancerad cancersjukdom. För att som sjuksköterska kunna smärtlindra dessa patienter behövs förståelse och insikt i den typ av smärta som patienterna upplever. Katie Erikssons omvårdnadsteori valdes därför ut som teoretisk referensram till arbetet då den speglar begreppet lidande ur olika perspektiv. Syfte: Syftet med detta arbete är att belysa upplevelsen av smärta hos vuxna patienter med avancerad cancer. Metod: Litteraturöversikt valdes ut som den typ av design detta arbete grundar sig på. Författarna använde sig av 13 vetenskapliga originalartiklar. Varav nio stycken av dessa artiklar var av kvalitativ design, tre stycken av kvantitativ design samt en artikel av mixad studiedesign. Förhållningssättet till litteraturöversiktens analysprocess utgick från ett induktivt perspektiv. Resultat: Efter genomgång av samtliga inkluderade artiklar bestämdes två huvudkategorier samt fem underkategorier. Patienter med avancerad cancer känner sig ofta begränsade på grund av smärtan relaterad till sjukdomen. Rädslan för biverkningar av smärtstillande läkemedel leder ofta till att patienter avstår medicinering. Många patienter upplever att smärtan är svår att beskriva samt att bristfällig information bidrar till ökad smärtupplevelse. Diskussion: Vikten av tid och korrekt bemötande av patienter med avancerad cancer har stor betydelse för den generella smärtupplevelsen. Slutsats: Patienter med avancerad cancer har individuella smärtupplevelser som påverkar dem i vardagen och det finns flera åtgärder som har betydelse för smärtupplevelsen. Det är av stor vikt att dessa patienter får den tid de behöver för att bli förstådda och på så sätt kunna bli smärtbehandlad på ett adekvat sätt. / <p>Godkännande datum: 2019-03-25</p>

Bakgrund: Demens är en progressiv och försvagande sjukdom som kännetecknas av svåra Kognitiva brister, språkförlust och oförmåga att utföra dagliga aktiviteter. 130000C150000 Personer lever med en demensdiagnos i Sverige. Smärta är förknippat med bland annat Begränsad rörlighet, minskad social aktivitet, depression samt sömnstörningar och orsakar Stort lidande. Smärta är vanligt förekommande bland äldre och misstas vara normalt i takt Med att man åldras. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa hur Sjuksköterskor upplever smärtbedömning vid demenssjukdom. Metod: Litteraturöversikten Består av 15 vetenskapliga artiklar. Datainsamlingen genomfördes i databaserna PubMed Och Cinahl samt manuella sökningar. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt två olika granskningsmallar. Resultat: Resultatet belyste samarbetet mellan anhöriga och vårdpersonal vid smärtbedömning. Brister identifierades i smärtbedömningen; tid och utbildning. Att skapa en relation och kontinuitet med den demenssjuke personen var viktigt för att identifiera beteendeförändringar. Diskussion: En god kommunikation mellan samtliga vårdgivare till personen med demenssjukdom bidrar till effektiv behandling. Sjuksköterskor besitter för lite kunskap för att bedöma smärta hos personer med Demenssjukdom och uttrycker ett behov av ytterligare utbildning och bättre smärtbedömningsintrument. Samtliga delar kopplades till Orlandos omvårdnadsteori. Slutsats: Mer utbildning för sjuksköterskor krävs för att öka medvetenheten och Kännedomen om hur smärta framstår vid demenssjukdom för att bidra till ökad livskvalitet för denna patientgrupp. / <p>Godkännande datum: 2019-03-25</p>

Bakgrund: Palliativ vård kan förklaras som lindrande vård och ges när kurativ behandling inte längre har någon effekt. Behandlingen inriktar sig på att ge livskvalité och smärtlindring. Syfte: Syftet är undersöka de komplementära metoderna musik och beröring som smärtlindrande effekt för personer i palliativ vård. Metod: Litteraturöversiktens sökningar utfördes via databaserna Pubmed och Cinahl. Artiklarna var av kvantitativ, kvalitativ samt mixad metod och kvalitetsgranskades genom granskningsmallar. Resultat: I de flesta av studierna upplevde deltagarna att de fick en smärtlindrande effekt efter deltagande i musikterapi eller beröring/massage. Diskussion: Att arbeta med komplementära metoder är ett sätt för sjuksköterskan att arbeta med smärtans olika delar. För att uppnå detta krävs det att sjuksköterskan ser helheten och hela människan. Konklusion: Musikterapi och beröring är ett sätt för sjuksköterskan att möta de utmaningar sjuksköterskan ställs inför i vården av en palliativ patient. Genom musik och beröring kan sjuksköterskan nå smärtan utifrån olika dimensioner.Mer forskning krävs för att öka det vetenskapliga beviset av den smärtlindrande effekten och göra komplementär medicin till en del i den palliativa vården. Brist på utbildning, engagemang, tid och förståelse har visat sig vara de bristande länkarna för att de komplementära metoderna används i vården. / <p>Godkännande datum: 2019-03-25</p>

No description available.

<p>Abstrakt</p><p>Bakgrund: Smärta är ett fenomen som upplevs olika, alla individer som någon gång drabbas av smärta reagerar olika starkt. Hur individen tolkar och bemästrar smärtupplevelsen är beroende av vilken ålder, kön, kulturell och social bakgrund de tillhör. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa om sjuksköterskans förhållningssätt och patientens upplevelse av bemötandet vid ett akut smärttillstånd. Metod: Studien är baserad på fjorton artiklar från 2002-2007 och vi har funnit dom i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Snabb identifiering av smärta är viktigt vid behandling av smärta. För att behandlingen skall bli så god som möjligt är dialogen mellan patient och sjuksköterska viktig. Utbildning samt rutin har visat sig vara till stor fördel vid behandling då hela patienten är i fokus och inte endast symtomet. Smärtinstrument är bra som hjälpmedel vid behandling av smärta men bör vara ett komplement till patientens verbala beskrivning av tillståndet. Konklusion: Efter en sammanställning av denna studie kan det konstateras att kommunikation och smärtlindring samt vårdpersonalens attityder påverkar människor som drabbats av tillståndet akut smärta</p>