<p>Syftet med studien var att beskriva ambulanspersonalens självskattning/upplevelse av smärta i rygg, leder och muskler samt sömn, vila och återhämtning. Ytterligare ett syfte var att undersöka om det finns några skillnader i nämnda besvär relaterat till kön och yrkeskategori. Data samlades in med enkäter och personal vid fyra ambulansstationer i Mellansverige deltog i studien. Sammanlagt delades 110 enkäter ut och 89 enkäter besvarades (svarsfrekvens 81 %). Resultatet avseende själskattad smärta visade att 53 personer (59,6 %) uppgav att de hade haft ländryggsbesvär de senaste 12 månaderna. Trettionio personer (43,6 %) uppgav nacksmärta de senaste12 månaderna. Tjugonio personer (32,6 %) uppgav skuldra/axelsmärta. Resultatet visade ingen statistisk signifikant skillnad mellan kön och yrkeskategorier. Resultatet avseende sömn visade att 72 personer (81 %) upplevde att de sov ganska bra till mycket bra. Cirka hälften av de 89 deltagarna 53 % uppgav att de kunde återhämta sig efter varje arbetspass och under lediga perioder uppgav 49 personer (55 %) att de kunde återhämta sig i stort sett varje period. Resultatet visade ingen statistisk signifikant skillnad mellan kön eller yrkeskategorier när det gällde smärt – och sömnbesvär.</p><p>Slutsats: För att förbättra arbetsmiljön för ambulanspersonal bör åtgärder inriktas mot belastningsergonomiska faktorer i arbetet.</p> / <p>The purpose of the study was to describe the ambulance personnel’s self-assessment/experiences of pain in the back, joints and muscles as well as sleep, rest and recovery. A further aim was to investigate whether there are any differences in the problems related to gender and profession. Data were collected with questionnaires, and personnel at four ambulance stations in central Sweden participated in the study. A total of 110 questionnaires were distributed, and the overall response rate was 81 %. The results for soul-rated pain showed that 53 persons (59, 6 %) reported low back pain in the last 12 months. Thirty-nine persons (43, 6 %) reported neck pain the past 12 months. Twenty-nine persons (32, 6 %) reported shoulder/shoulder pain. The results show no statistically significant difference between gender and occupational categories. The results showed that 72 persons (81 %) experience that they slept pretty good to very good. Approximately half of the 89 participants, 53 % reported they could recover after each session and during her free period reported 49 persons (55 %) experience that they could recover almost every period. The results show no statistically significant difference between gender or occupational categories regarding.</p><p>Conclusion: To improve the work environment for ambulance personnel, measures should be focused on load and strain ergonomic factors.</p>

<p>Litteraturstudiens syfte var att beskriva vilka copingresurser som individer med långvarig smärta använder sig av samt hur dessa resurser förbättrar eller försämrar individernas möjlighet att acceptera sin smärta. Designen för litteraturstudien var deskriptiv och studien baserades på 17 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Litteratursökningarna utfördes i databaserna Medline (via PubMed) samt CINAHL. Huvudresultatet visade att individer med långvarig smärta använde sig av inre copingresurser som fysiska och psykosociala copingresurser samt förmågor vid acceptans av långvarig smärta. Individer använde sig även av yttre copingresurser som socialt stöd och materiella copingresurser. Dessa copingresurser kunde förbättra eller försämra individers möjlighet att acceptera långvarig smärta. Litteraturstudiens slutsats belyste vikten av att sjuksköterskan har kunskap om att fysiska, psykiska, sociala och existentiella aspekter genererade smärtupplevelsen. Sjuksköterskan behövde även ha kännedom om copingresurser för att kunna uppmärksamma individens unika förutsättningar och behov. Detta gjorde det möjligt för sjuksköterskan att erbjuda professionellt stöd anpassat efter individens unika copingresurser och hjälpa denne att uppnå acceptans av långvarig smärta. </p> / <p>The aim of the literature rewiev was to describe which coping skills individuals with chronic pain use and how these skills improve or impair the individuals' ability to accept their pain. The design for the literature study was descriptive and the study was based on 17 scientific articles of both quantitative and qualitative approach. The literature searches were carried out in the databases Medline (via PubMed) and CINAHL. The main result showed that individuals with chronic pain use internal skills such as physical and psychosocial skills and abilities to accept chronic pain. Individuals also use external skills such as social support and material resources. These skills can improve or impair individuals' possibility to accept chronic pain. The conclusion highlighted that a nurse should have knowledge about that physical, psychological, social and existential aspects generated the pain experience. A nurse should also have knowledge about coping skills in order to pay attention to the individual's unique circumstances and needs. This enabled the nurse to offer professional support tailored to the individual's unique coping skills and help the individual to achieve acceptance of chronic pain.</p>

<p>Smärta är en subjektiv upplevelse som kan vara svår att beskriva i ord och kan därför vara svår att förstå. Att bemöta patienter i smärta på ett etiskt riktigt sätt ingår i sjusköterskans yrkeskompetens. Patienter med smärta är de enda som kan berätta vad ett gott bemötande är och <strong>Syftet </strong>blev då att belysa patienters upplevelser av sjuksköterskans bemötande vid smärta. <strong>Metod: </strong>En systematisk litteraturstudie användes som metod. Sökningar i databaser samt i referenslistor i artiklar genomfördes. Artiklar som tog upp patienters upplevelser av sjuksköterskans bemötande vid smärta inkluderades. Det resulterade i tio artiklar som granskats och bedömdes relevanta för studiens syfte. Dessa artiklar analyserades med hjälp av en innehållsanalys. <strong>Resultat: </strong>Patienter med smärta upplevde att när empati och bekräftelse fanns i sjuksköterskan bemötande lindrade det deras lidande. Att patienten kände att sjuksköterskan brydde sig och trodde på dem var det viktigaste i bemötandet. Patienterna upplevde att de blivit dåligt bemötta när sjuksköterskan upplevdes som okunnig, otillgänglig och när hon inte gav adekvat information till patienterna. <strong>Slutsats: </strong>Vår slutsats är att patienter med smärta upplevde att ett gott bemötande lindrade</p>

<p>För de människor som lider av muskuloskeletala smärttillstånd orsakar smärtan ofta aktivitetsbegränsningar. Syftet med studien var att beskriva vilka följder långvarig smärta har på människors aktiviteter i det dagliga livet. Vi har gjort en litteraturstudie med artikelsökning på databaserna Cinahl, Medline, Elin@Örebro och Amed. I resultatet framkommer det att följderna av långvarig smärta på aktiviteter i det dagliga livet är individuellt. Det finns många faktorer som styr vilka följder långvarig smärta har hos en individ. Kvinnor blir ofta mer begränsade i sitt aktivitetsutförande än män av långvarig smärta, liknade gäller även mellan åldersgrupperna där yngre personer blir mindre påverkade än de äldre. Arbetande kvinnor mår allmänt bättre än icke arbetande kvinnor med långvarig smärta. Hur stor aktivitetsbegränsningen blir beror bland annat på vilken sorts aktivitetsmönster dessa människor ta till sig och om de kan acceptera smärtan.</p>

<p><strong>Syftet</strong> med studien var att fånga in hur trötthet och smärta påverkar vardagen för unga vuxna med reumatisk sjukdom.</p><p><strong>Metoden</strong> är kvalitativ och för datainsamlingen gjordes semistrukturerade intervjuer. Materialet transkriberades transkriberades i sin helt och när det var klart påbörjades analysering av det som framkommit. I analysen sökte vi efter meningsbärande enheter och försökte ordna dem i kategorier och underkategorier.<strong> </strong></p><p><strong>Resultatet </strong>visar att sjukdomen har en stor påverkan på våra informanters liv, men att de också har bra strategier för att kunna leva med sjukdomen. Det visar också på att även om strategierna är bra och de vet hur de ska hantera sjukdomen så stöter de på hinder, till exempel har skolgången blivit negativt påverkad för de flesta av informanterna. Något som visat sig vara extra viktigt har varit vännerna och det sociala nätverket. Alla informanter har på ett eller annat sätt verkligen understrykt betydelsen av vänner som är förstående och som på det sättet hjälper till att hitta det positiva med livet.</p><p><strong>Slutsatsen </strong>som kan dras utifrån detta arbete är att vara ung och ha en reumatisk sjukdom är något som påverkar hela livet. Vi har sett på informanterna i studien att trots detta flyter livet på och de lyckas i de flesta fall att få balans mellan aktivitet och vila. Just denna balans är mycket viktig.<strong></strong></p><p><strong> </strong></p>

<p>Postoperativ smärta är relaterad till vävnadsskadan som uppstår i samband med operation. Denna smärta kan många gånger vara svår att lindra optimalt med olika farmaka och underbehandlas i stor utsträckning. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva olika icke farmakologiska metoder som kan lindra postoperativ smärta hos vuxna. Metoden som användes bestod av en litteraturstudie där data samlades in genom systematiska databassökningar samt manuella sökningar. De icke farmakologiska metoder som framkom var specifik preoperativ information, avslappning, vägledd visualisering, akupunktur, massage, musik och vibrationsterapi. Metoderna kunde utföras av både sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal. Det framkom i flera artiklar att patienterna även kunde använda några av dessa metoder i egenvårdande syfte. De icke farmakologiska metoderna som framkom i litteraturstudien visade sig kunna lindra postoperativ smärta.</p>

<p>Background: Multiple myeloma is a malignant incurable cancer disease associated with severe chronic pain. The nurse has several important roles in the management of patients with multiple myeloma. This study focuses on nurse´s roles including the caring of pain relief.</p><p>Aim: The aim of this study was to elucidate the nurse’s role in giving care to patients with multiple myeloma and associated chronic pain.</p><p>Method: This literature study was based on scientific articles.</p><p>Results: The nurse is in a key position to facilitate ongoing adequate pain and psychosocial assessment of patients with multiple myeloma. The study presents ways of relieving pain and suffering via different ways of caring management. Five themes emerged: communication, support, distraction, information and education, pain assessment and evaluation. The nurse´s roles are acknowledged, and associated ethical dilemmas are presented. Knowledge about how to decrease pain and suffering by non-pharmacological means, improves the nurse´s possibility to manage difficult situations in patients with incurable cancer.</p>

<p><strong>Introduktion:</strong> Smärta, smärtskattning samt smärtbehandling är centrala begrepp inom hematologin. Intresset att genomföra en studie huruvida kvalitetsmål för smärtbehandling som finns utarbetade på Akademiska sjukhuset (AS) i Uppsala följs, väcktes med anledning av detta. <strong>Syfte:</strong> Författarna valde i denna uppsats att undersöka om gällande kvalitetsmål för smärtbehandling uppnås på hematologen på AS för patienter med maligna blodsjukdomar. De mål som undersöks är dokumentation, kunskap hos behandlande personal på avdelningen, smärtskattning samt smärtbehandling.<strong>Metod:</strong> Studien är en journal- och enkätstudie med deskriptiv design. 30 journalers dokumentation på inneliggande patienter från november 2008 har granskats under en period med fokus på smärta. Utöver journalgranskning har en enkätstudie med smärtrelaterade frågor gjorts bland läkare och sjuksköterskor på avdelningen. <strong>Resultat:</strong> Resultatet från studien påvisar en del brister i smärtskattning, i dokumentation samt kännedom av sjukhusets kvalitetsmål för smärtbehandling. Dock tror sig både sjuksköterskor och läkare att de har den kunskap som krävs för en god vård.<strong>Slutsats: </strong>Om sjukhusövergripande kvalitetsmål för smärtbehandling implementeras på rätt sätt är de till hjälp i vården. Väl utförd smärtskattning, bra dokumentation och tydlig utvärdering hjälper vårdpersonalen att få inblick i patientens smärtstatus.</p> / <p><strong>Introduction:</strong> Pain, pain estimation and pain treatment is central concepts within hematology. The interest to conduct a study whether quality of Pain Medicine, which is prepared in the Academic hospital (AS) in Uppsala are followed, brought with it. <strong>Aim:</strong> The authors chose in this paper to examine whether the existing quality of Pain Medicine achieved in the Department of Hematology at AS in patients with malignant blood diseases. The targets under investigation are the documentation, knowledge of the treating staff, pain estimation and Pain Medicine.<strong>Methods:</strong> The study is a record and a survey-study with descriptive design. 30 journals documentation of indwelling patients from November 2008 have been reviewed in a period with a focus on pain. In addition to record review, a survey of pain-related issues among doctors and nurses in the department has also been done.<strong>Results:</strong> Showing some weaknesses in the painfully estimation, in documentation and knowledge of hospital quality of Pain Medicine. However, both nurses and doctors believe they have the knowledge required for good health care.<strong>Conclusion:</strong> If the hospital overall quality objectives for Pain Medicine is implemented correctly, they are helpful in care. Well done pain estimation, good documentation and clear evaluation helps the nursing staff to gain insight into the patient's pain status.</p>

<p>The aim of thie literature review was to study the advantages and disadventages of the intranasal medication, treating children with acute pain in  prehsopital settings and in emergency care. Searches were performed in databases PubMed and Cinahl. The intranasal method of administrating drugs could be a acceptable compliment to todays's traditional metods. Unnecessary pain is avoided as there is no need for skin penetration. Further studies are necessary in order to integrate this metod both in prehospital settings and in emeregncy care.</p>

Smärta är ett symtom som sjuksköterskan kontinuerligt möter och patientens smärta bör tas på allvar. Smärta är patientens subjektiva upplevelse. Komplementära och alternativa metoder är termen på mer än 1800 olika behandlingar vilka kompletterar den vanliga sjukvården och kan ges som ett tillägg till en annan behandling. Syftet med denna studie var att belysa effekter av och patienters attityder till massage, yoga, KBT och musik som behandling för långvarig smärta. Studien var en systematisk litteraturstudie som inkluderade 19 resultatartiklar som kritiskt granskades. Resultatet visade att patienterna upplevde massage, yoga, KBT och musik som effektiva behandlingar för att reducera deras smärta. Det belystes att patienter önskade mer information från deras ansvariga sjuksköterska om dessa behandlingsalternativ samt att de patienter som fick information från sin sjuksköterska var mer benägna att använda sig av behandlingarna. Konklusionen visade att sjuksköterskans och närståendes attityder troligtvis kan påverka patientens attityder till massage, yoga, KBT och musik. Det framkom även att ett flertal patienter hade en positiv attityd till massage, yoga, KBT och musik. I framtiden bör mer forskning inrikta sig på vårdpersonalens attityder och hur de använder sig av metoderna i det dagliga arbetet eftersom deras attityd till metoderna troligtvis påverkar patienternas.