Smärta är ett vanligt förekommande tillstånd hos patienter som söker vård. Sjuksköterskors behandling av patienters smärta har visat sig vara otillräcklig och syftet med litteraturstudien var att undersöka vilka barriärer som finns för sjuksköterskors behandling av patienters smärta. Litteraturstudien baserades på 11 vetenskapliga artiklar och resulterade i fyra teman: Barriärer relaterade till smärtbedömning, barriärer relaterade till patienter, barriärer relaterade till organisationen samt barriärer relaterade till sjuksköterskor och sjuksköterskors samarbete med andra yrkeskategorier. Vanliga barriärer för smärtbehandling innefattade bristande smärtbedömning, att patienter motsätter sig smärtbehandling, tidsbrist i sjuksköterskors arbete samt brister i kommunikationen mellan sjuksköterskor och läkare. Vårdorganisatoriska förändringar samt utbildning av sjuksköterskor gällande smärtbehandling är av stor vikt för att minska barriärer för sjuksköterskors smärtbehandling. Fortsatt forskning inom området är betydelsefullt då sjuksköterskors behandling av patienters smärta fortfarande är otillräcklig. / Pain is a common recurring condition among patients who seek care. Nurses' management of patients' pain has shown to be insufficient and thus, the intention of the literature study was to examine barriers to nurses' pain management. The literature study was based on 11 scientific articles and resulted in four themes: Barriers related to pain assessment, barriers related to patients, barriers related to the organization and barriers related to nurses and their collaboration with other professions. Frequent barriers for pain management entailed deficient assessment of patients' pain, patients who oppose pain management, nurses' lack of time as well as lack of communication between doctors and nurses. A shift in healthcare organizations as well as the education of nurses regarding pain management plays a vital part in minimizing the barriers to nurses' pain management. Continued research within the area is valuable as nurses' management of patients' pain remains inadequate.

De senaste åren har det skett en ökning av asylsökande personer i Sverige och med det går det att anta att många av dem har stannat i landet trots avslag på sin asylansökan. Papperslösa och asylsökande kan ha en livssituation som exempelvis består av en traumatisk bakgrund och oviss framtid. Den osäkra livssituationen kan orsaka symtom som exempelvis smärta och för att sjuksköterskan ska förstå smärtans uppkomst bör hänsyn visas till livssituationen. Syftet med examensarbetet är att beskriva sjuksköterskors   upplevelser   och   erfarenheter   vid   undersökning   av   smärta   hos papperslösa och asylsökande patienter. Det råder brist på forskning inom området så för att få fram ett resultat, relaterat till syftet, används en empirisk kvalitativ metod med halvstrukturerade frågor. Resultatet i examensarbetet består av fyra huvudkategorier: Vad sjuksköterskan uppmärksammar hos asylsökande och papperslösa patienter som har smärta, Hinder som kan uppstå vid undersökning av papperslösa och asylsökande patienter, Vad underlättar undersökningen av smärta hos asylsökande och papperslösa patienter och Sjuksköterskans  förhållningssätt.  Kategorierna utmynnar  i sex  underkategorier. Resultatet visar utifrån sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter att undersökningen av smärta hos papperslösa och asylsökande patienter kan skilja sig åt gentemot övriga patienter. Språkbarriärer vid undersökningen kan resultera i att särskilda hjälpmedel och tolk kan behövas. Sjuksköterskan påverkar hur undersökningen utformas beroende på vilken kunskap hen besitter om patientgruppernas kultur samt om hen har förståelse för deras livssituation. Papperslösa och asylsökande patienters livssituation kan påverka hur de upplever smärtan och det framhålls främst att kultur, men även livssituationen påverkar hur patientgrupperna uttrycker smärta. Diskussionen fördjupar hur sjuksköterskan hanterar språkbarriärer vid smärtundersökning och olika förhållningssätt till patientens smärtuttryck.

Cancer är en sjukdom som orsakar mycket lidande och smärta. Med orsak till en åldrande befolkning beräknas antalet cancerfall att öka de kommande åren. De symtom som patienter inom vård i livets slutskede erfar mest är just smärta. Smärta är ett begrepp som innefattar flera dimensioner. Genom att undersöka den smärta som patienten erfar och hur smärtan på bästa sätt lindras, kan kunskapen och förståelsen för fenomenet sedan öka och bidra till en god palliativ vårdsituation. Syftet med den här studien är att beskriva cancerpatienters upplevelse av att hantera smärta vid vård i livets slutskede. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar har analyserats enligt Axelssons modell för en litteraturstudie. Resultatet presenteras i två olika huvudteman: Relationen mellan vårdgivare och patient samt Rädsla över förluster och smärta. Det förekommer att patienter med cancer i livets slutskede förnekar smärta för att slippa se familjen i sorg. Dessutom är själva rädslan för smärtupplevelsen många gånger större än rädslan inför döden. Patienter upplever rädsla för läkemedel och dess biverkningar. För att ge patienter med cancer bäst smärtlindring behövs en ömsesidig kommunikation mellan patient och sjuksköterska. Dessutom krävs en integrerad relation mellan patient och sjuksköterska.

I den palliativa vården möter sjuksköterskor patienter som upplever smärta. Att som sjuksköterska förstå att smärtan är mångdimensionell och innefattar patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella/andliga uppfattning är till stor hjälp för att nå lindring. Fortfarande finns det kunskapsluckor och ett behov av utbildning inom området. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter med mångdimensionell smärta i det palliativa skedet. Metoden är en litteraturöversikt där åtta vetenskapliga artiklar som svarar upp till syftet granskats och analyserats enligt Axelssons analysmetod. Resultatet visar att sjuksköterskorna upplever samtalet som en grund till att bygga goda relationer med såväl patient som närstående. Det visar sig vara komplicerat att skilja på smärtans dimensioner då de hänger samman och påverkar varandra. Sjuksköterskor har en svår uppgift i att identifiera vilken typ av smärta som patienten uttrycker. Behovet av både grundkunskap och fortsatt utbildning inom palliativ vård efterfrågas. Också ökad kunskap i hur sjuksköterskor kan hantera de svåra samtal som oundvikligen uppstår i vårdandet av den döende patienten.

Vid neurologisk skada, såsom stroke eller Cerebral Pares, är det vanligt att drabbas av muskelspasticitet. Ett alternativ till sedvanlig rehabilitering och habilitering kan vara att träna i hemmet med ett hjälpmedel vid namn Mollii. För att kunna använda detta hjälpmedel krävs engagemang från användaren. Fokus i examensarbetet har varit att undersöka vad i livsvärlden som påverkar följsamhet av rekommenderad träning. Det förhållningssätt en distriktssköterska bör ha till en person som ska få stöttning till att inte ge upp och ha en bibehållen följsamhet har varit en viktig del. Detta har gjorts genom att följa redan befintlig forskning där 27 deltagare har provat Mollii, en helkroppsdräkt med elektroder. De har i hemmet använt dräkten i sammanlagt 12 veckor och har under denna tid skrivit dagbok med på förhand tryckta frågor och möjlighet att skriva fri text vid två av frågorna. Syftet är att beskriva delar av livsvärlden för personer med muskelspasticitet och hur denna inverkar på följsamheten till hjälpmedelsbaserad träning. Genom en kvalitativ innehållsananlys av dagböckerna har en sammanställning gjorts över vad i deltagarnas livsvärld som kan ha påverkat dem till att träna med hjälpmedlet. Resultatet visar att olika dimensioner av deltagarnas livsvärld påverkade dem att vara följsamma eller ej. Den fysiska-, sociala-, och mentala dimensionen kan antingen hjälpa eller minska deltagarens möjligheter till träning med Mollii. När behov av ett hjälpmedel uppkommer kan distriktssköterskan bidra med en analys av livsvärlden, för att tydliggöra vilka inre resurser personen har för att kunna tillgodogöra sig hjälpmedlet. Detta kan vara betydelsefullt utifrån perspektiven samhällsnytta och hållbar utveckling.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk och gynekologisk sjukdom som påverkar kvinnor födda med livmoder. Det är ca 10 % av alla kvinnor i världen som lider av endometrios. Vid endometrios växer slemhinnan utanför livmodern och fastnar på fel ställen i kroppen, främst på organ i buken. Sjukdomen kan orsaka mycket smärtor och lidande för de kvinnor som drabbas. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med smärta vid endometrios  Metod: Enlitteraturstudie baserad på nio kvalitativa artiklar genom en systematisk sökning och en manuell sökning. Innehållsanalysen genomfördes enligt Granheim & Lundmans beskrivning med ett manifest förhållningssätt och med latenta inslag. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: Ansträngda relationer, själslig smärta, hinder vid utbildning och karriär samt bristande energi. Ett övergripande tema kunde formuleras vilket var Den ständigt närvarande smärtan. I kategorin Ansträngda relationerframkom att smärta påverkar alla slags relationer, i Själslig smärtaframkom det att kvinnor blir isolerade och känner sig ensamma i sin sjukdom. Kategorin Hinder vid utbildning ochkarriärvisade att arbete och skolgång påverkas negativt av smärtan och i kategorin Bristande energikom det fram att kvinnor hade sömnsvårigheter och kunde inte utföra vissa aktiviteter som en konsekvens av smärtan. Slutsats: Sjuksköterskor bör ha kunskap om endometrios för att kunna ge goda råd och lindra onödigt lidande. Ett centralt fynd i denna studie var att smärta påverkade kvinnornas liv negativt. Kvinnorna upplevde att de var ensamma i sin sjukdom och varken omgivningen eller sjukvården hade förståelse för dem. Detta leder till höga kostnader för sjukvården, samhället och för kvinnorna på så sätt att deras arbete, utbildning och karriärer påverkas negativt.  Kvinnorna med endometrios behöver få kontinuitet inom vården från olika professioner för att kunna hantera smärtan. Därav är det viktigt att sjuksköterskan arbetar i team med andra professioner.

Introduktion: För optimal återhämtning postoperativt är adekvat smärtlindring av stor vikt. Otillräcklig smärtlindring, postoperativa komplikationer och biverkningar av smärtlindrande läkemedel är idag ett problem. Tidigare studier har visat att massage har en smärtlindrande och ångestdämpande effekt på patienter med cancersmärta. Syfte: Att undersöka effekter av massage på patienter med postoperativ smärta. Metod: En litteraturstudie utformad enligt Polit och Beck:s nio steg. Artikelsökningar gjorda i CINAHL och PubMed resulterade i tolv artiklar vilka resultatet grundar sig på, tio kvantitativa och två med både kvantitativ och kvalitativ metod. Resultat: I resultatet framkom fem kategorier kring massagens effekter på patienter med postoperativ smärta; Minskad smärtupplevelse, Minskad ångestnivå, Minskad muskelspänning, Effekt på vitala parametrar samt Effekt på intag av extra analgetika. Slutsats: Massage som ges till patienter med postoperativ smärta har en smärtlindrande effekt. Utöver smärtlindringen har massage även en ångestdämpande och muskelavslappnande effekt. Litteraturstudiens resultat visar att massage med fördel kan ges som ett komplement till den farmakologiska behandlingen av patienter med postoperativ smärta.

Bakgrund: Cancer är en sjukdom som ofta förknippas med smärta, vilket både kan orsakas av tumörerna i sig men också av de behandlingar och undersökningar som patienten får gå igenom. Massage har sedan lång tid tillbaka använts i smärtlindrande syfte och har även börjat introduceras i vårdandet av patienter med cancer. Syfte: Att beskriva hur massage används för att lindra smärta hos patienter med cancer, samt vilka effekter som framkom. Metod: En litteraturöversikt där 17 kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga studier har legat till grund för resultatet. Datainsamling genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Flera studier kunde påvisa en signifikant minskning av smärta efter en massageintervention. Effekten var störst direkt efteråt men även på längre sikt kunde det i vissa studier ses ett samband mellan massage och minskad upplevd smärta. I de studier där statistisk signifikans inte kunde uppmätas kunde ändå en trend ses att smärtan minskade. Slutsats: Massage kan vara effektivt för patienter med cancer som har smärta. Massage skulle med fördel kunna erbjudas patienter som komplement till den farmakologiska behandlingen. / Background: Cancer is a disease often associated with pain, which can be caused by the tumors but also by the different treatments and medical examinations the patients must endure. Massage has been utilized for many years to relieve pain and has lately been introduced in the care of patients with cancer. Aim: To describe how massage can be used to relieve pain in patients with cancer and also the emerged effects. Methods: The study has been designed as a literature review consisting of 17 qualitative and quantitative articles. Data was collected in the databases CINAHL and PubMed. Results: Several studies proved a statistically significant decrease in pain after a massage intervention. Even though the short-term effect was more prominent some studies indicated that the massage intervention could have an enduring effect as well. In those studies where statistical significance couldn’t be measured, yet a trend could be seen that pain was reduced. Conclusion: Massage may have beneficial effects on pain among patients with cancer. It could be considered for pain relief as a complement to pharmacological treatment.

Smärta är en subjektiv och unik upplevelse för  individen. Smärta är också den främsta anledningen till varför människor söker vård. Inom hälso- och sjukvården finns  många läkemedel och metoder som används för smärtlindring. Musik har visat sig ha hälsofrämjande egenskaper, bland annat inom rehabilitering efter stroke. Syftet med denna litteraturöversikt var att söka kunskap om musik är en användbar omvårdnadsåtgärd för att lindra smärta. Metod: Genom att använda en integrerad kunskapsöversikt enligt Whittemore och Knafl (2005) analyserades 18 kvantitativa artiklar som svarade mot syftet och frågeställningarna. Resultat: Musik anses ge en smärtstillande effekt för olika smärttillstånd, dock inte vid svår smärta, för barn med cerebral pares och spädbarn. Musik ses också som ett mindre kostsamt komplement som sjuksköterskor kan använda för att lindra smärta. Musiktypen hade också olika effekter på patienters smärtstillande. Slutsats: Litteraturöversikten visade att musik kunde distrahera patienterna från smärtan, men inte nödvändigtvis ta bort den. Mer forskning  skulle behöva genomföras för att fullt ut förstå när musik är effektivt och när den ska användas på olika patientgrupper och vid vilka smärttillstånd.

Venösa bensår är ett stort problem för hälso- och sjukvården och bidrar till ett stort lidande för personer som lever med detta. Venösa bensår betecknas som en folksjukdom på grund av det stora antalet personer som är drabbade. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av att leva med venösa bensår. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Nio vetenskapliga artiklar analyserades och sammanställdes till ett slutgiltigt resultat med fyra kategorier som svarade an mot syftet: att känna sig skamsen, ensam och isolerad på grund av såren, att ständigt bli påmind och begränsad av smärtan, att påverkas av andras attityder samt att påverkas av behandlingen. Resultatet visade att skammen bidrog till att personer isolerade sig från omgivningen, smärtan begränsade personer i sitt dagliga liv, omgivningens attityder påverkade personer negativt och behandlingen upplevdes vara besvärande. Interventioner framtagna för personer med venösa bensårs upplevelse kan öka deras välbefinnande, men det är av stor vikt att vidare omvårdnadsforskning görs inom området på grund av den rådande okunskapen som har framkommit bland befintlig personal.