ABSTRACT Background For children it’s common to be scared of medical procedures. Pain and anxiety are a sensory feeling of discomfort that are strongly related to one another. There are non-pharmacological alternatives for reducing pain and anxiety in children one example is distraction. Distraction is used to divert the child’s focus from the pain and anxiety during the medical procedure.    Aim To investigate the effect of distraction as a non-pharmacological alternative to reduce children’s procedural pain and anxiety. Method Literature review with descriptive design, the databases used to select articles was PubMed and Cinahl. The result is based on 12 original article that have a quantitative approach. Results The result shows that distraction is an effective alternative of non-pharmacological pain relief. Distraction reduces the procedure-related pain and anxiety in children between the ages of two and thirteen who undergo a needle-related procedure. The result of the most effective distraction method vary between the different studies. No distraction method caused children more pain and anxiety. Conclusion Distraction (both active and passive) are effective methods for the nurse to use in the care to reduce the procedural pain and anxiety in children. It's difficult to draw any conclusions on which distraction method that are the most effective. The results describe different distraction methods and their effect, which can help nurses get better knowledge to use in their clinical work to reduce children's procedural pain and anxiety in needle-related procedures.

Bakgrund: Palliativ vård initieras då det inte längre går att bota en patient från sjukdom och ska verka stödjande och lindrande. Inom palliativ vård är smärta vanligt förekommande symtom hos patienter. Trots att det finns en god tillgång på farmakologisk smärtlindring till personer i livets slut, blir många av dessa patienter inte tillräckligt smärtlindrad. Tidigare forskning visar att omvårdnadsåtgärder har en smärtlindrande effekt. Syfte: Syftet är att utifrån aktuell forskning kartlägga omvårdnadsåtgärder som kan lindra smärta hos patienter som får palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt grundad på 13 vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: I resultatet framkom det fyra huvudteman. Dessa var; komplementär smärtlindring, omvårdnad, stöd och kommunikation samt vårdteamet. De komplementära åtgärderna lindrade smärta. Därutöver var copingstrategier effektivt för att avleda fokuset från smärtan. Även stöd och kommunikation var effektivt. Verksamma sjuksköterskor behövde mer stöd och kunskap för att tillgodose en effektiv och individanpassad smärtlindring. Konklusion: Det föreligger flertalet omvårdnadsåtgärder som har påvisat god smärtlindrande effekt för personer som erhåller palliativ vård. Dessa bör i syfte att uppnå en optimal smärtlindring sättas in som ett komplement till läkemedelsbehandling. Vidare behövs fler studier inom ämnet för att klargöra omvårdnadsåtgärdernas effekt på smärta i livets slutskede. / Background: Palliative care is initiated when it is no longer possible to cure a patient from disease and should have a supportive and alleviating effect. Pain is a common symptom in patients receiving palliative care. Although there is a wide range of pharmacological pain relief for people at the end of life, many of these patients are not sufficiently pain relieved. Previous research shows that nursing care have a painrelieving effect. Aim: The aim is, based on current research, to determine nursing care interventions that can relieve pain in patients receiving palliative care. Method: A literature review based on 13 scientific articles of qualitative and quantitative approach. Findings: The result revealed four main themes. These were; complementary pain relief, nursing, support and communication and the care team. The complementary measures relieved pain. In addition, coping strategies were effective in diverting focus from the pain. Support and communication were also effective. Nurses needed more support and knowledge to provide effective and individual-based pain relief. Conclusion: There are several nursing care interventions that have shown a good painrelieving effect for patients receiving palliative care. These should be used as a complement to pharmacological treatment in order to achieve optimal pain relief. Further studies in this field are required to clarify the nursing care interventions effect on pain in the end-of-life stage.

Bakgrund: Att leva med långvarig smärta är en individuell upplevelse. För många av de som är drabbade påverkar smärtan hela livsvärlden och vardagen. Detta orsakar inte bara lidande för individen, utan också stora kostnader för samhället. Syfte: Syftet var att belysa hur vuxna individer upplever att leva med långvarig smärta. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Artiklarnas resultat analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier som representerar betydande delar för resultatet. Att begränsas av smärtan beskriver på vilket sätt individer med långvarig smärta begränsas. Strategier för att hantera smärtan betonar vikten av att lära sig acceptera smärtan och att anpassa sig efter sin kropp. Meningsfull vardag trots smärta tar upp betydelsen av att kunna arbeta, att finna sammanhang och tillhörighet samt att välbefinnande kan uppnås trots långvarig smärta. Slutsats: Smärta innebär stort lidande. Dock tycks det finnas några gemensamma faktorer som bidrar till välmående hos individer med långvarig smärta, trots att upplevelsen av smärtan är individuell. Acceptans, fysisk aktivitet, egenvård och gemenskap med andra i liknande situation är betydelsefulla delar. Att erbjudas god vård är också mycket viktigt och inom hälso- och sjukvården finns en hel del förbättringar att göra.

Bakgrund  Långvarig smärta har en mångfacetterad grund och kan uttrycks på olika sätt. Den långvarigasmärtan har en stor prevalens i samhället och orsakar ofta lidande i flera dimensioner därhälso- och sjukvården arbetar för att förhindra dessa. Hälso- och sjukvården arbetar medmultimodal behandling i samarbete med patienterna för att hitta en acceptabel smärtnivå och en fungerande vardag. I samband med behandling får patienterna kontakt med vårdpersonalsom utför omvårdnad. För att utveckla omvårdnadsarbetet kan patienters upplevelser studeras. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelser av omvårdnadens betydelse vid långvarigsmärta. Metod Designen var en icke-systematisk litteraturöversikt. I databaserna PubMed och CINAHL, sominnehar omvårdnadsvetenskaplig litteratur, söktes originalartiklar. Artiklarna avgränsades tillpublicering mellan åren 2010–2020 och skulle vara skrivna på engelska. Efter metodisktsökande, kvalitetsgranskning och analys med en integrerad analysmetod inkluderades 17artiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod. Resultat Utifrån patienters upplevelser identifierades faktorer som beskrevs vara betydelsefulla delar iomvårdnaden. Tre kategorier skapades för att beskriva dessa faktorer: Partnerskap mellanvårdpersonal och patienter, struktur i omvårdnaden och patientens förväntningar påvårdpersonalen. Slutsats Resultatet tyder på att omvårdnad som utförs med ett uttalat holistiskt och personcentreratpartnerskap, där kunskap, kontinuitet och tillräckligt med tid finns tillgängligt, verkarupplevas som positivt och hjälpsamt av patienter med långvarig smärta. Kunskapen fråndenna litteraturöversikt kan ses som en sammanställning av information om patientersupplevelser av betydande delar i omvårdnaden som kan hjälpa sjuksköterskor i arbete mot enbättre omvårdnad och lindrandet av patienters lidande. / Background Chronic pain has a multifaceted basis and can be expressed in different ways. The chronicpain has a high prevalence in society and often causes suffering in several dimensions wherethe health service works to prevent these. The health service works with multimodal treatmentin collaboration with the patients to find an acceptable level of pain and a functioningeveryday life. In connection with treatment, patients get in touch with healthcare professionalswho perform nursing. To develop nursing, patients' experiences can be studied. Aim The purpose was to describe patients’ experiences of nursing care of importance for peoplewith chronic pain. Method The design was a non-systematic literature review. Original articles were searched indatabases with nursing science literature. The articles were limited to publication between theyears 2010-2020 and were to be written in English. After methodological search, qualityreview and analysis with an integrated analysis method, 17 articles of both qualitative andquantitative methods were included. Results Based on the patient's experiences, some factors were identified that were described asimportant parts of the care. Three categories were created to describe these factors:Partnerships between healthcare professionals and patients, the structure of care and thepatient’s expectations of healthcare professionals.  Conclusions The results indicate that nursing care provided with a pronounced holistic and person-centeredpartnership, where knowledge, continuity and sufficient time are available, seems to beperceived as positive and helpful by patients with chronic pain. The knowledge from thisliterature review can be seen as a compilation of information about patients 'experiences ofsignificant parts of nursing that can help nurses towards better nursing and the relief ofpatients' suffering.

Bakgrund: Pediatrisk kronisk smärta är ett ökande folkhälsoproblem och familjer där ungdomen lider av kronisk smärta ställs inför olika utmaningar att balansera vardagen och ungdomens smärta. Forskning visar på att föräldrarnas mående kan påverka ungdomarnas mående och hantering av smärtan och därför är det viktigt att studera föräldrarnas erfarenheter. Syfte: Att beskriva erfarenheter av att vara förälder till ungdomar med kronisk icke-cancerrelaterad smärta. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som bygger på resultatet från åtta empiriska studier. Analysen utfördes enligt Fribergs (2022) femstegsmodell, där studiernas resultat delades upp i meningsenheter som sedan grupperades och skapade nya kategorier. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier som döptes till ”Känslomässiga reaktioner”, ”Att kämpa för att få rätt vård”, samt ”Hantera en förändrad vardag”. Konklusion: Denna litteraturstudie visade att föräldrarna till ungdomar med kronisk icke-cancerrelaterad smärta bär på tunga känslor och försöker balansera vardagen och dess krav. Det är viktigt att sjuksköterskan tillämpar en familjefokuserad perspektiv på omvårdnaden av dessa familjer. En familjeinriktad intervention skulle vara önskvärd. Samtidigt är det av vikt att området fortsätter bli undersökt ur en vetenskaplig vinkel.

Syfte. Projektets syfte var att utvärdera två smärtteam, Odontologiska smärtgruppen vid Odontologiska fakulteten, Malmö Högskola och Referensgruppen för långvarig Orofacial Smärta (ROS), Kalmar, gällande arbetssätt samt undersöka patienternas behandlingsresultat och upplevelser av kontakten med respektive smärtteam. Material och metod. Samtliga patienter från Odontologiska smärtgruppen de senaste två åren och ROS de senaste tre åren fick en enkät tillsänd. Femton respektive tretton patienter svarade (67 %). Enkäten omfattade patienternas nuvarande orofaciala smärtintensitet och dess på-verkan på det vardagliga livet, behandlingsresultat, käkfunktion och övriga smärtor.Resultat. Patienter från ROS hade signifikant fler övriga smärtor än patienter från Odontolo-giska smärtgruppen innan kontakt med respektive smärtteam (p = 0,017). Patienterna från ROS ansåg att smärtteamets bemötande var av större vikt för deras tillfrisknande än patienter-na från Odontologiska smärtgruppen (p = 0,025). Hög grad av depression eller ångest (oro, nervositet, ängslan, lite glädje eller intresse av att göra saker) på grund av smärtan under de senaste två veckorna påverkade det vardagliga livet (rs = 0,60, n = 23, p = 0,003) och behand-lingsresultatet negativt (rs = -0,55, n = 26, p = 0,004) samt begränsade käkfunktionen (rs = 0,50, n = 26, p = 0,004). Slutsats. Studien tyder på att patienter som utreds i ROS har fler andra smärtor än patienter från Odontologiska smärtgruppen. Patienter som utreds i ROS förefaller anse att smärtteamets bemötande var av större vikt för deras tillfrisknande. Gemensamt för alla deltagande patienter var att depression och ångest påverkar det dagliga livet negativt, att behandlingsresultatet blir sämre och att käkfunktionen är mer begränsad. / Objective. The purpose of this study was to evaluate two pain groups (“Odontologiska smärtgruppen” at the Faculty of Odontology, Malmö University and “Referensgruppen för långvarig Orofacial Smärta” (ROS), Kalmar) and to investigate patients’ experiences regarding communication and treatment effects.Material and methods. All patients examined by the Odontologiska smärtgruppen the last two years and ROS the last three years were invited to participate in a questionnaire study. Fifteen patients from Odontologiska smärtgruppen and thirteen from ROS responded (67 %). The questionnaire assessed current pain intensity, the impact of pain on everyday life, treatment outcome, jaw function and number of pains.Results. Patients from ROS had significantly higher number of other pains before contact with their pain group (p = 0,017). Patients from ROS considered the personal communication with the pain group to be of greater importance for their recovery (p = 0,025) then the patients from the Odontologiska smärtgruppen. Common to all patients was that depression or anxiety (nervousness, uneasiness, little pleasure or interest in doing things) due to orofacial pain the last two weeks had a major negative impact on activities of daily life, treatment result and jaw function limitation.Conclusion. This study suggests that patients evaluated at ROS have higher number of other pains before contact with their pain group. The personalized contact with the pain group was of greater importance for the recovery for the patients of ROS. Common to all patients were that depression and anxiety have a major negative impact on activities of daily life, treatment result and limitation of jaw function.

Bakgrund: Trycksår är ett välkänt begrepp i vården och är vanligt förekommande runtom i världen. Trycksår visar sig vara smärtsamma och påfrestande för personen som är drabbad och att leva med ett trycksår kan utvecklas till ett lidande för personen. Syfte: Att utifrån Erikssons lidandebegrepp beskriva personers erfarenheter i samband med trycksår. Metod: En litteraturöversikt där kvalitativa artiklar analyserades deduktivt. Sökningarna resulterade i totalt åtta artiklar som analyserades utifrån Erikssons lidandebegrepp; sjukdomslidande, vårdlidande och livsslidande. Resultat: Sjukdomslidande visade att smärta i samband med trycksår var representerat för flera personer.  Även skam och genans på grund av trycksåret och dess odör beskrevs. I kategorin vårdlidande beskrevs nonchalans samt brister i kommunikation och information vilket resulterade i kritik mot sjukvård och vårdpersonal. Livslidandet yttrade sig i livsförändringar och bidrog till en social isolering. Slutsats: Personers lidande till följd av deras trycksår visade sig vara komplext men också vanligt förekommande. Därför är det viktigt att vårdpersonal har strategier för att identifiera lidande och då med hjälp av Erikssons lidandeteori. När vårdpersonalen vet vilket lidande personer upplever kan åtgärderna riktas specifikt och individanpassas. Vid exempelvis outhärdlig smärta bör då fokus ligga på att få smärtan hanterbar för personen. / Background: Pressure ulcer is a well-known concept worldwide in the care environment. Pressure ulcers are painful and stressful and it can create a suffering for the person living with it. Purpose: To describe the suffering a person is experiencing when having a pressure ulcer based on Eriksson’s suffering concept. Method: A qualitative literature review with a deductive analysis. Eight articles where found which were analyzed by Eriksson’s suffering concept; suffering in sickness, suffering in care and suffering which affect life. Result: Suffering in sickness showed that pain, shame and embarrassment was common reported.  Suffering in care resulted in reported critic against healthcare and caregivers because of lack of communication and information. Suffering which affect life created a change of life and social isolation. Conclusion: The persons’ experiences of suffering, as a result of pressure ulcers, are complex and hard to define but also common to see. Caregivers therefore needs to create strategies to identify the suffering with directions from Eriksson´s suffering concept. When the caregiver knows which suffering the person experiencing arrangements can be specific directed and individualized. For example, when someone experiencing unbearable pain, focus should be to get the pain manageable for the person.

No description available.

Bakgrund: Det finns en uppfattning från författarnas erfarenheter att en positiv inställning hos patienter som genomgår kirurgi underlättar konvalescensen och påverkar tillfrisknandet. Mängden dagkirurgi ökar mer och mer i både antal och komplexitet. Vanliga problem vid dagkirurgi är postoperativt illamående och kräkning (PONV) samt smärta. Tidigare studier som har undersökt preoperativa förväntningar i förhållande till postoperativt utfall har både funnit samband och även funnit att det ej har haft betydelse. Ingen av tidigare studier har fokuserat på anestesirelaterade postoperativa komplikationer. Syftet med denna studie är att undersöka om patienters preoperativa förväntningar är relaterade till incidensen av postoperativ smärta och illamående inom dagkirurgi. Metod: Som metod användes en enkätstudie. 60 deltagare inkluderades i studien. Deltagarna svarade på enkäten när de väntade på att opererades då de befann sig på en dagkirurgisk avdelning. Utfallet hämtades postoperativt in från journaler. Deltagarna grupperades enligt positiva och negativa förväntningar och analyser genomfördes mellan dessa två grupper. Resultat: Av de 60 deltagarna hade 58,33% (n=35) negativa förväntningar gällande postoperativt illamående och smärta, 41,67% (n=25) hade positiva förväntningar. Det fanns en skillnad mellan de med negativa och positiva förväntningar gällande förekomsten av postoperativt illamående och smärta (68,6% respektive 44%, p-värde=0,057). Lång sövningstid visade sig vara en signifikant faktor för PONV och postoperativ smärta. Slutsats: Större vikt bör läggas vid postoperativ smärtlindring vid längre operationer. Det finns även tendenser att negativa förväntningar bör uppmärksammas som en riskfaktor för postoperativ smärta.

Smärta är idag ett omfattande hälsoproblem. Idag finns det mycket kunskap omsmärta, effektiva smärtstillande läkemedel och metoder för smärtlindring inom hälsoochsjukvården. Trots detta får många patienter inte tillräcklig smärtbehandling. Föratt uppnå en optimal smärtbehandling är det viktig att sjuksköterskor genomför enadekvat smärtbedömning och har kunskap om de faktorer som påverkarsmärtbedömningen. I litteraturstudien granskades och analyserades totalt 10 artiklar,åtta kvantitativa, en kvalitativ och en med mixad metod. Resultatet visar att det finnsolika faktorer som påverkar smärtbedömningen. De faktorerna är: bedömning avsmärtintensitet, kunskap om riktlinjer, kunskapsnivå och erfarenhet, sociala faktoreroch dokumentation. Erfarna sjuksköterskor har högre tilltro till sina egna objektivabedömningar än till patienters subjektiva smärt-upplevelse vilket leder tillunderskattning av patientens smärta. Tillämpning av kliniska riktlinjer leder till attsjuksköterskor genomför en adekvat smärtbedömning. Patientens smärta kan påverkasnegativt av partners empati och socialt hot. Försening och otillräcklig dokumentationav smärtbedömning påverkar smärtlindringen vilket leder till onödig smärta ochlidande hos patienten. Brist i konsekvent användning av smärtskattningsskalor, ingaobserverade ändringar i de vitala parametrarna kopplade till smärta, tidsbrist ärytterligare faktorer som påverkar smärtbedömningen negativt. Framtida forskningbehövs för att identifiera faktorer som påverkar smärtbedömningen så attkompetensen hos hälso- och sjukvårdspersonalen ökar. / Pain is today an extensive health problem. A lot of knowledge exists today aboutpain, effective pain reducing medicines and methods to provide pain easement withinthe health and medical care. Despite those facts a lot of patients do not receiveadequate pain treatment. To achieve an optimal pain treatment is it important thatnurses performs an adequate pain assessment and has knowledge about the factorsthat influence the pain assessment. The study is a literature review that is based on tenarticles whereof eight are quantitative, one qualitative and one with mixed methods,those articles where studied and analyzed. The result shows that different factors thatinfluences the pain assessment exists. Those factors are: assessment of pain intensity,knowledge about guidelines, competence level and experience, social factors anddocumentation. Experienced nurses have higher belief on their own objectiveassessments than to the patient’s subjective pain experience, this leads to anunderestimation of the pain experienced by the patient. Application of clinicalguidelines leads to that nurse performs an adequate pain assessment. The patient’spain can be negatively impacted of their relatives’ empathy and by a social threat.Late or insufficient pain assessment documentation impacts the pain relief whichleads to unnecessary pain and suffering for the patients. Lack of a consequent use ofpain rating scales, no observed changes in the vital parameters related to pain and lackof time are additional factors that influences the pain assessment negative. Futureresearch is needed to identify factors that influence the pain assessment.