Bakgrund: Att ge adekvat smärtlindring inom en rimlig tid för att minska patienters lidande är av vikt för en god omvårdnad. Att använda smärtskattningsinstrument som är individanpassat i kombination med att lyssna på patientens beskrivning av smärtan anses vara en fungerande åtgärd gällande smärthantering. Det är därför viktigt att studera hur detta fungerar i praktiken, för att kunna belysa de problem som uppstår och öka medvetenheten hos sjuksköterskor om de brister som finns i omvårdnadsarbetet hos patienter med smärtproblematik. Syfte: Syftet med studien var att utforska och beskriva sjuksköterskors omvårdnadsarbete hos patienter med akuta smärttillstånd och postoperativ smärta. Metod: Studien är en fokuserad etnografisk observationsstudie med deskriptiv design, och genomfördes med innehållsanalys med deduktiv ansats. Studien genomfördes genom deltagande observation med efterföljande intervjufrågor av 10 st sjuksköterskor på en kirurgisk vårdavdelning. Resultat: Studien resulterade i att sjuksköterskor i regel alltid gjorde en skattning och bad patienterna beskriva sin smärta vid det första mötet. Smärtskattning gjordes i de flesta fall med någon form av smärtskattningsskala, genom samtal med patienten samt vid fysiska tecken till smärta. I studien framkom att arbetsmiljön var en faktor som påverkade både sjuksköterskornas förmåga och möjlighet att bemöta patienternas smärta, samt påverkade tiden till administrering av smärtstillande läkemedel. Slutsats: Sjuksköterskor utför oftast en smärtbedömning samt ger smärtstillande läkemedel omgående. I vissa fall är dock smärtan svår att skatta då patienten ej påvisar fysiska tecken till smärta, vilket gör att sjuksköterskor ibland har svårt att tro på patienten. Samtliga sjuksköterskor ansåg att smärta var ett högprioriterat omvårdnadsbehov som behöver snabb åtgärd.

Bakgrund: Smärta och smärtbehandling är en viktig del i sjuksköterskans yrkesutövning. Det är därför viktigt att ha kunskap om olika behandlingsmetoder för att på ett individanpassat sätt främja en god omvårdnad. Cannabis har länge använts i medicinskt syfte bland annat för att hantera smärta. En adekvat smärtlindring är av betydelse för patientens livskvalitet. Syfte: Att beskriva hur patienters livskvalitet påverkas av att använda cannabispreparat som analgetika vid långvariga smärttillstånd. Metod: Litteraturstudie med systematiska sökningar valdes som metod. Sökningarna utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo, även manuella sökningar genomfördes. Resultat: Resultatet är baserat på 21 vetenskapliga artiklar med olika ansatser. Patienter med olika smärttillstånd kan få en analgetisk effekt av cannabispreparat. Livskvalitet mätt inom områden som sömn, aptit, illamående och kräkning förbättrades hos patienter som använder cannabisbaserad medicin i syfte att lindra smärta. Ingen förbättring sågs inom området generell livskvalitet. Konklusion: Cannabisbaserad medicin kan användas som en behandlingsmetod hos patienter med långvariga smärttillstånd. Mer forskning är nödvändig för att avgöra om och i så fall hur cannabisbaserad medicin påverkar livskvaliteten. Som sjuksköterska är det viktigt att ha evidensbaserad kunskap inom ämnet för att kunna möta patienter med komplexa smärttillstånd. / Background: Pain and pain management is an important part of nursing. Therefore it is important to have knowledge about different treatment therapies to be able to perform an individualized health care. Cannabis has been used in medical purpose for a long time in intention to handle pain. An adequate pain treatment is vital for the patient’s quality of life. Purpose: To describe how quality of life is affected by using medical cannabis as analgesics by patients with chronic pain. Method: A literature study with systematic searches was chosen as a method. The search was made in the databases PubMed, CINHAL and PsycInfo and also a manual search was made. Result: The result is based on 21 scientific articles with different approaches. Patients who are suffering from different pain disorders can get an analgesic effect by using cannabis-based medicine. Quality of life measured in the domains sleep, appetite, nausea and vomiting improved when using cannabis-based medicine in purpose to relief pain. There were no improvements in the domain general quality of life. Conclusion: Cannabis-based medicine can be used as a treatment option by patients who are suffering from different pain disorders. There is a need for more research in this area to determine if cannabis-based medicine affects quality of life. As a nurse it is important to receive evidensbased knowledge within the area to be able to meet patients with complex pain disorders.

No description available.

Problem: Trots den kunskap som idag finns om smärtbe-dömningens betydelse för en adekvat smärtbehandling kvar-står på många sjukhus problem med smärtbedömning av pa-tienter med långvarig smärta. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som inverkar på sjuksköterskans smärtbedömning av patienter med långvarig smärta. Metod: Studien var en litteraturstudie, 14 artiklar (10 kvanti-tativa och 4 kvalitativa) som motsvarade litteraturstudiens syfte granskades och analyserades. Resultat: Resultatet utföll i två kategorier: sjuksköterskans kunskap, kommunikation och attityd samt patientens upple-velser och uttryck av långvarig smärta. Att tro på patientens upplevelse och uttryck av smärta var en av de viktigaste tyngdpunkterna i smärtbedömningen av patienter med lång-varig smärta. Sjuksköterskans kunskap och kompetens var också faktorer som inverkade på smärtbedömningen. Brister i kommunikationen och patientens smärtuttryck- och upple-velser var andra faktorer som inverkade. Konklusion: Slutsatsen av resultatet var att det fanns flera faktorer som inverkade på sjuksköterskans smärtbedömning och att patientens långvariga smärta bör bedömas utifrån ett holistiskt perspektiv. Implikation: Fortsatt forskning behövs för att öka sjukskö-terskans medvetenhet om dessa faktorer som inverkar på smärtbedömningen. / Problem: Despite the knowledge available today about pain assessment´s importance for adequate pain treatment prob-lems with pain assessment of patients with chronic pain per-sists in many hospitals. Purpose: The purpose of this study was to elucidate factors influencing nurses´ pain assessment of patients with chronic pain. Method: The study was a literature review, 14 articles (10 quantitative and 4 qualitative) that corresponded purpose of the study were examined and analyzed. Result: The results were distributed into two categories: nurses´ knowledge, communication and attitude and the pa-tients´ experience and expression of chronic pain. To believe in the patients experience and expression of pain was one of the main focuses of pain assessment of patients with chronic pain. Nurses´ pain knowledge and skills were other factors which affect pain assessment. Deficiencies in communica-tion and the patients´ pain expression and experience were also factors that impacted. Conclusion: The conclusion of the result was that there were many factors which affect nurses´ pain assessment and that patients´ chronic pain should be assessed from a holistic per-spective. Implication: Continued research is needed to increase nurs-es´ awareness of these factors affecting pain assessment.

Bakgrund: I dagens samhälle lever många människor med medicinskt oförklarlig smärta. Oförklarliga symtom kan förklaras som fysiska symtom som trots medicinsk utvärdering förblir odefinierade. För att stödja patienten är det viktigt att se personen som en helhet för att tillgodose den drabbades behov och för att bidra till en god omvårdnad. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med oförklarlig smärta. Metod: En allmän litteraturstudie som genomförts baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Visade en känsla av utanförskap i samband med att individerna sökte vård. Detta visade sig i form av både brist på respekt i bemötandet och en känsla av att inte bli trodd. Att leva med oförklarlig smärta innebar för individerna att inte kunna leva sina liv som de tidigare gjort. Stödet från det sociala nätverket visade sig vara viktigt men upplevdes som bristfälligt. / Background: In today's society, many people live with medically unexplained pain. Unexplained symptoms can be explained by physical symptom that despite medical evaluation remains undefined. To support the patient, it is important to see the person from a holistic point of view in order to confirm the patient's needs and to contribute to good nursing care. Purpose: The aim of this study was to describe people's experiences of living with unexplained pain. Method: A general literature review was conducted based on qualitative scientific articles. Result: Showed a sense of alienation in relation to individuals seeking treatment. This appeared in both a lack of respect in care seeking and the feeling of not being believed. Living with unexplained pain meant that the individuals were not able to live their lives as they had done before. The support of the social network proved to be important but was perceived as inadequate.

No description available.

Bakgrund:  Långvarig smärta är idag ett mångfacetterat folkhälsoproblem. Smärtupplevelsen är komplex och påverkar människan utifrån flera dimensioner. Det vardagliga livet påverkas vilket skapar problem på såväl individ- som samhällsnivå. Sjuksköterskans roll är betydelsefull angående bemötandet och för patientens fortsatta utveckling av smärtupplevelsen. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att leva med långvarig muskuloskeletal smärta.  Metod: Littereraturöversikt baserad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar framsökta i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Artiklarnas resultat analyserades och granskades utifrån skriftliga sammanfattningar och teman framställdes med hjälp av färgkodning. Resultat: Centrala erfarenheter som framkom var att deltagarna upplevde sig känslomässigt involverade, vilket även visades påverka smärtupplevelsen. Inställningen till och hanteringen av smärtan, livet och framtiden påverkades av yttre faktorer och förmågan till acceptans. Analysen genererade fem teman: smärtans påverkan i vardagen, smärtans påverkan av självbilden, strategier, bemötandet från hälso- och sjukvården och balans mellan hopp och förtvivlan. Diskussion: Livet med långvarig smärta innebär ofta ett stort lidande för människan. Eriksson beskrivning av livslidande, vårdlidande och sjukdomslidande ligger till grund för resultatdiskussionen. Även betydelsen av acceptans, omvårdnaden och hoppet diskuteras i förhållande till relevant forskning och litteraturöversiktens resultat.

Bakgrund: Kronisk smärta, är ett folkhälsoproblem som uppstår när smärtan kvarstår efter läkt vävnadsskada. Smärtan påverkar patienten i ett bio-psyko-socialt samspel där smärtupplevelsen förstärks vid ett sämre stöd. Hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande ligger till grund för patientens upplevelse av sjukvården, vid kontakt för lindring av smärtan. Syfte: Att undersöka hur vuxna patienter med kronisk smärta upplever hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande när de söker vård för sin smärta. Metod: Författarna har genomfört en litteraturöversikt för att få en övergripande bild över patientens upplevelse. Elva kvalitativa originalartiklar mellan 2009–2017 har använts från databaserna PubMed, CINAHL Complete samt MedLine. Artiklarna har analyserats enligt Fribergs analysmetod. Barn (0–18) och patienter med diagnostiserad cancer exkluderades. Resultat: Resultatet presenteras i sex huvudteman: Upplevelsen av oengagerad hälso- och sjukvårdspersonal, Upplevelsen av engagerad hälso- och sjukvårdspersonal, Upplevelsen av att inte få en individanpassad vård, Upplevelse av att få individanpassad vård, Upplevelsen av att inte få en diagnos samt Upplevelsen av att få en diagnos. Diskussion: I diskussionen belyser författarna Bekräftelse av smärta och Individanpassad vård. När smärtan bekräftades och individanpassad vård erbjöds upplevde patienterna att det främjade deras hälsoprocess. Däremot när patientens smärta inte bekräftas uppstod ett ökat lidande. Hälso- och sjukvårdspersonalen upplever moralisk stress när de inte kan lindra patienternas smärta. / Background: Chronic pain, are a public health problem that occurs when the pain persists after healed tissue damage. Chronic pain affects the patient in a bio-psycho-social interaction where the pain experience is enhanced by poor support. The approach of healthcare professionals are important for the patient's experience in contact with the care unit for the relief of pain. Aim: To explore how adult patients with chronic pain experience the approach of healthcare professionals when they seek care for their pain. Method: The authors have done a literature review to get an overall picture of the patient's experience. Eleven qualitative original articles between 2009–2017 have been used from PubMed, CINAHL Complete and MedLine database. The articles has been analyzed with Friberg's analysis method. Children (0–18) and patients with diagnosed cancer were excluded. Results: The result are presented in six main: The experience of unattended healthcare professionals, The experience of dedicated healthcare professionals, The experience of not receiving personalized care, The experience of receiving personalized care, The experience of not being diagnosed and The experience of getting a diagnosis. Discussion: The discussion, the authors highlights the Confirmation of Pain and Personalized Care. When the pain were confirmed and personalized care offered, the patients experienced a better health process. However, when the patients pain where not confirmed an increased discomfort occurs. Healthcare professionals experience moral stress when they can´t provide pain relief for the patients.

Att respiratorvårdas på en intensivvårdsavdelning innebär risker för patienten att uppleva smärta. I intensivvårdssjuksköterskans roll ingår att identifiera och bedöma patientens behov av smärtlindring, behandla och utvärdera effekten av behandlingen. Underbehandlad smärta leder till ett ökat lidande för patienten, ökad sjuklighet, längre vårdtid och en ökad mortalitet. Tidigare forskning har visat att majoriteten av patienter som vårdats på en intensivvårdsavdelning upplevt måttlig till svår smärta under vårdtiden. Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter, samt upplevda svårigheter i samband med smärthanteringen hos den sederade patienten i respirator. För att besvara syftet valdes en kvalitativ ansats med semistrukterade intervjuer. Nio intensivvårdssjuksköterskor intervjuades. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenterades genom följande tre huvudkategorier: Att göra en objektiv bedömning på en subjektiv upplevelse, Att smärtlindra en sederad patient och Vårdorganisatoriska svårigheter. Det framkom ur resultatet att när intensivvårdssjuksköterskorna ska identifiera smärtan hos en sederad patient i respirator värderas och tolkas vad olika uttryck står för. Svårigheterna ansågs bero på att smärta är en subjektiv upplevelse, bristen av verbal kommunikation, samt komplexiteten i att avgöra vad patienten förmedlar och vad orsaken till uttrycket är i det unika sammanhanget. Det saknas riktlinjer och redskap för bedömning och behandling av smärta. Dokumentationen beskrevs ofullständig och fortlöpande utbildningar inom området saknades. Ett smärtskattningsinstrument för patientgruppen skulle kunna reducera förekomsten av underbehandlad smärta. Att i större utsträckning ta hjälp av närstående som informationskälla skulle sannolikt leda till mer individanpassade smärtlindringsstrategier.

Kronisk smärta och emotionell problematik verkar dela flera faktorer med varandra, men i den transdiagnostiska forskningen är det oklart vilka faktorer som är centrala i utvecklingen av olika problematiker. I den här studien har ruminering, oro och beteendemässigt undvikande undersökts som transdiagnostiska faktorer för kronisk smärta och social ångest. Studien bygger på data från Trestadsstudien, en longitudinell populationsstudie som sträckte sig mellan 2012–2018 i centrala Sverige. Stickprovet inkluderade ungdomar i årskurs 7–9 (N = 1453) från arton kommunala skolor. Syftet med studien var att utforska prevalensen av kronisk smärta, social ångest och samsjuklighet mellan problematikerna. Syftet var också att undersöka om kronisk smärta och social ångest är riskfaktorer för varandra och om eventuella samband kunde förklaras av mediation genom ruminering, oro eller beteendemässigt undvikande, samt om kön kunde moderera mediationerna. För att undersöka detta genomfördes logistiska regressionsanalyser och mediationsanalyser. Resultaten indikerar att prevalensen av kronisk smärta, social ångest och samsjukligheten ökade över tid, särskilt för tjejer. Analyserna antyder även att kronisk smärta och social ångest var signifikanta riskfaktorer för varandra två år senare (OR = 1.7 - 1.9). Även om detta stöder en transdiagnostisk syn kunde inte sambanden förklaras av mediationsanalyserna i någon stor utsträckning. Detta kan bero på metodologiska brister med konstrukten eller att det finns andra faktorer som bättre förklarar sambanden. Framtida forskning behöver undersöka effekten av andra transdiagnostiska faktorer och hur olika typer av transdiagnostiska faktorer samverkar med varandra för att leda till utveckling av kronisk smärta och social ångest.