No description available.

Svårigheter med att förstå och hantera affekter och affektreglering kan uppstå utifrån otrygg anknytning och obearbetade livshändelser eller trauman. Självupplevelserna blir därmed inte integrerade i personen och kan istället yttra sig som somatoformt syndrom eller långvarig smärta. För långvarig smärta erbjuds idag multimodal rehabilitering (MMR) i åtta till tolv veckor. Aktuell studie är en utvärdering av ett smärtrehabiliteringsprogram där behandlingen sträcker sig över ett år och innehåller integrativa metoder. Deltagarna skattade graden av sina symtom inom olika områden. Dessa utvärderades och analyserades utifrån affektivt fokus. Skattningarna visade förbättringar efter behandlingen inom områdena ångest, smärta, rörlighet och för variabeln `livet i allmänhet´. Deltagarna delgav dock inga tydliga affektiva svårigheter eller depressivitet varken före eller efter behandling. Dock noterades en viss förbättring efteråt. En tolkning är att denna patientgrupp har svårt att själva identifiera sin affektiva förmåga och depressivitet och känslorna tar då vägen via kroppen med smärta. Vi antar att MMR med en längre behandlingstid och integrativa metoder ökar möjligheten till läkning av den grundläggande otryggheten i relation och att självbild och självkänsla byggs upp inifrån med hjälp av gruppens stöd där de smärtsamma känslorna får uttryckas och bekräftas. För att tydligare förstå deltagarnas affektiva förmåga tycker vi att intervju- och utförande/föreställningsbaserade instrument skulle vara ett bra tillägg till utvärderingen.

Bakgrund: Smärta är en individuell upplevelse och smärta är en stor orsak till att befolkningen söker vård. För att ge säker och god vård krävs det att sjuksköterskor ska kunna bedöma och utvärdera patienternas smärta. Sjuksköterskors upplevelser kan orsaka ett flertal hinder som kan göra att en god och säker vård inte kan uppnås. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med smärta. Metod: Litteraturöversikt som är baserad på 15 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ- och kvantitativansats. Resultat: Denna litteraturstudies resultat visade att sjuksköterskor upplever kunskapsbrist när det gäller att vårda patienter med smärta. Sjuksköterskor upplever sig otillräckliga och frustrerade över att inte kunna ge en optimal smärtlindring samt en stor rädsla att starta ett missbruk hos patienterna. Slutsats: Det är viktigt att fortsätta forska på sjuksköterskors upplevelser för att kunna tydliggöra eventuella hinder som försvårar arbetet med att ge god och säker vård till patienter med smärta. / Background: Pain is an individual experience and pain is a major cause of people seeking care. To provide safe and good care requires the nurse´s to assess and evaluate patients' pain. The nurse's experiences can cause a number of obstacles that can make a good and safe care can´t be achieved. Objective: To describe nurses ' experiences of caring for patients with pain. Method: Literature review based on 15 scientific articles both kvalitativ- and quantitative batch. Results: This literature study's results showed that nurses are experiencing a lack of knowledge when it comes to caring for patients with pain. The nurse´s is experiencing inadequate and frustrated not to be able to provide optimal pain relief and a great fear to start an abuse of patients. Conclusion: It is important to continue research on nurses' experiences in order to clarify any obstacles that hinder efforts to provide good, safe care to patients with pain.

<p> </p><p><strong><p>Bakgrund :</p></strong>I en allt mer mångkulturellt präglad värld ställs sjuksköterskan inför utmaningar i sitt arbete med människor. Leiningers teori om kulturrelate-rad omsorg syftar till att utforska den kulturella mångfalden för att öka kun-skapen om kulturkongruent omvårdnad hos sjuksköterskor. Kultur skapas i samspel mellan människor och tillämpas genom socialisationsprocessen och då klyftan blir för stor mellan dessa kan kulturkonflikt uppstå i omvårdnaden av patienter med smärta. <strong>Syfte: </strong>Syftet med studien är att belysa kulturella faktorer som påverkar sjuksköterskans omvårdnad av patienter med smärta. <strong>Metod: </strong>Metoden var systematisk litteraturstudie där artikelsökningen resulterade i tolv artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. Analys av artiklarna gjordes med kvalitativ innehållsanalys där kulturella faktorer som påverkar omvårdnaden identifierades. <strong>Resultat: </strong>Resultatet visade kulturella faktorer som kunde på-verka sjusköterskans omvårdnad av patienter med smärta, dessa var; attityder, kommunikation, religion och miljö. Det framkom även studier som tydde på att det inte var några signifikanta skillnader mellan kulturer. <strong>Slutsats: </strong>Då smärta skiljer sig åt mellan olika kulturer behöver sjuksköterskan vara kulturmedveten för att kunna ge god omvårdnad.</p>

Barns smärta är en vanlig orsak till kontakt med sjukvården. I omvårdnadsarbetet ska barnets behov och smärtsignaler tolkas och bemötas så att relevanta omvårdnadsinsatser sätts in. Syftet med litteraturstudien var att utifrån barns beskrivningar belysa omvårdnad som lindrar barns smärta. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där åtta kvalitativa, två kvantitativa där en av artiklarna innehåller en mixad metod av kvalitativ och kvantitativ design. vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. Smärtan lindrades genom basal omvårdnad, professionell omvårdnad, delaktighet, att få ha familjen nära och distraktion genom lek. Barn upplevde sjuksköterskans smärtbedömning som relevant då det gav en känsla av säkerhet och minskade smärtan. Att få vara delaktig i sin vård ansågs vara en uppskattad åtgärd som gav barnet kontroll. Det är viktigt att lyssna till barnets individuella behov för att reducera oro och rädsla som förknippas med olika omvårdnadsåtgärder. Sjuksköterskans kommunikation med och lyhördhet för barn och familj kan leda till större förståelse till det lidande barnet. För att sjuksköterskan och barnet ska få ett givande möte är det en förutsättning att de har förståelse för varandra och genom att lyssna till barnet och se deras behov kan en förbättrad kommunikation och lyhördhet erhållas.  Ytterligare forskning av barns upplevelse av omvårdnadsåtgärder som lindrar lidande är av intresse. / Children's pain is a common reason for contact with health services. In nursing, the child's needs and pain signals are interpreted and addressed so that appropriate nursing care is taken. The purpose of this study was to elucidate the basis of children's descriptions of nursing that eases children's pain. The study was conducted through a literature review, eight qualitative, quantitative two where one of the articles contain a mixed method of qualitative and quantitative design. scientific papers formed the basis for the results. The pain was relieved by basic nursing, professional nursing, participation, to get to have family close and distraction through play. Children experienced nurse pain assessment as relevant as it gave a sense of security and reduced pain. To be involved in their care was considered a valued measure that gave the child control. It is important to listen to the child's individual needs in order to reduce anxiety and fear associated with various nursing interventions. The nurse's communication with and responsiveness to the child and family can lead to greater understanding of the suffering child. To the nurse and the child will get a fruitful meeting, it is essential that they understand each other and listening to the child and ensure their needs can be improved communication and responsiveness obtained. Further research of children's experience of care measures that alleviate the suffering of interest.

Bakgrund: Trycksår är ett vanligt förekommande omvårdnadsproblem inom sjukvården som ofta kopplas till en förvärvad vårdskada. Förekomsten av smärta vid trycksår är hög och orsakar ett lidande som påverkar patientens psykiska, fysiska och sociala välbefinnande. Sjuksköterskans omvårdnadsansvariga arbete går ut på att lindra patientens lidande. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att lindra patienters smärta vid trycksår inom somatisk slutenvård. Metod: För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ intervjustudie. Intervjuerna gjordes enskilt och spelades in. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Burnard. Resultat: Resultatet visade att kunskap och kompetens inom området är viktigt för att uppmärksamma, utreda och förstå patientens individuella smärta vid trycksår. För att kunna lindra patientens smärta framkom det att ett fungerande teamarbete är betydelsefullt för patientens omvårdnad. Resultatet visade att både farmakologiska och icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder lindrar patienters smärta vid trycksår, men att icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder oftast har bättre effekt på lång sikt. Slutsats: Trycksår kan orsaka en kraftig smärta för patienter vilket innebär att det är viktigt för sjuksköterskan att vara uppmärksam på smärttecken och ha kunskap om hur patienters smärta vid trycksår kan lindras. Vidare forskning utifrån såväl sjuksköterskans som patientens perspektiv kring att lindra patienters smärta vid trycksår behövs eftersom det kan öka sjuksköterskors kompetens och därmed främja kvaliteten på omvårdnaden.

Bakgrund: Smärta är en subjektiv och individuell upplevelse, barn med smärta kan i en del fall bli underbehandlade i avseendet smärtbehandling. Föräldrarnas sätt att hantera barnets smärta är viktig för hur barnet sedan reagerar och kan hantera sin egen smärta.   Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka copingstrategier föräldrar till barn med långvarig smärta använder, samt hur föräldrarna upplevt sjuksköterskans stöd.   Metod: En litteraturstudie som innehåller tio vetenskapliga artiklar publicerade i databaserna PubMed och Cinahl. De inkluderade studiernas resultat delades in i nio underkategorier under två frågeställningar.   Resultat: Föräldrarna använde sig av dessa copingstrategier; målorienterad problemlösning, undvikande beteende, söka socialt stöd, uttrycka känslor, positivt tänkande, förskjuta känslor och alltid finnas till hands. Några föräldrar upplevde sjuksköterskans stöd mer negativ än positiv. De negativa upplevelserna grundades i bristande information, låg nivå på vården, bristande stöd och bemötande. Det positiva föräldrarna upplevde av sjuksköterskans stöd var att de fick bekräftelse, bra socialt stöd, samt snabb och tydlig information.     Slutsats: Föräldrar vars barn lider av långvarig smärta använde sig av följande copingstrategier; målorienterad problemlösning, undvikande beteende, söka socialt stöd, uttrycka känslor, positivt tänkande, förskjuta känslor och att alltid finnas till hands. Föräldrarna upplevde sjuksköterskans stöd övervägande negativ. De positiva upplevelserna berodde på att de fick bekräftelse, blev erkända, fick information och snabbt fick svar på sina frågor. De negativa upplevelserna grundade sig i bristande information, låg nivå på vården - okunskap, bristande skicklighet och låg kompetens. Föräldrarna upplevde sjuksköterskorna som osympatiska och exkluderande.

Bakgrund Barn som kommer till sjukvården kan komma i kontakt med procedurrelaterad smärta genom olika typer av provtagningar eller behandlingar. Barn har inte samma coping-förmåga som vuxna vilket kan påverka deras eventuella rädsla och smärtupplevelse inför smärtsamma procedurer. Avledning kan vara en effektiv metod att använda sig av för att minska barnets lidande. Avledning utgår ifrån antagandet att genom att flytta barnets fokus till något engagerande och attraktivt, hindras hens förmåga att ta in smärtsamma stimuli vilket minskar smärta. Syfte Syftet med litteraturstudien var att undersöka olika avdelningsmetoders effekt på procedurrelaterad smärta hos barn. Metod En litteraturstudie där 12 originalartiklar kvalitetsgranskades och resultatet sammanställdes och analyserades. Resultat Avledningsmetoderna skiljde sig markant mellan de olika studierna. Överlag visade resultatet på att avledning vid smärtsamma procedurer minskade smärtan. Två avledningsmetoder minskad inte smärtan. Slutsats Avledning är ett effektivt sätt att minska procedurrelaterad smärta hos barn.  Avledning kan förbättra eventuella framtida erfarenheter med vården på grund av att negativa upplevelser minskas. Fler studier behövs för att se vilka avledningsmetoder som passar till vilka barn, eftersom alla barn är olika kan vissa avledningsmetoder vara mer effektiva hos vissa barn än andra. / Background Children who come in contact with healthcare can experience procedure related pain through different types of tests or treatments. Children do not have the same coping ability as adults, which can affect how much fear and pain they experience during painful procedures. Distraction may be an effective method to lessen a child's suffering. The idea behind distraction is that by moving a child's focus to something interesting and pleasant the ability to take in painful stimuli is hampered, thus pain is reduced. Aim The purpose of this literature study was to investigate the effect distraction has on procedure related pain in children. Method A literature study based on 12 original articles. The quality of the articles was examined and results were compiled and analyzed. Results Distraction methods differed significantly between the different articles. Overall, the results showed that the use of distraction during painful procedures reduced pain. Two distraction methods did not decrease pain. Conclusion Distraction is an effective way of reducing procedure related pain in children. Distraction can improve potential future experiences with health care because negative experiences are reduced. Further research is needed to see what distraction methods are suitable to each child, because all children are different certain distraction methods can be more effective in some children than in others.

Syfte: Beskriva om och i vilken utsträckning arbetsterapeuter som arbetar med långvarig smärtproblematik arbetar med sexualitet i Sverige. Metod: Kvantitativ enkätstudie med induktiv ansats. Deltagarna rekryterades genom ett bekvämlighetsurval och bestod av 35 arbetsterapeuter som arbetade inom olika smärtverksamheter i Sverige. Resultat: 25 deltagare ansåg sexualitet som ett arbetsområde inom arbetsterapi och att de kände sig bekväma att diskutera sexualitet med sina patienter. 25 deltagare hade relativt sällan tagit upp frågor relaterat till sexualitet med sina patienter och det var vanligare att patienterna själva tog upp frågor gällande sexualitet. 22 deltagare upplevde att de inte hade tillräckligt med kunskap för att arbeta med sexualitet. Det var 20 deltagare som aldrig utfört någon intervention och 15 stycken som någon gång utfört intervention relaterat till sexualitet. Slutsats: För att främja arbetsterapeuters arbete kring sexualitet hos patienter med långvarig smärtproblematik behövs mer kunskap i ämnet, implementering av riktlinjer, introducering av verktyg, ett multiprofessionellt arbete samt användning av bedömningsmodeller som PLISSIT modellen, ALARM- bedömningsmodell och Schovers värderingsmetod.

No description available.