Bakgrund: Smärta är ett av de största hälsoproblemen i dagens samhälle. Det är en huvudor-sak till funktionshinder och arbetsoförmåga. Människor med smärta söker ofta förståelse hos omgivningen. Det är viktigt för dem att andra förstår deras svårigheter och de vill dela med sig av sina erfarenheter. Syftet med studien är att beskriva hur personer med långvarig smärta upplever omgivningens påverkan på arbetsförmåga. Metoden är kvalitativ och informanterna i studien intervjuades enskilt. Studien inkluderade nio kvinnor i arbetsför ålder med långvarig smärta och erfarenhet av arbete. För dataanalys användes en kvalitativ innehållsanalys. Resul-tatet visade att omgivningen, främst den nära familjen, stödjer arbetsförmåga genom att för-ändra informanternas aktivitetsbalans. Kollegor och överordnade stödjer arbetsförmåga på informanternas arbetsplatser och i arbetsuppgifter. Omgivningen kan hindra arbetsförmåga genom den brist på förståelse många visar för informanter med långvarig smärta, vilket blir till hinder för glädje och motivation. Den sociala omgivningen hindrar arbetsförmåga även då de misstror informanterna med smärta eftersom smärtan och aktivitetsoförmågan inte syns utanpå, detta stjäl också ork och kraft. Slutsatsen som framkom visade att omgivningen kan stödja men också hindra arbetsförmågan hos informanterna med långvarig smärta genom fy-sisk och psykisk påverkan. Omgivningen består bland annat av familj, kollegor, överordnade, släkt och vänner.

Sjuksköterskan spelar en huvudsaklig roll vid smärtbedömning och lindring i den postoperativa kontexten. Bristfällig smärtlindring hos dessa patienter kvarstår som ett problem trots att mycket forskning gjorts på ämnet de senaste decennierna.  Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans smärtbedömning och lindring i postoperativ vård hos vuxna.  Denna litteraturstudie har en beskrivande design och är baserad på tio vetenskapliga artiklar, som är kvalitetsgranskade.  Studiens resultat visar att postoperativ smärtbedömning oftast sker på ett osystematiskt sätt och med olämpliga verktyg. En adekvat smärtbedömning innebär en flytande kommunikation (bland vårdpersonal och med patienten), att använda lämpliga verktyg för smärtbedömning, och att förstå smärta från en multidimensionell synpunkt, för att på så sätt behandla patienten ur en holistisk synvinkel. Resultatet visar också olika farmakologiska och icke farmakologiska åtgärder som sjuksköterskor använder sig av vid smärtlindring av postoperativ smärta, samt de orsaker som kan leda till en bristfällig smärtlindring hos postoperativa patienter.  Diverse åtgärder i vårdkedjan borde implementeras för att uppnå optimal smärtlindring hos postoperativa patienter. Dels krävs det en systematisk postoperativ smärtbedömning som utgångspunkt, dels bör sjuksköterskans kunskaper om smärtbedömning och lindring utökas. Kommunikationen mellan patienter och vårdpersonal bör förbättras och sjuksköterskornas arbetsöverbelastning bör minskas.  Nyckeln till en förbättrad omvårdnadsprocess i postoperativ smärtbedömning och lindring ligger i en kontinuerlig uppdatering inom evidensbaserad omvårdnadspraxis och därmed i att maximera sjuksköterskans antagande av evidensbaserad omvårdnad.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva barns copingstrategier vid smärta och undersöka sjuksköterskors kunskaper och även bristande kunskaper om smärta och smärtskattning hos barn. Sökning av vetenskapliga artiklar har skett vid Högskolan Dalarnas databaser där Blackwell Synergy och Elin har använts. Sammanlagt användes 23 artiklar till studien, varav 21 i resultatet. Hanteringen av smärta hos barn var ofta problematisk och i stort behov av en förbättring. Sjuksköterskan var den som hade huvudansvaret för barns smärttillstånd. Sjuksköterskans uppgift var att uppmärksamma barnets smärta, se till att smärtbehandling gavs och sedan utvärderade effekten av smärtbehandlingen. För att sjuksköterskan skulle kunna utföra sina arbetsuppgifter på bästa sätt krävdes en god kunskap om smärta hos barn. Olika typer av copingstrategier som barn använde sig av vid smärttillstånd var att distansera sig, kämpa emot och göra det bättre. Resultaten visade att ju mer smärta barnen kände desto oftare användes dessa strategier. Dessa strategier gick under begreppen känslofokuserad och problemfokuserad coping.

Syftet med föreliggande studie var att belysa psykologiska och somatiska konsekvenser av laparoskopisk respektive vaginal hysterektomi. För att klarlägga ingreppens följder insamlades artiklar via databaserna Blackwell Synergy, Pubmed samt Elin. Av 46 artiklar bedömdes 16 artiklar med hjälp av granskningsmallar modifierade efter Forsberg och Wengström (2003) för utvärdering av artiklar med kvalitativa och kvantitativa ansatser. Av de 16 artiklarna bedömdes 12 artiklar vara av låg kvalitet och 13 bedömdes vara av medel kvalitet. Depression befanns öka hos kvinnor efter laparoskopisk hysterektomi. Patienter med en högre ångestnivå upplevde högre smärta än patienter med låg ångestnivå. Infektioner förekom oftare hos kvinnor efter vaginal hysterektomi än hos dem som genomgår laparoskopisk hysterektomi. Urinvägsproblem samt urinvägsinkontinens förekom oftare efter vaginal hysterektomi än laparoskopisk hysterektomi. Skador på urinblåsan var vanligare efter vaginal hysterektomi än laparoskopisk hysterektomi. Empati, bemötande samt kommunikativ förmåga var en av sjuksköterskas viktigaste omvårdnadsåtgärder för patienter som genomgått en hysterektomi.

BakgrundHemförlossningar är fortfarande vanligt förekommande internationellt och ofta enda alternativet för många kvinnor i låginkomstländer. Nederländerna är ett av få industrialiserade länder där planerade hemförlossningar fortfarande är norm för friska, gravida kvinnor. Forskning har visat att det är lika säkert för kvinnor med lågriskgraviditeter i Nederländerna att föda hemma som att föda på sjukhus. I dag är hemförlossningar i Sverige inte ett alternativ inom det officiella hälso- och sjukvårdssystemet. Om svenska kvinnor erbjuds fritt att välja var de skulle kunna tänkas föda, skulle hemförlossningarna vara 10 gånger fler. Kvinnor som väljer att föda hemma har en inställning till födandet som en naturlig process och att den kvinnliga kroppen har skapats för att kunna föda.SyfteSyftet med denna studie är att beskriva hur kvinnor hanterar värkarbetet vid en planerad förlossning i hemmet.MetodEn kvalitativ innehållsanalys av 118 slumpmässigt utvalda enkätsvar. Studien grundar sig på svaren på en öppen fråga, ur ett frågeformulär, riktad till kvinnor som fött eller planerade att föda i hemmet.ResultatI kvinnornas beskrivning av sin hemförlossning identifierades fyra huvudkategorier som beskriver hur kvinnorna hanterar värkarbetet vid planerad hemförlossning; Att vara kvar i vardagen och utföra vardagssysslor, genom fysisk och mental aktivitet, naturlig smärtlindring samt genom omgivande stöd. SlutsatsSlutsatsen är att kvinnorna stannar kvar i vardagen samtidigt som det sker ett mirakel och detta underlättar hanteringen av värkarbetet. Det finns ingen skiljelinje mellan graviditet och förlossning som det annars gör när kvinnorna föder på sjukhus.

No description available.

<p> </p><p> </p><p>Det har påvisats att patienter med akut smärta underbehandlas trots att det är möjligt att ge dem lindring. Syftet med denna studie var att beskriva orsaker till varför sjuksköterskor underbehandlar akut smärta. Granskning och analys av åtta vetenskapliga artiklar gav ett resultat som påvisade att såväl egenskaper hos sjuksköterskan som omgivande faktorer bidrar till underbehandlingen. Okunskap, attityd och val av strategier för smärtbedömning inverkade på resultatet av behandlingen. Kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter var mycket bristfällig, delvis som en följd av de tidigare nämnda hindren. Organisatoriska hinder fanns i samarbetet vårdpersonalen emellan, tidsbrist, personalbrist och inadekvata läkemedelsordinationer. Slutsatsen görs att sjuksköterskor har otillräckliga kunskaper om smärta och dess verkningar, likaså om läkemedel. Större kunskap kan avhjälpa felaktiga attityder gentemot patienter och öppna upp för en konstruktiv kommunikation. För att kunskaperna ska leda till handling i den dagliga verksamheten krävs dock att all vårdpersonal involveras i förändringsarbetet. Endast genom ett målinriktat samarbete uppstår möjlighet till ett kontinuerligt och varaktigt framåtskridande i omvårdnaden av patienter med akut smärta.</p>

Smärta är en subjektiv upplevelse som kan erfaras på olika sätt. Barns smärta skiljer sig från vuxnas och hanteras därför på olika sätt. När barn kommer i kontakt med vård är nålrelaterade procedurer något som kan framkalla mycket smärta och ångest hos barn. Det kan utgöra ett vårdlidande och ge problem i framtida vård.  Sjuksköterskan behöver ta hänsyn till barns ålder och erfarenhet och tillämpa individanpassad vård. Sjuksköterskan har dock inte alltid tillräckligt med kunskap kring barns smärtupplevelser. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur barns smärtupplevelser kan lindras vid nålrelaterade procedurer. Uppsatsen är en litteraturöversikt baserad på 14 artiklar varav fyra kvalitativa, fem kvantitativa och fem av både kvalitativ- och kvantitativ ansats. Artiklarna har analyserats med hjälp av Fribergs (2012, ss. 140-142) metod för litteraturöversikt till ett resultat bestående av tre kategorier och sex subkategorier. Distraktion, konventionell förberedelse och att finna barnets egna hanteringsstrategier är olika metoder som sjuksköterskan kan använda sig av för att lindra smärtupplevelse hos barn. Om dessa tillämpas skapas en trygghet som kan utgöra grunden till ett gott vårdande där också familjen spelar en stor roll och bör involveras. Genom att skapa en bra vårdrelation som bygger på tillit kan sjuksköterskan tillgodose barnets behov och se till att barnet är delaktig i sin vård.

Bakgrund: Av olika anledningar kan barn behöva uppsöka hälsocentraler och sjukhus där de genomgår vårdprocedurer av olika slag. Dessa vårdprocedurer kan leda till att barn upplever rädsla, oro och smärta. Syfte: Syftet med studien var att beskriva omvårdnadsinterventioners effekt på barns rädsla, oro och smärta vid vårdprocedurer samt beskriva undersökningsgruppen i inkluderade artiklar. Metod: En deskriptiv design användes för att besvara litteraturstudiens syfte och frågeställningar. Studien baserades på tolv vetenskapliga kvantitativa artiklar som framkom vid sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Huvudresultat: Föreliggande studie har visat att omvårdnadsinterventioner har haft lindrande effekt på barns rädsla, oro och smärta eftersom att de inkluderade artiklarnas resultat har påvisat statistisk signifikans. Effekterna har uppmäts genom barns självskattningar, föräldrars, sjuksköterskors och forskares observationsskattningar samt genom mätning av fysiologiska reaktioner. Slutsats: Resultatet i föreliggande studie har visat att omvårdnadsåtgärder kan lindra rädsla, oro och smärta hos barn vid vårdprocedurer. Omvårdnadsåtgärderna som framkommit i interventionsstudierna kan användas i den dagliga kliniska verksamheten inom hälso- och sjukvård eftersom att samtliga studier påvisat signifikant reducering av rädsla, oro eller smärta. / Background: For various reasons, children may need to visit health care and hospitals where they undergo clinical procedures of various kinds. These procedures can cause the children to experiencing fear, anxiety and pain. Aim: The aim of the study was to describe nursing interventions effect on children’s fear, anxiety and pain during clinical procedures and to describe the samples in the included articles. Method: A descriptive design were used to respond to the aim and problem statements of the literature review. The study was based on twelve quantitative scientific articles found through search in PubMed and CINAHL. Result: The present study has shown that nursing interventions had relieving effects on the child's fear, anxiety and pain, for the included articles results has been shown statistical significance. The effects where measured by self-report of children, through observations made by parents, nurses and researchers and by measuring physiological responses. Conclusion: The results of the present study have shown that nursing interventions can alleviate children’s fear, anxiety and pain during clinical procedures. The nursing activities in the intervention studies can be used in daily clinical practice in health care, because all of the studies demonstrated significant reduction of fear, anxiety or pain.

Bakgrund: Akupunktur har använts under tusentals år som behandling vid olika sjukdomstillstånd. I Sverige används metoden främst vid smärttillstånd. Författarna vill undersöka akupunktur som omvårdnadsåtgärd genom att belysa patientupplevelsen. Långvarig smärta är ett vanligt, utbrett och komplext problem som är svårbehandlat. Patienter upplever ofta bristfälliga resultat med behandlingen som traditionell medicin erbjuder. Då sjuksköterskan möter smärta dagligen i sitt arbete och har som främsta uppgift att lindra lidande och bör därför vara öppen för olika behandlingsalternativ. Syfte: Undersöka och beskriva patienters upplevelse av akupunktur som omvårdnadsåtgärd hos patienter med långvarig smärta. Metod: Arbetet är en litteraturstudie som består av 12 artiklar. Fem kvantitativa och sju kvalitativa artiklar har studerats med hjälp av innehållsanalys och tre huvudteman utformades. Patienterna över 14 års ålder och artiklar från hela världen inkluderades. Katie Erikssons omvårdnadsteori har använts som teoretisk referensram.  Resultat: Majoriteten av patienterna uttryckte positiva fysiska, psykiska och själsliga upplevelser efter akupunktur behandling, såsom upplevd smärtlindring, avslappning, välbefinnande och personlig utveckling. Patienterna rapporterade att vårdrelationen och det holistiska förhållningssättet var två betydelsefulla aspekter vid behandling. En minoritet av patienterna upplevde ingen förbättring och biverkningar som trötthet och utmattning. Diskussion: Placebons effekt och vårdrelationens betydelse för resultat har diskuterats, då det är otydligt vad den upplevda fysiska smärtlindringen beror på. Följderna för patienterna vid en bristande vårdrelation till vårdgivaren, är att vårdlidande kan uppstå. Vidare har det holistiska förhållningssättet visat på hälsofrämjande faktorer för människan som helhet. Författarna anser sig ha sett paralleller mellan akupunkturens grundtanke och Katie Erikssons omvårdnadsteori. / Background: Acupuncture has been used for thousands of years as treatment for various illness/diseases. In Sweden the method has been used primarily for treating pain. The authors want to examine acupuncture as a caring treatment by focusing on the patients experience. Longterm pain is common, wide spread and complexed problem which is hard to treat. The patient often experience unsatisfactory results with traditional treatments and medicine offered. As a nurse meets patients in pain on a daily bases in her work and her foremost task is to ease pain and it’s therefore necessary to be open to various treatment alternatives.     Aim: To examine and describe the experience of acupuncture as a nursing treatment in patients suffering from long term pain. Method: This analysis is a literature study consisting of 12 articles. Five of these are quantitative and seven qualitative articles have been studied with content analysis and three main themes emerged. Patients over 14 years old and articles from all the world are included. Katie Erikssons caring theory has been used as a theoretical frame of reference.   Results: The majority of patients has expressed positive physical, psychological and spiritual experiences after acupuncture treatment, such as perceived relief of pain, relaxation, well-being and personal growth. Patients reported that the caring relationship and the holistic approach was two important aspects in caring. A minority of patients did not experience improvement and side-effects such as tiredness and exhaustion. Discussion: The placebo effect and the significance of the caring relationship have been discussed as it is unclear what the experienced relief of pain depends on. The consequences for the patients when the caring relationship is lacking is suffering from the care given. Furthermore the holistic approach showed health improving factors for the human as a whole-being. The authors believe they detect parallels between the ground principles of acupuncture and Katie Erikssons caring theory.