Bakgrund: Studier visade att ett varmt klimat påverkade symtombilden av ledsjukdomen Reumatoid Artrit. Dock saknades studier som mätbart bevisade detta, då det finns motsägelser av klimatets betydelse. Syftet var att belysa personalens erfarenheter och uppfattningar om klimatets inverkan samt andra faktorers betydelse i vård av personer med Reumatoid Artrit. Metod: En informell intervjuteknik användes vid intervjuer med åtta av personalen som arbetade på Clinica Vintersol, Teneriffa. Resultat: Merparten av informanterna ansåg att ett varmt jämt klimat i kombination med effektiv träning hade en positiv effekt på sjukdomen och symtomen. Gemenskap, minskad stress och positiv sjukvård var också faktorer som påverkade sjukdomen och även välbefinnandet. Diskussion: Klimatet hade en positiv inverkan på de drabbade. I en miljö avskalad från jobbiga moment där den drabbade bara behövde tänka på sig själv och där atmosfären kring sjukvården var positiv, bidrog till att patienterna slappnade av och kunde fokusera både på kropp och själ. Slutsats: Tidigare studier har inte beskrivit några faktorer förutom klimatet som kunde påverka sjukdomen. Vår studie visade att faktorer såsom varm och jämt klimat, rehabilitering, smärtlindring och god omvårdnad i kombination, innebar minskad symtombild, ett ökat välbefinnande och att den drabbade ej blev sin sjukdom.

Bakgrund; Smärta är en obehaglig upplevelse. Upplevelsen av smärta är unik och beskrivs utifrån individens erfarenheter. Att förmedla smärta kan ske både verbalt och icke verbalt. Individens förmåga att kommunicera verbalt kan påverkas av demenssjukdom, vilket kan medföra svårighet att identifiera smärta hos denna grupp av personer. Syfte; Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur smärta hos äldre personer med demenssjukdom identifieras. Metod; Författarna har gjort en systematisk litteraturstudie där sökningar gjorts i databaserna Cinahl och PubMed. Sammanlagt sex artiklar, både av kvalitativ och av kvantitativ karaktär, är inkluderade i denna litteraturstudie. Artiklarnas resultat gicks igenom systematiskt och tre kategorier skapades som låg till grund för denna litteraturstudies resultat. Resultat; Resultatet i denna litteraturstudie belyser tre sätt att identifiera smärta hos äldre personer med demenssjukdom. Identifiering kan ske genom användning av bedömningsinstrument, genom observation av ansiktsuttryck eller genom observation av beteendeförändringar. Slutsats; Slutsatsen är att det finns flera olika sätt att identifiera smärta. Metoden som används vid smärtidentifiering styrs utifrån situationen som personen med demenssjukdom befinner sig i och utifrån personen själv. Personer som känner den demenssjuka väl, till exempel nära vårdpersonal och anhöriga, är en stor resurs vid identifiering av smärta.

Sammanfattning: En patient som genomgått ett kirurgiskt ingrepp kan uppleva postoperativ smärta. Oavsett graden av smärta kan det vara svårt för sjuksköterskan att göra en korrekt bedömning. Syfte: Syftet med vår systematiska litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskan bedömer patientens postoperativa smärta. Metod: Litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl, Cochrane, Elin@Kalmar, PubMed och Psychinfo. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskan använde sig av olika tillvägagångssätt i bedömningen av postoperativ smärta hos patienten. Tecken hos patienten såsom verbal kommunikation, icke-verbala-, och vitala tecken samt användning av smärtskattningsinstrument såsom VAS (Visuell Analog Skala) var vanligt förekommande sätt att bedöma patientens postoperativa smärta. Det framkom även att sjuksköterskan hade svårigheter med att bedöma patientens smärtnivå korrekt och tenderade att undervärdera patientens postoperativa smärta. Flera sjuksköterskor ansåg sig kunna göra en adekvat smärtbedömning med hjälp av yrkeserfarenhet vilken hade lärt dem vilken grad av postoperativ smärta som kunde förväntas hos patienten efter en viss operation. Avsaknaden av smärtbedömning lyftes fram i flera studier. En förklaring som angavs var att smärtbedömningen prioriterades lägre än andra arbetsuppgifter. Slutsats: Sjuksköterskan bör vara medveten om att patientens postoperativa smärta ofta tenderar att bli undervärderad. För att kunna göra en adekvat bedömning bör smärtskattningsinstrument användas tillsammans med verbala -, icke-verbala - samt vitala tecken.

Bakgrund: Antalet personer med demenssjukdom ökar ständigt i hela världen och eftersom åldrandet är förknippat med smärttillstånd kommer sannolikt även antalet personer med demenssjukdom som har smärta att öka. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar och skador i hjärnan som innebär försämrad minnesförmåga. Personer med demenssjukdom har på grund av minnesstörning och kommunikationsproblem svårigheter att beskriva smärta. Detta kan leda till en smärtbehandling som inte är optimal och personerna utsätts för onödigt lidande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva förutsättningar som påverkar sjuksköterskans bedömning av smärta hos personer med demenssjukdom. Metod: Metoden var en litteraturstudie baserad 12 kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat: För att identifiera smärta hos personer med demenssjukdom behövde sjuksköterskan ha förmåga att identifiera förändringar i beteende och arbeta utifrån evidens. Andra förutsättningar som ansågs viktiga var att sjuksköterskan hade ett professionellt förhållningssätt och förmåga att skapa en professionell relation. Slutsats: Det går att identifiera smärta hos personer med demenssjukdom genom att sjuksköterskan har tid, kunskap, utbildning och personkännedom. Däremot behövs ytterligare forskning beträffande bedömningsinstrumentens användbarhet i praktiken. / Background: The number of people with dementia is steadily increasing worldwide and since ageing is associated with pain it is likely that the number of people with dementia who are in pain also will increase. Dementia is a general term for diseases and injuries of the brain that involves decreases in memory function. People with dementia have, due to memory loss and communication problems, difficulty describing the pain. This may result in pain management not being optimal, in turn exposing this group of patients to unnecessary suffering. Aim: The aim of this study was to describe conditions that influenced nurses´ assessment of pain in people with dementia. Method: The method was a literature review based 12 qualitative and quantitative studies. Results: To identify pain in people with dementia nurses needed to have the ability to identify changes in behaviour and work evidence based. Other conditions that were considered important was that the nurse had a professional approach and the ability to create a professional relationship. Conclusion: It is possible to identify pain in people with dementia by nurses having time, knowledge, training and personal knowledge. However, further research regarding assessment instruments' usefulness in practical work is needed.

Bakgrund : I en allt mer mångkulturellt präglad värld ställs sjuksköterskan inför utmaningar i sitt arbete med människor. Leiningers teori om kulturrelate-rad omsorg syftar till att utforska den kulturella mångfalden för att öka kun-skapen om kulturkongruent omvårdnad hos sjuksköterskor. Kultur skapas i samspel mellan människor och tillämpas genom socialisationsprocessen och då klyftan blir för stor mellan dessa kan kulturkonflikt uppstå i omvårdnaden av patienter med smärta. Syfte: Syftet med studien är att belysa kulturella faktorer som påverkar sjuksköterskans omvårdnad av patienter med smärta. Metod: Metoden var systematisk litteraturstudie där artikelsökningen resulterade i tolv artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. Analys av artiklarna gjordes med kvalitativ innehållsanalys där kulturella faktorer som påverkar omvårdnaden identifierades. Resultat: Resultatet visade kulturella faktorer som kunde på-verka sjusköterskans omvårdnad av patienter med smärta, dessa var; attityder, kommunikation, religion och miljö. Det framkom även studier som tydde på att det inte var några signifikanta skillnader mellan kulturer. Slutsats: Då smärta skiljer sig åt mellan olika kulturer behöver sjuksköterskan vara kulturmedveten för att kunna ge god omvårdnad.

The aim of thie literature review was to study the advantages and disadventages of the intranasal medication, treating children with acute pain in  prehsopital settings and in emergency care. Searches were performed in databases PubMed and Cinahl. The intranasal method of administrating drugs could be a acceptable compliment to todays's traditional metods. Unnecessary pain is avoided as there is no need for skin penetration. Further studies are necessary in order to integrate this metod both in prehospital settings and in emeregncy care.

No description available.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom med okänd etiologi som drabbar 10 % av kvinnor i fertil ålder och som har en djupgående påverkan på samtliga delar av kvinnors välmående. Dessa kvinnor blir ofta misstrodda och avfärdade av vårdpersonal när de söker vård för sjukdomen och deras smärtproblematik anses vara ”normal”. Feminism kan användas som ett verktyg för att undersöka denna företeelse. Syfte: Att beskriva hur kvinnor med endometrios upplever mötet med vårdpersonal. Metod: En kvalitativ innehållsanalys gjordes av sex stycken bloggar skrivna av kvinnor med endometrios för att ta del av deras upplevelser och erfarenheter. Resultat: Totalt återfanns tre teman; att bli experten, det dynamiska mötet och det statiska mötet. Under dessa återfanns totalt fem subteman som återger olika aspekter av mötet mellan kvinnorna och vårdpersonalen. Slutsats: Den omfattande misstro kvinnor med endometrios upplever inom vården kan förklaras av den underordnade position kvinnor har i samhället. En konsekvens av detta blir att dessa kvinnor möts i gemenskaper och formar ett systraskap. Klinisk betydelse: Sjuksköterskor kommer ofta i kontakt med dessa kvinnor oavsett klinisk placering. Genom ökad kunskap om sjukdomen såväl som strukturella faktorer skapas möjligheter för att hjälpa denna patientgrupp få den vård de har rätt till. / Background: Endometriosis is a chronic gynecological disease with unknown aetiology which affects 10 % of fertile women and it has a profound effect on each part of women’s wellbeing. These women are often subjected to misbelief and dismission from healthcare personnel when they seek help for their pain related symptoms which are often considered “normal”. Feminism can be used as a tool to investigate these problematic issues. Aim: To investigate how women with endometriosis experience the encounter with healthcare personnel. Method: A qualitative content analysis based on six blogs was carried out with the intention to describe womens’ experiences. Result: A total of three themes were found; becoming the expert, the dynamic encounter and the static encounter. Related to these themes, a total of five subthemes were found that described different aspects of the encounter between the women and healthcare personnel. Conclusion: The widespread mistrust that women with endometriosis experience within the healthcare system can be explained by the subordinated position of women in society. This results in the gathering of women in communities as a type of sisterhood. Clinical implication: Nurses frequently come in contact with these women regardless of clinical placement. By improving their knowledge about the disease as well as structural factors, nurses are in position to help these patients receive the healthcare they are entitled to.

Bakgrund: Hjärtkirurgi är idag ett av de vanligaste större kirurgiska ingreppen i Sverige. Smärta efter hjärtkirurgi kan hindra patienter från att ta djupa andetag eller att röra sig. Om smärtan blir underbehandlad kan det resultera i postoperativa komplikationer. Intensivvårdssjuksköterskor ska ha kunskap om postoperativ smärta, smärtbehandling samt regelbundet dokumentera patienternas smärta. Syfte: Att undersöka postoperativ smärta hos patienter som genomgått hjärtkirurgi med median sternotomi. Metod: Kvantitativ deskriptiv tvärsnittsundersökning med konsekutivt urval. Totalt 22 patienter inkluderades i studien. Materialet samlades in med hjälp av enkäter som ansvariga sjuksköterskor hade som underlag vid skattning av patienternas postoperativa smärta två timmar efter avslutad respiratorbehandling. Smärtskattningsinstrumenten som användes var visuell analog skala (VAS) eller numerisk skala (NRS). Övrig information inhämtades via journalgranskning av övervakningsjournalerna. Resultat: Det var fler patienter som skattade sin smärta till VAS > 3 vid djupandning eller hosta än i vila. 17 av 22 patienter skattade sin smärta till VAS > 3 vid djupandning eller hosta två timmar efter avslutad respiratorbehandling. Intensivvårdssjuksköterskornas behandling av den postoperativa smärtan varierade och dokumentationen av patienternas skattade smärta var bristfällig. Slutsats: Majoriteten av patienterna hade ont två timmar efter avslutad respiratorbehandling och det talar för att patienternas smärtbehandling inte var tillräcklig. Patienternas smärtintensitet var svår att följa under det första postoperativa dygnet på grund av bristfällig dokumentation. Förklaringen till detta kan vara att intensivvårdssjuksköterskorna inte prioriterar dokumentation av smärta. Klinisk betydelse: Eftersom otillräcklig behandling av smärta kan leda till komplikationer är det av klinisk betydelse att fokusera på smärta efter hjärtkirurgi och optimera behandlingen av postoperativ smärta. / Background: Today, heart surgery is one of the most common larger surgical interventions in Sweden. Pain after heart surgery can prevent patients from taking deep breaths or keep them from participating in activities. If the pain remains undertreated, post-operative complications can occur. Intensive care nurses must have knowledge about post-operative pain and its treatment and regularly document patients’ pain. Aim: To examine post-operative pain in patients that has undergone heart surgery with median sternotomy. Method: Quantitative descriptive cross-sectional survey with consecutive selections. In total 22 patients were included in the study. The material was gathered with questionnaires that intensive care nurses used to estimate the patients’ post-operative pain two hours after extubation. The pain assessment tool that was used was VAS or NRS. Other information was acquired from medical record review of the monitoring records. Results: More patients rated their pain VAS > 3 during deep breathing or coughing than during rest. 17 patients rated their pain during deep breathing or coughing to VAS > 3 two hours after the completion of respiratory therapy. The intensive care nurses’ treatment of the postoperative pain varied and the documentation of the pain estimate was inadequate. Conclusion: The majority of the patients experienced pain two hours after the completion of respiratory therapy, and this may indicate that the treatment of patients’ pain was not sufficient. The intensity of the patients’ pain was difficult to follow during the first post-operative day and night due to inadequate documentation. Possibly, the documentation of patients’ estimated pain was not prioritized. Clinical importance: Since insufficient treatment of pain can lead to complications, it is of clinical importance to focus on pain after heart surgery and to optimize the treatment of post-operative pain.

Bakgrund: Endometrios är en vanligt förekommande gynekologisk sjukdom som ofta förorsakar lidande. Trots det får drabbade kvinnor ofta vänta länge på diagnos, rätt vård och behandling. Sjukdomen har en komplex sjukdomsbild som skiljer sig åt och på olika sätt påverkar kvinnornas liv. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med endometrios utifrån sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Metod: Allmän litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar analyserades med Katie Erikssons teorier om sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande som bedömningsgrund. Resultat: Endometrios påverkade kvinnornas liv på flera sätt. Kvinnorna led ofta av intensiv smärta samt andra symtom och tecken vilka ofta bagatelliserades av vårdgivare som många gånger ansåg att kvinnornas symtom var inbillade eller av psykosomatisk karaktär. Vidare påverkade sjukdomen kvinnornas relationer och sociala liv då de inte sällan bemöttes med misstro från sin omgivning Slutsats: Vårdgivare behöver mer kunskap om endometrios och dess sjukdomsbild för att förhindra att kvinnornas symtom blir trivialiserade och negligerade. Bemötandet av kvinnorna behöver förbättras och generera i tidigare diagnostisering och behandling. Ett emotionellt stöd från både omgivning och vårdgivare är en viktig faktor för att bekräfta kvinnorna och deras upplevelser av sjukdomen. Klinisk betydelse: Det är av klinisk betydelse att vårdgivare har förståelse för kvinnors upplevelse av att leva med endometrios för att omvårdnaden ska kunna formas ur ett helhetsperspektiv. En ökad förståelse kan leda till ett bättre bemötande och kan således resultera i att kvinnorna får bättre stöd samt tidigare diagnostisering och behandling. / Background: Endometriosis is a common gynecological disease which in many cases can cause a great deal of suffering. Despite this fact many women have to wait a long time to get a proper diagnosis, the right medical care and treatment. The disease has a complex clinical picture that differs and which in many different ways have an impact on women’s lives. Aim: The aim was to describe women’s experiences living with endometriosis by looking at how women suffer due to the disease, from the points of disease-suffering, care-suffering and life-suffering. Method: General literature review where ten scientific articles were analysed based on the theory on suffering by Katie Eriksson as a criterion of the categories, disease-suffering, caresuffering and life-suffering. Result: Endometriosis impacted women’s lives in many different aspects. Women often suffered from intense pain and other symptoms and signs, which were often dismissed by caregivers. The disease also impacted women’s relationships as well as their social life in the sense that they often were treated with distrust from immediate surroundings. Conclusion: Caregivers need to have a deeper knowledge and understanding of endometriosis and its clinical picture to prevent women’s symptoms from being trivialized and neglected. The caregivers’ attitudes in the encounter with women have to be better and generate an earlier diagnosis and treatment. Emotional support from both caregivers and their immediate surroundings is important to substantiate women and their experiences of the disease. Clinical importance: It is of clinical significance that caregivers have an understanding for women’s experience of living with endometriosis. This in order for the care to be given from a broader perspective looking at the women’s life situation.