Bakgrund: Långvarig muskuloskeletal smärta är ett vanligt problem i Europa och patienter upplever att deras liv påverkas negativt av smärtan. Det finns en korrelation mellan långvarig smärta och psykisk ohälsa som till exempel nedstämdhet, oro och ångest. Med ett biopsykosocialt synsätt ser man helheten av personen och en biopsykosocial multiprofessionell rehabilitering är fördelaktig. Syfte: Undersöka vilka tankar och förväntningar patienter med långvarig smärta har inför och under rehabilitering. Metod: Examensarbetet är en systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. 6 kvalitativa studier har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts för att beskriva patienters tankar och förväntningar inför och under rehabilitering. Resultat: Studiernas deltagare upplevde psykosociala faktorer som oro och rädsla. Vikten av stöd och uppföljning och av att bli trodd och tagen på allvar upplevs också som viktiga faktorer. Studiernas deltagare förväntar sig en diagnos och att få rätt information och råd om sin smärta. Slutsats: Utifrån resultatet dras slutsatsen att det finns patienter med långvarig smärta som påvisar ett behov av en diagnos eller orsak till smärtan men också ett stöd för de psykosociala faktorerna som påverkar patientens upplevelse av smärtan. Detta examensarbete kan ge fysioterapeuter en inblick i patientens tankar och förväntningar inför och under rehabilitering.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Ortopedtekniska åtgärder är en del i behandlingen av reumatiska ledsjukdomar, med främsta syfte att minska begränsningar som smärta och stelhet kan medföra och därmed öka livskvaliteten. Syfte: Utvärdera ortopedtekniska åtgärder för patienter med reumatiska fotbesvär avseende smärtintensitet, gång- och balansförmåga samt utvärdera utförandet av vardagliga aktiviteter. Vidare var syftet att undersöka vilka beteenderelaterade faktorer som patienter med reumatiska fotbesvär upplever påverkar gångförmågan. Metod: Kvasiexperimentell design i kombination med kvalitativ induktiv ansats användes. Interventionen bestod av ortopedteknisk åtgärd. Kvasiexperimentella studien bestod av 31 deltagare som genomförde sex minuters gångtest, skärpt Rombergs test och gång i åtta-figur vid förskrivning och efter fyra månader samt besvarade frågeformulär före förskrivning och efter fyra respektive sex månader. Semistrukturerad intervju genomfördes med 6 av de 31 deltagarna. Resultat: Ortopedtekniska åtgärder ger minskad smärta, förbättrar gångförmågan och ökar utförandet av vardagliga aktiviteter. Ingen påvisad förbättring av balansförmågan. Omgivningsfaktorer, psykologiska faktorer, konsekvenser och fysisk aktivitet är beteenderelaterade faktorer som patienter med reumatiska fotbesvär upplever påverkar gångförmåga. Slutsats: Vidare forskning behövs för att stärka evidensen kring de ortopedtekniska åtgärdernas effekt samt hur de beteenderelaterade faktorerna påverkar gångförmågan för patienter med reumatiska fotbesvär. Nyckelord: Balansförmåga, gång, operant inlärning, reumatiska sjukdomar, smärta, socialkognitiv teori. / ABSTRACT Background: Orthopedic insoles and shoes (OIS) are common part of the treatment of rheumatic joint diseases, aimed to reduce limitations caused by pain and stiffness and increase quality of life. Objective: To evaluate OIS for patients with rheumatoid foot problems regarding pain intensity, walking and balance ability and evaluate performed daily exercise. A further aim was to investigate the behavioral factors that patients with rheumatic foot problems experienced affect walking ability. Method: A quasi-experimental design in combination with a qualitative design with inductive approach was used. Thirty one participants completed a six-minute walk test, sharpened Romberg's test and a walk in eight-figure before prescribing and after four months and completed questionnaires before prescribing and after four and six months. Semi- structured interviews were conducted with six of the 31 participants. Results: OIS reduced pain, improved walking ability and increased the extent of performed daily exercise. No improved balance ability was showed. Environmental factors, psychological factors, consequences and physical activity are behavioral factors that patients with rheumatoid foot problems experienced affect the ability to walk. Conclusion: Further research is needed to strength the evidence of OIS´s effects and how behavioral factors affect walking ability in patients with rheumatoid foot problems. Keywords: Balance Ability, gait, operant learning theory, pain, rheumatic diseases, social cognitive theory.

Sjuksköterskan har en viktig roll, vad gäller den postoperativa smärtbehandlingen och ansvarar för att smärtbehandlingen överensstämmer med patientens önskemål och behov. Kirurgiska ingrepp kan leda till långvarig postoperativ smärta som orsakar patienten förlängd vårdtid och begränsar individen i vardagen. Syftet med litteratur-studien var att belysa faktorer av betydelse vid smärtbedömning och dokumentation i samband med postoperativ smärtbehandling. Analys av 14 vetenskapliga artiklar sammanställdes. I resultatet framkom två kategorier: utbildning och erfarenhet, smärtskattning och dokumentation. Sjuksköterskors och patienters kunskap samt utbildning främjade optimal smärtbehandling i kombination med att evidensbaserade metoder för smärtskattning genomfördes, förutsatt att kommunikation och dialog fördes mellan sjuksköterskor och patienter. Sammanfattningsvis var det otillräcklig utbildning, bristande kommunikation och dokumentation samt inadekvat smärtskattning som påverkade smärtbehandlingen av patienters postoperativa smärta. Mer forskning inom området behövs då det visade sig att dokumentationens betydelse vid smärtbedömning för patienter med postoperativ smärta är begränsat beskriven. / The nurse has an important role in post-operative analgesica and is responsible for pain treatment consistent with the patient's wishes and needs. Surgical procedures can lead to prolonged postoperative pain that causes the patient extended care and limits the individual in everyday life. The aim of this study was to elucidate factors of importance in pain assessment and documentation associated with postoperative pain management. Analysis of 14 scientific articles were compiled. The results revealed two categories: education and experience, pain assessment and documentation. Hospital nurses ' and patients' knowledge and education promoted optimum pain treatment in combination with evidence-based methods for pain assessment was carried out, provided that communication and dialogue took place between nurses and patients. In summery it was inadequate education, lack of communication and documentation and inadequate pain assessment were factors that influenced pain treatment of patients' post-operative pain. More research in this area is needed when it was apparent that the importance of the documentation of pain assessment for patients with postoperative pain is limited as described.

Sammanfattning   Bakgrund: Cancer är en av de vanligaste folksjukdomarna i Sverige. Vid cancer sker en okontrollerad mutation av cellerna som leder till tumörbildningar. Sjukdomen förändrar den drabbades liv och kan ge sociala, emotionella och existentiella konsekvenser.   Metod: Författarna har genomfört en deskriptiv litteratur studie med 22 artiklar från olika länder med syftet att beskriva cancerpatienters upplevelser av existentiell smärta.   Resultat: Studiens resultat är presenterat i två teman: Lidande som berör kropp, psyke och socialt liv med subteman: Fysiskt, psykiskt och socialt lidande och Spirituellt lidande med subteman: Tankar kring andlighet, Att uppleva acceptans, Att fina mening och Att känna hopp. Teman och subteman beskriver patientens upplevelser av existentiell smärta vid cancer. Fysiska lidandet uttrycktes i form av trötthet och andra biverkningar från cancerbehandlingen. Den fysiska nedsättningen ledde till psykiskt och socialt lidande som var uttryckt i form av ångest, skuld, skam, isolering, oro, tankar kring döden och depression. Dessa upplevelser ledde till en oförutsägbar framtid där mening, hopp och acceptans var viktigt att uppnå för att kunna hantera sin situation och minska det spirituella lidandet.    Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskor fokuserar på alla dimensioner vid vårdandet av patienten som fysiskt, socialt, psykiskt och existentiellt för att ge så god omvårdnad som möjligt. Patienterna tyckte att existentiella smärtan behöver mer uppmärksamhet och att det ingår i sjuksköterskans ansvar att kunna hjälpa patienterna med sina existentiella frågor och behov. Miljö, god relation, lyhördhet leder till bra samtal som hjälper patienterna att skapa hopp, acceptans, mening som i sin tur kan leda till lindring av den existentiella smärtan. / Abstract   Background: Cancer is one of the most common diseases in Sweden, where there is an uncontrolled mutation of cells that lead to tumour formation. The disease alters the patient`s life and can cause social, emotional and spiritual consequences.   Method: A descriptive literature review, with 22 articles from different countries, with the aim to describe cancer patient`s experiences of existential pain was performed.   Results: The study results are presented in two themes: Suffering that affects the body, psyche and social life with subthemes: physical, psychological and social suffering and Spiritual suffering with subthemes:Thoughts on spirituality, to experience acceptance, to find meaning and hope. Themes and subthemes are describing patient`s experiences of existential pain in cancer. Physical suffering was expressed in the form of fatigue and other side effects from cancer treatment. The physical impairment leading to mental and social suffering that was expressed in the form of anxiety, guilt, shame, isolation, anxiety, thoughts about death and depression. These experiences led to an unpredictable future where meaning, hope, and acceptance was important to achieve to be able to handle the situation and reduce the spiritual suffering.   Conclusion: It is important that nurses focus on all dimensions in the care as physically, socially, psychologically, existentially to provide as good care as possible. The patients felt that existential pain needs more attention and that it is the nurse's responsibility to help patients with their existential questions and needs. Environment, good relationship, responsiveness and lead to good conversation that helps patients to create hope, acceptance, meaning, that leads to relief of the existential pain.

Smärta är det vanligaste symtomet för vilket människor söker vård. Trots ökad kunskap inom smärthantering fortsätter underbehandlad smärta vara ett problem. Att utstå smärta är en obehaglig upplevelse och sjuksköterskor har en betydande roll i smärtbehandlingen och ska lindra patienters lidande. Ibland kan sjuksköterskors stävan efter egen empowerment påverka deras omvårdnad av patienter med smärta negativt. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors omvårdnad av patienter med smärta. Metod: Litteraturstudie med en deduktiv riktad innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskor i grunden hade en yrkesstolthet och en vilja att förmedla god omvårdnad till patienter med smärta och att deras handlande oftast utgick från detta. Ibland styrdes dock deras handlande av deras egna behov av att kuva sina egna känslor vilket kunde resultera i att patienterna fick sämre omvårdnad; de kunde rentav misstros eller bli ignorerade. Både sjuksköterskor och patienter upplever välbefinnande genom empowerment och smärtbehandlingen påverkas således positivt. Vården bör därför organiseras så att sjuksköterskor ges utökad möjlighet att utföra omvårdnad utifrån personcentrerad vård. Forskning rekommenderas angående bakomliggande orsaker till varför sjuksköterskor undervärderar patienters smärtupplevelse och hur sjuksköterskors uppfattning av sitt egna inflytande i smärtbehandlingen kan stärkas så att patienter inte blir lidande. / Pain is the most common symptom for which people seek care. Despite increased knowledge of pain management, untreated pain persists to be a problem. Enduring pain is an unpleasant experience and nurses have an important role to relieve patients’ suffering. It seems that at times nurses strive to receive empowerment can affect their caring of patients with pain negatively. Aim: to investigate nurses caring for patiens with pain. Method: Literature study with a deductive directed content analysis. The result showed that nurses have a pride in their work and a will to perform good nursing for patients with pain and their actions were usually directed by that. Sometimes, however, nurses’ actions were ruled by coping strategies and their own needs to suppress their own emotions which could result in patients receiving poorer care. The investigation showed that patients could even be mistrusted and ignored by nurses. Both nurses and patients experiences health through empowerment and the pain treatment thus get positively affected. The care should therefore be organized so that nurses are given greater opportunity to perform nursing based on person-centered care. Research is recommended regarding the underlying reasons why nurses underestimates patients 'pain perception and how nurses' own influence in pain treatment can be strengthened so that patients do not suffer

Smärta är det obehag som individen upplever ligga utanför den nivå av smärta som han eller hon upplever tolererbar. Smärtan benämns vanligtvis som antingen kronisk eller akut. Akut smärta är den som benämns som kortvarig och övergående, den övergår till kronisk smärta då det pågått längre än tre månaders tid. Smärtan uppstår utav en direkt eller indirekt skada som registreras utav de nociceptiva smärtreceptorerna. I fall där smärtans ursprung är okänd benämns smärtan som idiopatisk. Det smärtan medför förutom ett emotionellt lidande är påverkan på individens fysiska och sociala interaktioner samt kan obehandlad smärta leda till följdkomplikationer. Mötet är en unik omvårdnads interaktion där parternas förståelse och tillit för varandra påverkar hur patienten upplever sin smärta. Denna påverkan medför ett ökat eller minskat lidande för den unika individen. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva hur personer med smärta upplever mötet med sjuksköterskan. Metoden var en litteraturöversikt med systematiska sökningar där medicinska omvårdnadsdatabaser genomsöktes. Resultatet bygger på fjorton kvalitativa artiklar. Tre huvudkategorier och nio subkategorier framkom efter analysen. Resultatet innefattar hur patienten upplever sjuksköterskans hanterande vid smärta. Den slutsats som görs är att det krävs av sjukvårdspersonal att tillgodose patientens behov och att se denne som unik. Smärtbehandlingen måste därför utformas efter individens behov mer för att kunna säkerställa att omvårdnaden håller hög kvalitet. Vilket innefattar ett område där förbättringar alltid kan göras. / Pain is the discomfort that the individual is experiencing to be outside the level of pain that he or she is experiencing as tolerable. The pain is usually referred to as either chronic or acute. Acute pain is termed as short-lived transient, it becomes a chronic pain when it lasts past three months. The pain arises out of a direct or indirect damage that is registered out of nociceptive pain receptors. In cases where the pain's origin is unknown is referred to as idiopathic pain. The pain causes in addition to emotional suffering also an impact on the individual's physical and social interactions, and untreated pain can result to medical complications. The meeting is a unique nursing interaction where the parties' understanding and trust for each other affects how patients experience their pain. This effect leads to an increased or reduced suffering for the unique individual. The purpose of this study was to describe how people with pain experience meeting with the nurse. The method was a literature review with systematic searches where medical care databases were searched. The result is based on fourteen qualitative articles. Three main categories and nine subcategories emerged after the analysis. The result includes how the patient experiences the nurse managing the pain. The conclusion is made that it is required by health care professionals to meet the needs of the patient and to see him as unique. Pain treatment must be tailored to the individual needs more in order to ensure that care is of high quality. Which includes an area in which improvements can always be made.

Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar cirka 10 procent av alla fertila kvinnor. Världen över beräknas 176 miljoner kvinnor vara drabbade av sjukdomen. Endometrios medför ett stort lidande då sjukdomen påverkar det fysiska, psykiska, sociala samt sexuella välbefinnandet. Det krävs god kunskap om hur kvinnorna upplever sitt tillstånd och sin kropp för att sjuksköterskan på bästa sätt ska kunna främja kvinnornas hälsa och ge en god vård. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Studien genomfördes som en litteraturstudie och bestod av 12 vetenskapliga artiklar varav åtta kvalitativa och fyra kvantitativa. De vetenskapliga artiklarna var genomförda i England (2), Norge, Nya Zeeland (2), Danmark, Österrike, Australien (3), Iran och USA mellan åren 2004-2014. Resultatet visade att kvinnorna upplevde stora brister i vården vilket medförde ett stort vårdlidande. Sjukdomen påverkade även livssituationen negativt vilket gav upphov till livslidande samt sjukdomslidande. Trots att endometrios är en av de vanligaste sjukdomarna i världen finns det stora kunskapsbrister och oförståelse inom vården och bland allmänheten. En slutsats var att personer som arbetar inom sjukvården bör bli bättre på att uppmärksamma kvinnor med endometrios och tro på deras sjukdomsupplevelser. Det behövs mer kunskap om sjukdomen bland vårdpersonal samt bland allmänhet. Endometrios och sjukdomens konsekvenser bör även uppmärksammas i sjuksköterskeutbildningen. / Endometriosis is a chronic disease affecting approximately 10 percent of all women in their reproductive years. Worldwide are 176 million women estimated to be affected by the disease. Endometriosis causes a tremendous suffering affecting the physical, mental, social and sexual wellbeing of women. Indepth knowledge about how women experience their condition and their bodies is required to provide high quality care and promote wellbeing. The purpose of this study was to describe women’s experiences of living with endometriosis. The research was conducted in a literature review consisting of 12 articles eight of which were qualitative and four quantitative. The scientific articles was completed in England (2), Norway, New Zealand, Denmark, Austria (3), Australia (3), Iran and USA between 2004-2014. The result showed that women experienced tremendous dissatisfaction as regards the care they received resulting in suffering. The disease affected aspects of life negatively which gave rise to life suffering and disease suffering. Although endometriosis is one of the most common diseases in the world, there is a detrimental lack of knowledge and incomprehension among health care professionals and the general public. There is thus a great need for improvements. Health care professionals must develop a better understand of how endometriosis affect women, avoiding a diminishing attitude to personal testimonies of grave suffering. More knowledge about endometriosis among health professionals and among the general public is necessary. There is a need for more education on the subject in the context of nursing studies.

<p>Uppsatsen godkänd i Februari i år (2012). Glömt reg. i DIVA...</p>

<p>Bakgrund; Smärta är en obehaglig upplevelse. Upplevelsen av smärta är unik och beskrivs utifrån individens erfarenheter. Att förmedla smärta kan ske både verbalt och icke verbalt. Individens förmåga att kommunicera verbalt kan påverkas av demenssjukdom, vilket kan medföra svårighet att identifiera smärta hos denna grupp av personer.</p><p>Syfte; Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur smärta hos äldre personer med demenssjukdom identifieras.</p><p>Metod; Författarna har gjort en systematisk litteraturstudie där sökningar gjorts i databaserna Cinahl och PubMed. Sammanlagt sex artiklar, både av kvalitativ och av kvantitativ karaktär, är inkluderade i denna litteraturstudie. Artiklarnas resultat gicks igenom systematiskt och tre kategorier skapades som låg till grund för denna litteraturstudies resultat.</p><p>Resultat; Resultatet i denna litteraturstudie belyser tre sätt att identifiera smärta hos äldre personer med demenssjukdom. Identifiering kan ske genom användning av bedömningsinstrument, genom observation av ansiktsuttryck eller genom observation av beteendeförändringar.</p><p>Slutsats; Slutsatsen är att det finns flera olika sätt att identifiera smärta. Metoden som används vid smärtidentifiering styrs utifrån situationen som personen med demenssjukdom befinner sig i och utifrån personen själv. Personer som känner den demenssjuka väl, till exempel nära vårdpersonal och anhöriga, är en stor resurs vid identifiering av smärta.</p>

<p>Sammanfattning:</p><p>En patient som genomgått ett kirurgiskt ingrepp kan uppleva postoperativ smärta. Oavsett graden av smärta kan det vara svårt för sjuksköterskan att göra en korrekt bedömning.</p><p>Syfte: Syftet med vår systematiska litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskan bedömer patientens postoperativa smärta. Metod: Litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl, Cochrane, Elin@Kalmar, PubMed och Psychinfo. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskan använde sig av olika tillvägagångssätt i bedömningen av postoperativ smärta hos patienten. Tecken hos patienten såsom verbal kommunikation, icke-verbala-, och vitala tecken samt användning av smärtskattningsinstrument såsom VAS (Visuell Analog Skala) var vanligt förekommande sätt att bedöma patientens postoperativa smärta. Det framkom även att sjuksköterskan hade svårigheter med att bedöma patientens smärtnivå korrekt och tenderade att undervärdera patientens postoperativa smärta. Flera sjuksköterskor ansåg sig kunna göra en adekvat smärtbedömning med hjälp av yrkeserfarenhet vilken hade lärt dem vilken grad av postoperativ smärta som kunde förväntas hos patienten efter en viss operation. Avsaknaden av smärtbedömning lyftes fram i flera studier. En förklaring som angavs var att smärtbedömningen prioriterades lägre än andra arbetsuppgifter. Slutsats: Sjuksköterskan bör vara medveten om att patientens postoperativa smärta ofta tenderar att bli undervärderad. För att kunna göra en adekvat bedömning bör smärtskattningsinstrument användas tillsammans med verbala -, icke-verbala - samt vitala tecken.</p>