Bakgrund: När en person i familjen har drabbats av långvarig smärta kan det medföra förändringar på hela familjen. Syfte: Belysa familjens erfarenheter när en familjemedlem har långvarig smärta. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Åtta vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Meningsbärande enheter togs ut, kodades och kategoriserades. Tre kategorier bildades, erfarenheter av förändringar som långvarig smärta skapar, erfarenheter av känslor som långvarig smärta skapar och erfarenheter av familjens styrkor. Resultat: Resultatet visade på att långvarig smärta påverkar hela familjen, fysiskt, psykiskt och socialt. Känslor som yttrade sig inom familjen var främst skuld, oro, hjälplöshet och maktlöshet. Slutsats: Det är av vikt att sjuksköterskan ser familjen som en helhet då personen med smärta påverkar hela familjen.

Bakgrund:  Fibromyalgi är en kronisk sjukdom vars huvudsakliga symtom är generell smärta i kroppen. En diagnos tar lång tid att ställa och kräver otaliga besök hos olika specialister på grund av dess komplexa sjukdomsbild. Sjukdomens prevalens ligger mellan två-fyra procent av befolkningen.  Syfte: Att beskriva hur patienter med fibromyalgi upplever mötet med vården.   Metod: Kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats, inklusionskriterier för studien var artiklar skrivna på engelska, “peer reviewed”, publicerade mellan år 2012–2020, innefattade etiskt godkännande. Studiens resultat bygger på Lundman och Hällgren Graneheims, innehållsanalys genomförd på tio vetenskapliga artiklar som myntade på två kategorier och sex underkategorier. Resultat: I innehållsanalysen av artiklarna framkom huvudkategorierna ”En omtvistad diagnos” och ”Vårdrelationens betydelse”. Att möta vården med fibromyalgi hade både negativa och positiva aspekter. Negativa upplevelser i vården och brist på stöd, bidrog till ett vårdlidande som i längden kan leda till ohälsa. De positiva upplevelserna visade på att patienter som får stöd och blir bekräftade hade större möjlighet att hantera sin sjukdom. Slutsats: Vården behöver öka sina kunskaper kring sjukdomen och skapa tydligare kriterier för att ställa diagnos. En vårdrelation som ger patienter bekräftelse och stöd är en grogrund för patienters välbefinnande.

Grundläggande för god abortvård är att vårdpersonal har kunskap om hur vårdarbetet bör utövas vid en abort. Därför sammanställdes tidigare forskning i området för att belysa vad i vården som har en påverkan på kvinnors upplevelse vid en abort. Detta för att förbättra abortvården. Studiens syfte är att belysa vårdens betydelse för upplevelsen av abort. Det är en litteraturöversikt med vetenskapliga kvalitativa, kvantitativa och mixade artiklar som utgår från ett patientperspektiv. Tio artiklar granskades och användes i resultatet. Resultatet av litteraturöversikten visar att upplevelsen av vården kan ha en betydelse för upplevelsen av abort, vilket besvarar studiens syfte. Samtliga kategorier påverkar kvinnans upplevelse, dock i olika grad. I synnerhet påverkas hennes upplevelse av det vårdande mötet, upplevelse av information, upplevelse av delaktighet och upplevelse av stöd. Upplevelsen av smärthantering och miljö påverkar inte upplevelsen av abort i samma grad. Frånvaro av god vård vid en abort kan leda till smärta och i vissa fall vårdlidande. Existentiella frågor kan uppkomma och kvinnan kan då behöva extra stöd. Stöd kan komma från vårdpersonal och från en anhörig. Anhöriga är en viktig resurs för kvinnan. I vårdandet är det viktigt att den asymmetriska vårdrelationen uppmärksammas och att vårdpersonal anpassar sig efter kvinnans behov.

Bakgrund:Det är i huvudsak äldre som drabbas av svårläkta bensår som en komplikation till andra bakomliggande sjukdomar. Vanliga behandlingar vid bensår är kompressionsbehandling, sårbehandling samt nutrition och livsstilsförändringar i samråd med sjuksköterska. Tidigare forskning visar att personer med bensår upplever förändringar i sin livssituation ur ett fysiskt, känslomässigt och socialt sammanhang. Den teoretiska referensram som används i studien är McCormack och McCances modell för personcentrerad vård. Syfte:Att belysa personers erfarenhet av att leva med bensår. Metod:Litteraturstudie med induktiv ansats där 9 kvalitativa studier med patientperspektiv ligger till grund för resultatet. Studierna har jämförts och analyserats med tolkning av Kristenssons (2014) integrerade analys. Resultat:Många personer som lever med bensår erfar smärta, ofta med sömnsvårigheter som följd. Ofta leder bensår till sociala begränsningar på grund av nedsatt rörlighet och skamkänslor. Många upplever ett stort stödbehov från sin omgivning. Slutsats:Personer med bensår uttrycker ett stort behov av att bemötas utifrån sina egna erfarenheter och upplevelser. De önskar även mer vägledning och kunskap kring bensåren för att kunna ta del av omvårdnaden. För att främja hälsan hos denna patientgrupp krävs vidare forskning kring stödjande egenvårdsåtgärder för att förbättra deras livssituation.

Bakgrund: I Sverige är ca 140 000 människor diagnostiserade meddemenssjukdom. Nuvarande smärtskattningsverktyg för personer meddemenssjukdom är begränsade. Visuell Analog Skala (VAS) och Numeric RatingScale (NRS) är de mest använda smärtskattningsverktygen inom vården, meningen av dem är anpassade för patienter med demenssjukdom. Smärtbedömninghos patienter med demenssjukdom är särskilt utmanande på grund av förlusten avkommunikationsförmåga och kognitiv svikt, vilket begränsar den subjektivarapporteringen av smärta.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att studera sjuksköterskors erfarenheter avatt smärtbedöma patienter med demenssjukdom.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats genomfördes och baserades på 10vetenskapliga artiklar. Databassökningarna gjordes i två olika databaser ochresultatet analyserades med hjälp av innehållsanalys.Resultat: Litteraturstudien resulterade i tre kategorier, smärtbedömning,kommunikationsproblem och samarbete. I kategorin smärtbedömning beskrevsolika metoder sjuksköterskor använder sig av för att smärtbedöma patienter meddemenssjukdom samt sjuksköterskors åsikter om nytillkomna verktyg som äranpassade för smärtbedömning av just patienter med demenssjukdom. I kategorinkommunikationsproblem framkom sjuksköterskors erfarenheter av att brister ikommunikationen försvårade smärtbedömningen av patienter meddemenssjukdom. I kategorin samarbete framkom sjuksköterskors erfarenhet av attsamarbete var en viktig faktor vid smärtbedömning av demenssjukdom.Konklusion: Resultatet från litteraturstudien tyder på att det är problematiskt försjuksköterskor att bedöma smärta hos patienter med demenssjukdom. Samtidigtfinns det verktyg som är anpassade för denna problematik och som enligtsjuksköterskor tycks fungera. Litteraturstudien visar även andra faktorer somspelar in för att kunna göra en korrekt smärtbedömning av patienter meddemenssjukdom. Dessa faktorer rör kommunikation och samarbete, både irelationen mellan sjuksköterskan och patienten men även i relationerna som rörhela vårdkedjan. / Background: In Sweden there are approximately 140 000 people diagnosed withthe disease dementia. Existing pain rating scales for people with dementia islimited. Visual Analog Scale (VAS) and Numeric Rating Scale (NRS) are themost frequently used pain rating scales within healthcare, but none is suitable forpatient with dementia. Pain assessment of patients with dementia is particularlychallenging due to the loss of the ability to communicate and cognitiveimpairment, which limits the subjective ability to report pain.Aim: The aim was to examine nurses’ experiences regarding pain assessment ofpatients with dementia.Method: A literature review based on 10 academic journals originating frominterviews with qualitative approach was conducted. The literature searches weredone in two different databases and the result was analysed with the help from acontent analysis.Results: The literature review resulted in three categories: pain assessment,communication issue and collaboration. In the category pain assessment, differentmethods that nurses use to assess pain in patients with dementia are describedalong with the nurses opinions regarding emerging tools adopted for painassessment of people with dementia. In the category communication issues, theexperiences of nurses surfaced of how shortcomings in communication makes theassessment of pain more difficult. In the category collaboration, nurses’experiences of collaboration emerged as a crucial part of pain assessment indementia.Conclusion: The literature review indicates that it is problematic for nurses toassess pain in patients with dementia. Concurrently there are tools that areadjusted for these issues and that, according to nurses, seem to work. Theliterature review also shows other factors that play a part in order to achieve anaccurate pain assessment of patients with dementia. These factors regardcommunication and collaboration, both in the relation between nurse and patient,but also in relation regarding the whole chain that is healthcare.

Bakgrund: Att behandla smärta utgör en central uppgift för sjuksköterskan. Denna uppgift innefattar att bedöma och välja lämpliga åtgärder för att lindra smärta. Då en patient samtidigt har en missbruksproblematik medför denna uppgift särskilda svårigheter. Dessa utmaningar kan finnas såväl i uppgiften att skatta patientens smärta, som att välja åtgärder.Syfte: Undersöka vilka verktyg och strategier sjuksköterskan kan använda sig av då en patient med smärta också har ett missbruk, eller en historia av missbruk.Metod: En kvalitativ litteraturstudie har utförts då denna metod upplevdes bäst kunna besvara frågeställningar. Vetenskapliga artiklar har sökts i databaserna Cinahl och Pubmed. Från dessa sökningar valdes tio artiklar ut. Dessa kvalitetsgranskades och resultatet baseras på material ur dessa artiklar.Resultat: Utifrån material i studerade artiklar kunde två verktyg identifieras. Utifrån detta kunde det konstateras att smärtskattning av dessa patienter utförs med sedvanliga smärtskattningsverktyg trots att det inte förefaller optimalt på grund av patientens behov, och att ett anpassat smärtskattningsverktyg saknas. Ur materialet kunde även 14 strategier som sjuksköterskor kan använda i vården av dessa patienter beskrivas. Dessa innefattar såväl några mindre konstruktiva, som ett antal mycket goda strategier. Dessa användbara strategier möjliggör för sjuksköterskan att uppnå mål med en personcentrerad vård av hög kvalité.Konklusion: Ett behov av forskning och utbildning för sjuksköterskor finns gällande denna patientgrupp. Smärtbehandling av patienter med missbruksproblem är komplex, och kräver god samverkan i såväl personalteam, som med patienten. / Background: Treating pain poses a central task for the nurse. This task involves assessing and choosing appropriate actions to ease pain. When a patient also has an addiction problem, this task brings special challenges. These challenges can be found as well in assessing the patient’s pain, as in choosing the appropriate actions.Aim: To investigate which tools and strategies the nurse can utilize when a patient in pain, also has an addiction, or a history of addiction.Method: A qualitative literature study has been performed, since this method was perceived to best answer questions. Scientific articles have been searched for in the databases CINAHL and PubMed. From these searches ten articles were chosen. These were quality assessed and the result is based on material from these articles.Result: From material in the studied articles, two tools could be identified. From this it could be concluded that pain assessment of these patients is done with usual pain assessment tools, even though it doesn't appear optimal due to the patient’s needs, and that a customized assessment tools is missing. From the material also 14 strategies which nurses can use in the care of these patients could be described. These include as well some less constructive, as well as a number of very good strategies. These useful strategies make it possible for the nurse to achieve a person-centred care of high quality.Conclusion: A need for research and education for nurses exists regarding this patient group. Pain treatment of patients with addiction problems is complex and requires good cooperation as well in the staff team, as with the patient.

Bakgrund: Tiden patient och vårdpersonal har för preoperativ förberedelse minskar då det blir allt vanligare att patienter läggs in på operationsdagen. Därför är behovet motiverat att undersöka den mest effektiva informationsmetoden för att lindra lidande hos vuxna kirurgpatienter. Muntlig och skriftlig information är exempel på metoder som kan användas för att ge information. Då dagens moderna teknik tar allt mer plats i vården kan även digitala metoder utgöra alternativ. Syfte: Att undersöka effekten av multimedia med avsikt att ge preoperativ information för att reducera pre- och postoperativt lidande såsom smärta och ångest samt för att öka kunskapsnivån och tillfredsställelsegraden hos vuxna patienter i samband med kirurgi. Metod: Litteraturöversikt. Tio kvantitativa originalstudier inhämtades från databaserna PubMed, PsycINFO och Scopus. Artiklarna var från år 2007 till 2019. De var antingen randomiserade kontrollerade studier eller kvasi-experimentella studier. Samtliga artiklar undersökte en multimediainterventions effekt på pre- eller postoperativ ångest, postoperativ smärta, tillfredsställelse eller kunskap. Resultat: Multimedia visade sig inte ha någon signifikant effekt på preoperativ ångest däremot var samtliga studier eniga om multimedias goda effekt på postoperativ ångest. Det fanns ingen signifikant effekt på postoperativ smärta. Tillfredsställelsegraden med operationen påverkades inte av multimedia och tillfredsställelsen med informationen visade varierande resultat. Multimedia hade signifikant god effekt på patienters kunskapsnivå. Slutsats: Multimedia visade enbart effekt på patienters kunskapsnivå och postoperativa ångest. Ingen effekt kunde ses på preoperativ ångest eller tillfredsställelse med operationen. Avseende tillfredsställelse med informationen framkom motstridiga resultat. Inte heller kunde några slutsatser dras om postoperativ smärta då det saknades jämförande studier.

Smärtkatastrofiering är ett fenomen som beskriver känslan av hjälplöshet, överdriven förstoring och ältande av smärta. Postoperativ smärta är den vanligaste komplikationen efter kirurgiska ingrepp och trots effektiva läkemedel upplever många smärta. Senare forskning har visat att smärta är ett komplext begrepp och innefattar flertalet aspekter. Psykologiska prediktiva faktorer har studerats de senaste 20 åren och flera har uppvisat en korrelation till akut postoperativ smärta. Akut smärta är en riskfaktor för att utveckla långvarig smärtproblematik vilket innebär möjligheten att förhindra den genom att undvika akut postoperativ smärta. Smärtkatastrofiering kan vara en faktor för det. Att undersöka betydelsen av smärtkatastrofiering för att förutse akut postoperativ smärta. En systematisk litteraturöversikt från databaserna CINAHL, PubMed, PsycInfo och Web of Science. Vuxna över 18 år som smärtkatastrofierat innan operation och smärtutvärderats efter. Innehållsanalys med resultatpresentation i metaanalys och text. Smärtkatastrofiering har en låg till måttligt korrelation till postoperativsmärta. Sammanställningen av regressionsanalyserna visar både samband och inte. Oddsratio (OR) visar inget samband till postoperativsmärta. Resultatet visar att mer specifik och kontrollerade studier behöver göras för att koppla smärtkatastrofiering till postoperativ smärta. Korrelationer kan påverkas av flera variabler och även om den är signifikant kan inga större slutsatser dras än. Preoperativa omvårdnadsstrategier hos de som smärtkatastrofierat högt skulle rekommenderas för att undersöka eventuella positiva effekter. Liknande studier hos de med ångest har gjorts och visat lovande resultat.

Bakgrund: Neuropatisk smärta är smärta som orsakas av en skada eller sjukdom i kroppens sensoriska system. Denna smärta behandlas med annorlunda behandlingsmetoder än de som tillämpas vid nociceptiv smärta. Ett exempel på sensoriska symtom som kan uppstå vid neuropatisk smärta förändrad eller förlorad känsel. I kroppen finns det så kallade endocannabinoid-systemet (ECS) som innehåller endocannabinoiderna anandamid (AEA) och 2-arakidonoylglycerol (2-AG) och cannabinoidreceptorer (CB1 och CB2). Detta system deltar i kroppens homeostas och påverkar ett antal fysiologiska aktiviteter, och är även involverade i kroppens endogena smärtlindringssystem. Neuropatisk smärta ofta är svårbehandlad och det finns behov av nya läkemedel. Ett ämne som är omdiskuterat är huruvida cannabis som skulle kunna användas vid neuropatisk smärta. Växtbaserade cannabinoider är de aktiva ämnena i cannabisplantan. Syfte: Syftet med detta litteraturarbete var att utreda effekten av cannabinoider för behandling av neuropatisk smärta med avseende på klinisk effekt och säkerhet. Metod: En systematisk litteratursökning har gjorts i databaserna PubMed och Cinahl. Åtta originalartiklar inkluderades som handlar om patienter som har diagnosticerats med neuropatisk smärta, samt cannabinoiders effekt och säkerhet. Resultat: Patienter med neuropatisk smärta relaterad till olika sjukdomar som fick cannabis erhöll en signifikant reduktion av smärtintensitet i 7 av 8 studier. Förbättringen av smärtintensitet upplevdes dock endast av THC och THC/CBD-spray, jämfört med dronabinol och placebo-behandlingen som inte gav statistisk skillnad. Generellt dokumenterades inga allvarliga biverkningar under samtliga studier förutom kognitiva och fysiska biverkningar. Diskussion: Samlad data från samtliga studier tyder på en viss smärtlindring kan erhållas av vissa av cannabinoider hos patienter med neuropatisk smärta, endast vid en studie sågs ingen skillnad i effekt jämfört med placebo. Ingen av studiernas deltagare fick livshotande biverkningar eller behövde vård efter exponeringen för de olika cannabinoiderna som studerades. Slutsats: Denna litteraturöversikt indikerar att cannabinoider har en klinisk effekt och säkerhet vid kontrollerad behandling. Trots detta så behövs det mer forskning inom området för att kunna dra någon slutsats om hur effektivt det är jämfört med andra läkemedel samt hur säkert det är under långvarig användning.

Bakgrund: Bensår är ett omfattande problem hos den äldre befolkningen i samhället. Bensår är ett sår där någon del av vävnaden under knät är skadad. Denna studie fokuserar på erfarenheter av att leva med venösa, arteriella och arteriovenösa (blandsår )bensår. Det är vanligt att bensår är svårläkta och de kan skapa smärta hos patienten. Detta kan orsaka lidande hos dessa patienter. Syfte: Att undersöka patienters erfarenheter av att leva med bensår. Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt med grund i kvalitativ forskning. Sökningar genomfördes i Cinahl, Medline och PubMed. Sju artiklar granskades och analyserades. Analysen gick från helhet till delar till en ny helhet där studierna relaterades till varandra såsom likheter och skillnader. De vetenskapliga artiklarna är etiskt granskade enligt god forskningssed. Resultat: Resultatet visar på fyra teman där patienternas erfarenheter och upplevelser undersökts. Att ha och hantera smärta, att leva med rädsla, våga ha framtidstro och att leva med en förändrad vardag. Slutsatser: Smärtan patienterna upplever vid bensår påverkar deras liv på många olika vis. Vardagen blir förändrad, de sociala och intima relationerna påverkas. Patienten klarar inte längre av att leva som tidigare. Sjuksköterskan har en betydande roll i läkningsprocessen, även att upprätthålla ett välbefinnande och bibehålla goda relationer och vanor för patienten. Sammanfattningsvis går det se att det saknas forskning kring patientens erfarenheter om att leva med bensår och yttligare forskning bör göras.